Bild
Årets Nobelpristagare i kemi: Barry Sharpless, Carolyn Bertozzi och Morten Meldal.
Foto: Illustration: Johan Jarnestad/Kungl. Vetenskapsakademien
Länkstig

Kemipristagare med täta band till forskare på GU

Publicerad

Årets Nobelpristagare i kemi har genom åren klickat väl med forskare och forskning på Göteborgs universitet. Det talas varmt om pristagarna och deras framsteg. Dessutom avslöjas en udda fäbless hos en av dem.

Docent Malin Johansson och professor Gunnar C. Hansson, båda inom medicinsk och fysiologisk kemi, samt Morten Grötli, professor i läkemedelskemi.
Foto: Cecilia Hedström, Elin Lindström, Henrik Sundén

Årets Nobelpris i kemi handlar om att göra det svåra enkelt. Kemister har länge drivits av att kunna bygga allt mer komplicerade molekyler, inom bland annat läkemedelsforskning, men dessa molekylbyggen har generellt varit tidskrävande och väldigt dyra att få fram.   

Grunden för den så kallade klickkemi som nu lyfts fram har lagts av Barry Sharpless och Morten Meldal. Den tredje pristagaren, Carolyn Bertozzi, har tagit klickkemin till en ny dimension och fört in den i levande organismer. Klickkemi handlar enkelt uttryckt om att molekylära byggstenar snabbt och effektivt snäpper i varandra.

Klickkemin väl beprövad på GU

Malin Johansson är docent i medicinsk och fysiologisk kemi på Göteborgs universitet och har arbetat mycket med metoderna. Hon betonar värdet av att kunna märka molekyler med klickreaktioner i levande celler eller organismer.

– Detta är banbrytande metoder som kan användas för att detektera sjukdomsrelaterade förändringar, följa sjukdomsförlopp och för att specifikt rikta behandling till sjukdomsområdet. Metoden går ut på att man oftast märker sockerstrukturer som sitter på olika molekyler i det biologiska systemet som celler, djur eller människor vilket gör att man får en ökad förståelse för deras funktioner, ett forskningsfält som inte är så väl studerat än, säger hon.

Malin Johansson leder en forskargrupp i nära anslutning till Gunnar C. Hanssons, professor i medicinsk och fysiologisk kemi på Göteborgs universitet med fokus på mukus, det slem som skyddar tarmar och luftvägar från infektion.

Var snabb att gratta vännen Carolyn

Gunnar C. Hansson är både kollega och god vän med Carolyn Bertozzi, verksam på Stanforduniversitetet, USA, och var snabb med att lyckönska efter tillkännagivandet.

– När jag skrev och gratulerade så uttryckte hon att hon var ’stunned’ (ungefär förstummad, reds. anm.) och att hon ser fram emot att komma hit för firandet, men också för vetenskapliga diskussioner med oss. Vi ser nu fram emot att Carolyn ska komma till Sverige, och Göteborg, så vi får mera tid att diskutera gemensamma vetenskapliga intressen, säger han.

– Det är ett väldigt bra pris med metoder som kommer att vara användbara inom många områden, fortsätter Gunnar C. Hansson. Vi som sysslar med medicinsk forskning har redan haft stor nytta av Carolyn Bertozzis upptäckt genom att vi har lärt oss att det skyddande slemlagret på någon tiondels millimeter i tjocktarmen och som håller bakterierna borta från oss förnyas inom en timme. Otroligt mycket snabbare än vi kunnat föreställa oss.

Minnesvärt hos Morten i Köpenhamn

Morten Grötli är professor i läkemedelskemi på Göteborgs universitet. Han betonar också vikten av de upptäckter som prisas, och vilken välförtjänt trio som nu får Nobelpris.

– Klickkemi har visat sig ha många tillämpningar, bland annat vid utveckling av nya läkemedel och för konjugering, överföring, av till exempel fluorescerande molekyler till proteiner och nukleinsyror, säger han.

Morten Grötli gjorde åren 1997-2000 en period som postdoktor hos Morten Meldal på Köpenhamns universitet. En minnesvärd tid ur flera aspekter, berättar Grötli. Likt många konstnärer tycks kemisten Meldal ha inspirerats av japansk färgsättning.

– Morten ville att vi skulle göra saker och ting på bestämda sätt, exmpelvis skulle alla slides i powerpoint göras med japansk formatering, det vill säga färgerna var begränsade till olika nyanser av rosa och neongrönt. Annars var det högt i tak i gruppen och stor akademisk frihet. Jag minns tiden som inspirerende, säger Morten Grötli.