– Barns hälsa är starkt förknippad med föräldrarnas livsstil. Därför vill vi titta på hela familjens sätt att leva, säger Lotta Moraeus och Agneta Sjöberg. De är engagerade i studier om barns vikt och orsaker som påverkar.
– Hälsan är ojämnt fördelad i samhället, säger Agneta Sjöberg, docent på institutionen för kost- och idrottsvetenskap. Genom den ser vi hur barns längd och vikt utvecklas i förhållande till deras genetiska potential. JM Tanner, barnendokrinolog, menade att tillväxten speglar tillståndet i samhället och det visar våra resultat.
2008 var de delaktiga i en europeisk studie initierad av WHO:s regionala Europakontor (The European Childhood Obesity Surveillance Initiative - COSI) där 6-9 åringar i Europa mättes. Efter studien fick de ingen finansiering för fortsatt nationell kartläggning. Med hjälp av Folkhälsokommittén – Västra Götaland och andra forskningsmedel blev det en forskningsstudie på regional nivå 2010 och 2013. Lotta Moraeus, forskare på enheten för folkhälsoepidemiologi på Sahlgrenska akademin, har nyligen disputerat på studien.
– Syftet var att beskriva den nationella och regionala förekomsten av övervikt och fetma hos svenska 7-9 åriga barn och hur dessa påverkas av de socioekonomiska förhållandena där barnen bor och i den familj de lever i. Men också att se trender i viktstatus och livsstilsfaktorer.
Representativa skolor, vad gäller kommun- och skoltyper, i Sverige bjöds in att delta och 4539 barn vägdes och mättes.
–Vi gav oss ut i hyrbil med egen våg, längdmätare och måttband. Barnen fick även med sig en enkät att ta med sig hem, berättar Agneta Sjöberg.
Lotta Moraeus drar följande slutsatser.
– Vi har sett att vissa matvanor, fysisk aktivitet och inaktivitet skiljer mellan olika områden och föräldrarnas olika utbildningsnivåer. Föräldrarnas vikt har betydelse för barnens vikt, vilket inte är så förvånande då de delar både miljö och gener. Övervikt visade sig vara vanligare i glesbebyggda områden, vilket till stor del kunde förklaras av lägre utbildningsnivå. Barn till högutbildade mödrar och de som bodde i tättbebyggda områden hade generellt sett hälsosammare vanor.
Undervikt hos flickor ökade i områden med hög utbildningsnivå. Lotta Moreus tror inte detta är en allvarlig ökning då det är en mild form, säger hon.
– Men även den är värd att titta på. Om man gör insatser för att minska övervikt och fetma så får man vara medveten om att undervikten kan öka, så man måste vara noga med vilka budskap man lär ut och vad man fokuserar på.
De har material som ännu inte är publicerat.
– Vi ser att frekvent läskdrickandet ökar i de grupper där föräldrarna har en låg utbildningsnivå, vilket är något man verkligen behöver följa upp, konstaterar Lotta Moraeus.
Hur kan det hälsofrämjande arbetet se ut?
– Vi söker pengar för det nu. Man kan uppmuntra barnen i skolan att äta sig mätta på maten i skolrestaurangen och äta mer grönsaker och frukt. Det hälsofrämjande arbetet bör även ske i familjerna. Vi vill börja kartlägga hur olika familjer tänker kring att barn växer på ett hälsosamt sätt, säger Agneta Sjöberg.
De anser att det behövs fler nationella studier för att följa utvecklingen och för att se var man behöver göra insatser.
– Egentligen är den nationella kartläggningen myndigheternas ansvar. Men vi tror att det hade varit bra om vi var med och gjorde en kartläggning till, då kanske det kan komma igång ett system där man använder skolhälsodata. Nästa COSI- studie startar 2016 men troligtvis kan vi inte delta på grund av brist på finansiering. Våra forskningsmedel vill vi använda för djupare studier kring orsaker till skillnad i levnadsvanor och hälsa, säger Agneta Sjöberg.