Joakim Larsson, professor i miljöfarmakologi, är den senaste vid Göteborgs universitet som tagit sig in bland världens mest citerade och inflytelserika forskare. 2018 har universitetet fem forskare på listan.
Det är femte året i rad som analysföretaget Clarivate Analytics, som äger Web of Science, publicerar sin lista över världens topp-en-procent mest citerade forskare, cirka 4 000 personer. Analysen bygger på data från företagets referens- och citeringsdatabas.
Nytt för i år är att analysföretaget inkluderar ytterligare cirka 2 000 forskare i världen som varit de mest citerade och inflytelserika under senaste decenniet, men inte inom ett specifikt fält utan inom flera, alltså en tvärvetenskaplig kategori.
Det är i denna nya kategori som Joakim Larsson, professor i miljöfarmakologi och föreståndare för det mångdisciplinära forskningscentrumet Centre for Antibiotic Resistance Research (CARe), placerat sig.
– Citeringar är naturligtvis bara ett av de sätt som används för att mäta det inflytande som en forskare har, men jag tycker det är roligt att se att Clarivate nu inte bara erkänner forskare som är specialiserade på ett område utan också tar hänsyn till bidrag till olika områden, säger Joakim Larsson och fortsätter:
– Ett tvärvetenskapligt förhållningssätt leder ofta till nytänkande forskningsmetoder och är en viktig komponent för att kunna omsätta ny kunskap till praktisk användning.
CARe:s vision är att genom forskning begränsa dödlighet, sjuklighet och socioekonomiska kostnader som antibiotikaresistens medför. Inom CARe verkar forskare från sex av universitetets fakulteter. Med sitt breda nätverk av intressenter inom hälsovårdssektorn har centrumet dessutom som avsikt att främja den politiska förändring som krävs för at motarbeta utveckling av antibiotikarestens.
Övriga fyra forskare på Göteborgs universitet som får topplaceringar i Clarivate Analytics redovisning:
Kaj Blennow, professor i klinisk neurokemi och Henrik Zetterberg, professor i neurokemi, leder tillsammans forskningsgruppen för neurokemisk patofysiologi och diagnostik. Forskargruppen har uppmärksammats för sin forskning om hur Alzheimers kan diagnostiseras och behandlas.
Henrik Nilsson, docent i biologi, bedriver forskning som genom DNA-baserad identifikation studerar svamp från jord- och vattenprover. Syftet är att klargöra vilka svampar som finns i ett visst område och hur olika svampsamhällen skiljer sig åt.
Karl Swedberg, seniorprofessor i medicin, välkänd för sin forskning kring hjärtsvikt och hjärtinfarkt. Swedberg arbetar även som vetenskaplig rådgivare på Centrum för personcentrerad vård – GPCC, där han bland annat är med och leder ett europeiskt standardiseringsarbete för patientmedverkan inom personcentrerad vård.
Foto: Johan Wingborg