Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Färre annonsörer men fler prenumeranter för de nordiska nyhetsmedierna under pandemin

Publicerad

Coronapandemin har haft stor inverkan på de nordiska nyhetsmedierna. Samtidigt som annonsintäkterna har fallit kraftigt har intresset bland publiken för den professionella nyhetsbevakningen ökat. Flera nordiska medieföretag har rapporterat en rekordhög försäljning av digitala prenumerationer som en följd av pandemin. Det visar en ny rapport från Nordicom vid Göteborgs universitet.

Covid-19 drog in över Norden och resten av världen med full kraft under våren 2020. Ett år senare har pandemin fortfarande världen i ett starkt grepp. Både de hälsorelaterade och de ekonomiska konsekvenserna av viruset har dock varierat mellan de nordiska länderna. Samma sak gäller för den politiska responsen.

Också när det gäller pandemins konsekvenser för mediesektorn finns det skillnader inom Norden. Nordicom vid Göteborgs universitet har på uppdrag av Nordiska ministerrådet kartlagt utvecklingen för de privata nyhetsmedierna under pandemiåret 2020. Studien har genomförts i samverkan med medieforskare från samtliga nordiska länder.

– De nationella marknaderna för professionella nyhetsmedier i Norden har alla sin unika struktur, med en stor variation i fråga om storlek, utbud, finansieringsmodeller och ekonomisk styrka. Också synen på statligt stöd till privata medier ser olika ut i de nordiska länderna. En omfattande ekonomisk och samhällelig kris, som coronapandemin, tydliggör många av dessa skillnader, säger Ida Willig, professor vid Roskilde universitet och en av redaktörerna bakom rapporten.

Fallande annonsintäkter men ökade intäkter från publiken

Den snabba inbromsningen i de nordiska ekonomierna under våren 2020 medförde direkt en dramatisk nedgång i investeringsviljan på de nordiska annonsmarknaderna. Annonsfallet var särskilt stort i tryckta dagstidningar, där nedgången i Danmark, Finland, Norge och Sverige uppgick till omkring 25 procent under 2020. Det motsvarar ett intäktsbortfall i storleksordningen 290 miljoner euro. Samtidigt ökade investeringarna i annonsering på internet i tre av fyra länder.

– Pandemins restriktioner har förändrat beteendena på annonsmarknaden på ett mycket påtagligt sätt. Samtidigt som många fysiska butiker har haft det svårt har internethandeln haft en stark tillväxt. Det har ökat intresset för att annonsera på nätet. Det är en utveckling som gynnat globala reklamplattformar som Google och Facebook och som missgynnat nationella och lokala reklammedier, säger Jonas Ohlsson, föreståndare vid Nordicom.

Samtidigt som de privata nyhetsmedierna fått allt svårare att behålla sina annonsörer har det omvända skett på publikmarknaden. Ifrån samtliga nordiska länder rapporterades under 2020 en markant ökning av räckvidden för nyhetsmedier av olika slag – inte minst på nätet.

Det ökade nyhetsintresset har också fört med sig en ökad vilja att betala för nyhetsmediernas digitala innehåll. Rapportens resultat pekar på en tydlig uppgång i andelen hushåll i de nordiska länderna som väljer att betala för nyheter på nätet.

– De professionella nyhetsmedierna har spelat en viktig roll i pandemin. Både för att sprida information och för att granska de politiska besluten. Flera studier visar också att förtroendet för de nordiska nyhetsmediernas bevakning har ökat under 2020. Att fler nordbor valt att betala för nyheter är ett tecken på att den professionella journalistiken har stärkt sin ställning bland publiken under pandemin, säger Ida Willig.

Rekordhöga stödbelopp

Det dramatiska fallet på annonsmarknaden under våren 2020 följdes runt om i Norden av en intensiv debatt om särskilda stödinsatser till mediesektorn. Resultatet blev att det under 2020 utgick ett direkt statligt stöd till privata nyhetsmedier i samtliga nordiska länder. Totalt rörde det sig om ett stödbelopp på rekordhöga 275 miljoner euro. Omkring en tredjedel av utgjordes av särskilda pandemistöd.

Skillnaderna mellan de nordiska länderna var dock stora. Sett i relation till befolkningsstorleken var det direkta stödet till privata nyhetsmedier omkring tio gånger så stort i Sverige och Danmark som det var i Finland under 2020.

− Den nordiska mediesystemet har historiskt sett karakteriserats av en aktiv mediepolitik, som inneburit både en stor offentligt finansierad public service-sektor och särskilda stödinsatser för privata nyhetsmedier. Under det senaste decenniet har den här modellen kommit att bli alltmer politiserad och de nordiska länderna har i ökad utsträckning valt olika vägar i utformningen av den nationella mediepolitiken. Publiktillströmningen till både public service och de privata nyhetsmedierna under pandemin har visat på värdet i den nordiska modellen. Det ger ökad aktualitet åt mediepolitiska frågor också efter pandemin, säger Jonas Ohlsson.

AV: MIA JOHNSSON LINDELL

Mer information

Ladda ner hela rapporten Covid-19 och de nordiska nyhetsmedierna här: https://www.nordicom.gu.se/sv/publikationer/covid-19-och-de-nordiska-nyhetsmedierna

Rapporten presenteras på ett webbinarium som äger rum torsdag den 22 april klockan 13.00 och arrangeras av Nordiska ministerrådet. För mer information och anmälan: https://norden.zoom.us/webinar/register/WN_y3gmIhWHRuusqFb75N41QQ