När förutsättningarna för Horisont 2020 formulerades skrevs det in mängder av goda föresatser i policydokumenten. En av dessa var att ”gender equality” ska genomsyra de projekt som beviljas bidrag inom ramprogrammet. 2016 tillsattes en utvärderingsgrupp på sex experter för att titta specifikt på genusaspekterna och hur väl de implementerats i de projekt som hittills fått stöd. Expertgruppens rapport publicerades hösten 2017 och pekade ut en rad problem. Ulf Sandström, en av utvärderarna, framhåller att de fann oklarheter på flera nivåer.
Ett grundläggande problem är, enligt rapporten, att man varit väl inkluderande i bedömningen av vad som krävs för att ett projekt ska uppfylla kriteriet genusperspektiv.
– Det ställdes inte särskilt höga krav. Det kunde ibland räcka att termen ”women” förekom i projektdokumenten, berättar Ulf Sandström.
– Med minsta kvalitetskrav på vad ett genusperspektiv innebär, så skulle det bli få projekt kvar med kryss i den rutan.
Det här såg utvärderarna såväl när man granskade utlysningarna som när man sedan tittade närmare på några av de projekt som beviljats medel på genusrelaterade utlysningar (calls).
Innan ett projekt får starta kräver EU att man gör en Description of activities, DoA. Den ska vara tämligen detaljerad.
– Där kunde vi hitta svar som “vi har ett genusperspektiv, för vi har tänkt på att ta med tjejer i forskargruppen”. I stor utsträckning var det ungefär så man responderade på EU:s uttalade krav. Det visar på en ganska primitiv syn på vad perspektivet innebär, men den visade sig vara gynnsam eftersom det gav ett kryss i genusrutan för projektet. Vad vi kunde se hade detta ingen som helst betydelse för innehållet i den planerade forskningen. Således en form av ”womenwashing”, säger Ulf Sandström, men understryker att det trots allt inte säger hur det slutgiltiga resultatet verkligen blir. Det återstår att titta på projekten ex post (latin, ‘enligt efter’, det vill säga när projekten är slutförda /redaktionen).
Bristande kunskaper om genus
Expertgruppens slutsats blev att statistiken som EU redovisat med avseende på såväl utlysningar som projekt föreföll tämligen otillförlitlig. Den gav en alldeles för positiv bild av EU:s programverksamhet. Vad det här beror på kan naturligtvis diskuteras, men en bidragande orsak är att kunskaperna om genusfrågor är dålig, både hos dem som står för bedömningen och hos dem som driver projekten.
De krav som ursprungligen ställdes inom ramprogrammet var betydligt starkare. Horisont 2020:s huvudmål är att uppnå könsbalans såväl inom projektgrupperna som på beslutande nivå och dessutom att genusperspektivet ska finnas med i forskningsresultaten.
Man tänker lätt att det räcker att underlätta för kvinnor att vara med i forskningsprojekten. Men frågan är större än så.
Det mål man hittills kommit närmast att nå är könsbalansen på beslutandenivå, där kvinnorepresentationen är över 50 procent i rådgivande grupper och närmare 37 procent, av önskade 40, i utvärderingspanelerna.
– Att kvinnor är representerade är i sig naturligtvis inte någon garanti för att genusperspektivet integreras i själva forskningen, konstaterar Ulf Sandström. För det krävs kunskap och därför har insatser som en rådgivande expertgrupp och utbildning i genusfrågor satts igång inom programmet, vilket utvärderingen också lyfter fram som positivt.
– Man tänker lätt att det räcker att underlätta för kvinnor att vara med i forskningsprojekten. Men frågan är större än så. Det handlar också om på vilka nivåer de finns med, hur grupperna är sammansatta åldersmässigt och så vidare.
Ambitiös policy men vaga kriterier
Sammanfattningsvis kom den interimistiska utvärderingen fram till att Horisont 2020:s policy vad gäller genus är mycket ambitiös, men att det är långt kvar till dess att den är genomförd. Rapporten konstaterar också att det finns fortsatt mycket att förbättra. Det är viktigt att öka kunskapen och att skärpa kriterierna för vad som får flaggas som genusperspektiv. Verktygen för analys och utvärdering på alla nivåer behöver utvecklas och skärpas: när bidragen utlyses, för vilka forskargrupper som väljs ut, hur deras arbete inom grupperna sker och slutligen för hur genusperspektivet sedan påverkat resultaten av forskningen. Det här skulle också ge en mer korrekt statistik över satsningen. Som det är idag är statistiken allt annat än tillförlitlig.
– Man har släppt igenom sådant som inte håller måttet. Inte till det vetenskapliga innehållet, utan vad gäller genusperspektivet, menar vi i utvärderingsgruppen, säger Ulf Sandström.
Skribent: Siri Reuterstrand