− Pyntet och maten kan nog vara det gamla vanliga, åtminstone ungefär det samma som i fjol. Men vetskapen om corona-begränsningarna kommer sätta sig i huvudet på oss, vi kommer att relatera till och prata om det, säger Mats Nilsson.
Att traditioner förändras över tid är inget nytt. Det gör de alltid och mer eller mindre, från gång till gång. Mats Nilsson lyfter just jul- och nyårsfirandet som ett exempel på det.
− Det är bara att tänka efter hur det var för sådär 10 eller 20 år sedan. Allt är inte riktigt som då, det är alltid något som är annorlunda. Vem vi umgås med, var, vad vi gör och äter ändras i det lilla. Mer vegetarisk mat, nya familjemedlemmar och vänner, andra som försvunnit. Att det blir jul och nyår ändras däremot inte, men detaljer i hur vi firar gör det.
En referenspunkt
Vilka spår årets jul- och nyårsfirande kommer att lämna är det för tidigt att säga någonting om. Mats Nilsson tror inte på en upprepning av ett corona-anpassat firande, men säger att corona-tiden kommer att finnas där som en referenspunkt.
− Den kommer att vara något att prata om och relatera till. Och om pandemin är över så vill vi möjligen ta igen vad vi förlorat och göra ännu mer, kanske hälsa på ännu fler nästa år än vad vi brukar, säger han.
Ingen statisk upprepning
En tradition är något som överförs och därmed skapar kontinuitet, förklarar Mats Nilsson. Ofta glöms överföringen bort medan upprepningen står för den korta kontinuiteten. Men det är ingen statisk upprepning utan snarare en process där överföringen sker mellan individer och generationer.
Alla sådana processer medför alltid förändringar i stort och smått. Lucia av idag växte till exempel fram i mitten av 1930-talet, jultomtens utseende formades av Coca Cola-reklamen och julklapparna var en gång i tiden nyårspresenter. Julen fylls med nytt innehåll och en del gammalt försvinner.
− Lutfisken är på väg ut, det är en döende tradition liksom dopp i grytan och grisfötter. Innehållet ändras men julen som tidpunkt och årsfest kommer att bestå länge än, säger Mats Nilsson.
Mer information:
Mats Nilsson, docent i etnologi, e-post: mats.nilsson@gu.se
Av: Thomas Melin
