Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Definitionen av hatbrott behöver klargöras

David BraxDavid Brax forskar om hatbrott som begrepp och hur dessa brott definieras.     Foto: Paulina Westerlind.

Regeringens nya handlingsplan mot hatbrott uppmanar rättsinstanserna till en samordnad syn på begreppet hatbrott.
– Det är ett erkännande av att definitionsfrågan måste lösas, säger David Brax, hatbrottsforskare vid Göteborgs universitet.

– Rättsläget är oklart trots att Sverige har haft en hatbrottsregel i över 20 år. Därför är regeringens plan välkommen, säger David Brax, postdoktor i praktisk filosofi på institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, även knuten till Centrum för Europaforskning vid Göteborgs universitet.
Förra veckan presenterade regeringen en nationell plan mot hatbrott och rasism. Enligt ministrarna som presenterade planen, Alice Bah Kuhnke (MP) och Anders Ygeman (S) är det första gången en sådan plan tas fram i Sverige. Bland annat ska Polismyndigheten få mer resurser för att hantera hatbrott som utförs via internet.

– Cirka tio procent av hatbrotten sker på internet men det har varit svårt att straffa personer för dessa brott. Det behövs fler vägledande domar, säger David Brax.

Ökning i färsk statistik

Brottsförebyggande rådet presenterade nyligen årsrapporten med statistik över polisanmälda brott. Antalet hatbrottsanmälningar som gjordes under 2015, 6 980 stycken, var det högsta antalet hittills i landet. Bland de rapporterade hatbrotten handlar det oftast om ofredande eller olaga hot.

– Det är en stadig ökning av hatbrott mot muslimer sedan 2011. Efter ett terrorhot i samhället verkar brotten öka, då anser vissa personer sig manade att agera, ofta anser de även att polisen inte gör tillräckligt. Ökningen syns även efter vissa politiska utspel. Exempelvis ökade islamofobiska hatbrott i samband med EU-omröstningen i Storbritannien, säger David Brax.

Han förklarar att ett hatbrott exempelvis kan vara kvinnor med slöjor som blir påhoppade, någon uttalar hot och sliter av dem slöjan. Det påverkar den utsatta gruppen som känner sig otrygg.

Begreppsförvirring

För att kunna prata om och förstå de bakomliggande faktorerna till hat och hatbrott behövs centrala begrepp. Det gäller också att massmedier, myndigheter och forskare enas om begreppens innebörd då fenomenen är komplexa.

David Brax får ofta uppdrag att föreläsa för myndigheter i Sverige kring hatbrottsproblematiken just av den anledningen. Nyligen träffade han till exempel landets alla åklagare med särskilt ansvar för hatbrott och tog upp den svenska hatbrottslagstiftningen.
– Min föreläsning då handlade om det oklara rättsläget, som beror på att själva användandet av begreppet ”hatbrott” är otydligt. Jag presenterade en lista på fem olika hatbrottbegrepp. Vilket av de fem man väljer för att tolka hatbrottslagstiftningen får sedan betydelse för hur man hanterar konkreta fall. Publiken av åklagare var mycket engagerad.

David Brax tycker att det är oklart vilken normativ grund myndigheter använder sig av när det handlar om hatbrott.
– Det har stor betydelse för hur brottsoffer blir bemötta av rättsvårdande myndigheter och även för hur de som begått hatbrott blir hanterade.

Den som vill fördjupa sig i de fem hatbrottsbegreppen kan lyssna på ett filmat föredrag för allmänheten som ligger på Youtube.

Rasismforskare samlas i Uppsala

I november var David Brax även ansvarig för en session om hatbrottsforskning på en konferens med ett hundratal rasismforskare.
– Vårt fokus där var de svårigheter det innebär att arbeta över nationsgränser och över vetenskapliga disciplingränser.
Det gäller discipliner som kriminologi och rättsvetenskap, psykologi, antropologi, etnografi, statsvetenskap och filosofi.

Mer om regeringens nationella plan

För mer information
kontakta David Brax, david.brax@gu.se

Filmer och intervjuer med David Brax:

Youtube: Filosofiska perspektiv på hatbrott. Vad är egentligen ett hatbrott? Vad gör hatbrott värre än andra brott? Akademisk kvart på Stadsbiblioteket.

Dagens Juridik: Krönika 30 november av David Brax och Caroline Mellgren, Malmö högskola ”Efter den redovisade planen: Hur tänker regeringen förbättra arbetet mot hatbrott?”

Intervju i P1 morgon 21 november 2016 med anledning av den ökning av islamofobiska hatbrott som skett i Storbritannien. (Samtalet med David Brax kommer 5 minuter in i programmet.) ”Hatbrott mot muslimer ökar efter attentat”

SVT Nyheter Väst den 24 november rapporterar om reaktionen sedan en kyrkoherde uttryckt oro över allmänhetens ovilja att hjälpa papperslösa flyktingar. Snabbt möttes artikeln av hatiska kommentarer. SVT Nyheter talar med filosofen David Brax som inte förvånas över den hatiska responsen. Se inslaget och läs text om inslaget

Svenska Dagbladet 24 november: www.svd.se/tuffare-tag-mot-hatbrott-pa-internet

På Internationella brottsofferdagen filmades David Braxs genomgång av hatbrott och vilka som drabbas. Vad går hatbrott ut på, vilka blir drabbade och vad leder hatbrott till? Inspelat den 22 februari 2016 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten. Längd: 48 minuter Hatbrott och utsatthet

Nationella konferensen om rasismforskning:
http://www.teol.uu.se/rasismforskning/konferens