Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

De prisas för årets avhandlingar 2020 inom Sahlgrenska akademin

Publicerad

Kristian Axelsson har tilldelats priset Årets avhandling vid Sahlgrenska akademin. Hans studier visar hur sjukvården kan minska risken för upprepade frakturer hos äldre genom ett strukturerat och förebyggande arbete. Angela Molinaro får pris för Årets avhandling vid institutionen för medicin. Hon undersöker hur en särskild grupp proteiner påverkar reglering av insulin och fetma.

När personer med benskörhet (osteoporos) drabbas av benbrott får de generellt av sämre funktionsförmåga, högre sjuklighet och högre dödlighet. Risken för en ny fraktur är också 4–5 gånger högre de första två åren efter första frakturen. Det mänskliga lidandet är stort och de svenska vårdinsatserna på området beräknas kosta tiotals miljarder kronor varje år.

Minskade risken med 18 procent

Bild
Kristian Axelsson har tilldelats priset Årets avhandling vid Sahlgrenska akademin.
Kristian Axelsson har tilldelats priset årets avhandling vid Sahlgrenska akademin.
Foto: Skaraborgs sjukhus

Frakturkedjor är en ny arbetsmetod inom sjukvården. Metoden går ut på att patienter identifieras, riskvärderas, utreds och behandlas direkt efter första frakturen. Samordnare av processen är en frakturkoordinator, oftast placerad på de specialistkliniker som omhändertar frakturpatienter eller behandlar själva benskörheten.

Kristian Axelsson försvarade sin avhandling i november 2020, men dess delstudier väckte mycket uppmärksamhet redan när de publicerades. Under doktorandtiden vid avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition var han även ST-läkare på ortopedkliniken på Skaraborgs Sjukhus Skövde och ansvarig för frakturkedjan i Skaraborg. Nu är han ST-läkare i allmänmedicin vid Norrmalm Vårdcentral i Skövde.

Hans avhandling utgör idag den bästa evidensen för att frakturkedjor fungerar. Studierna visar att risken för upprepad fraktur var 18 procent lägre efter att frakturkedjor infördes. Bland de allra äldsta, över 82 år, behövde man bara screena 16 frakturpatienter för att förebygga en ny fraktur inom fem år.

Påverkar vården i hela Sverige

Avhandlingen har nominerats av hans huvudhandledare, professor Mattias Lorentzon. Han beskriver hur Kristian Axelsson på ett föredömligt sätt har arbetat för att sprida den nya kunskap han bidragit med i samhället, både genom pedagogiska utbildningsevenemang för allmänheten, till politiker och patientföreningar och inte minst inom hälso- och sjukvården på regional och nationell nivå.

Sedan förra året prioriteras nu frakturkedjor högt i Socialstyrelsens nationella riktlinjer, och de är dessutom utvalda av Sveriges kommuner och regioner (SKR) för ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp som ska införas under 2021. Det innebär att avhandlingens resultat inom kort kommer få stor betydelse för många patienter.

– Jag är mest stolt över att resultaten förhoppningsvis snart får klinisk betydelse. Det kan leda till att många patienter får bättre vård och därmed bättre hälsa, säger Kristian Axelsson.

Fetma ett globalt problem

Bild
Angela Molinaro prisas för årets avhandling vid institutionen för medicin.
Angela Molinaro prisas för årets avhandling vid institutionen för medicin.
Foto: Privat

Andelen personer som är överviktiga ökar i världen. Fetma är ett globalt problem som idag påverkar 650 miljoner människor. Det är också den största riskfaktorn för en rad allvarliga kroniska sjukdomar, till exempel typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, astma och cancer. Att undersöka de mekanismer som styr sambandet mellan fetma och dessa kroniska sjukdomar är därför angeläget.

Angelia Molinaro har i sin avhandling undersökt just dessa frågor, en avhandling som försvarades i maj 2020. Mer specifikt har hon undersökt en grupp proteiner som kallas fosfatidylinositid 3-kinas (PI3K), klass 1. Det är proteiner som har en viktig funktion i kroppen, eftersom de bland annat påverkar immunförsvaret och hur vårt insulin regleras. De är också involverade i vävnadshomeostas, som är den process som styr hur celler håller sig friska, åldras och dör.

Har upptäckt viktiga pusselbitar

Angela Molinaro och hennes kollegor har i tre studier undersökt hur olika varianter av hur dessa proteiner (PI3Kα; PI3Kβ; PI3Kδ and PI3Kγ) påverkar insulinreglering och fetma.

I den första studien undersökte forskarna hur PI3Kγ påverkar fetma och inflammation i blodstamceller. De kunde bland annat visa att proteinet ökar inflammation i fettvävnad och främjar insulinresistens vid fetma. Insulinresistens innebär att kroppens celler inte lyckas tillgodogöra sig insulin, ett tillstånd som ökar risken för både typ-2 diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.

I den andra studien undersökte forskarna hur PI3K påverkar insulinsignalering i leverceller. Resultatet i studien är en ny och uppdaterad modell för hur olika varianter av PI3K styr reglering av insulin. Den tredje studien undersökte hur insulinreglering skiljer sig åt i olika typer av leverceller.

Sammanfattningsvis visar avhandlingen hur en viss typ av hämmare skulle kunna användas på ett optimalt sätt i framtida behandlingar mot flera sjukdomar.

– Vi har visat att isoformspecifika hämmare som skiljer mellan PI3Kα och PI3Kβ bör användas i lägre doser, för att inte höja nivån av insulin i blodet. På så sätt skulle dessa hämmare kunna användas på ett optimalt sätt för att behandla fetma, insulinresistens och cancer, säger hon.

Överraskad och glad

Angela Molinaro var lite förvånad över tilldelas priset för bästa avhandling inom institutionen för medicin, eftersom hon tycker att det skrivs så många avhandlingar av hög kvalitet inom Sahlgrenska akademin, men priset betyder mycket för henne.

– Det visar uppskattning för det hårda arbetet jag och mina kollegor har lagt ner under de här åren och framför allt synliggör det våra resultat som är viktiga för forskning inom fetma, insulinreglering och cancer, säger hon.

Angela Molinaro är ursprungligen från Italien, men har valt att stanna vid Sahlgrenska akademin efter sin disputation och arbetar idag som postdoc på avdelningen för laboratoriemedicin vid institutionen för biomedicin. Det hon är mest stolt över i sin avhandling är resultaten i den andra studien.

– Det var mitt huvudprojekt som jag arbetade med under hela min doktorandtid och det representerar vad vetenskap är för mig: utveckling, utmaning och kunskap, säger hon.

Årligt pris med stöd av donation

Priset ”Årets avhandling” har delats ut sedan år 2009 och finansieras genom en donation från Dr Amt Vestbys Forsknings-Stiftelse. Utöver årets avhandling vid Sahlgrenska akademin utses också en pristagare för var och en av fakultetens sex institutioner.

På grund av pandemin blev det ingen prisutdelning i år. Utöver prissumman uppvaktas pristagarna med diplom och blombud.

TEXT: ELIN LINDSTRÖM OCH KARIN ALLANDER
FOTON: SKARABORGS SJUKHUS, PRIVAT BILD

Läs mer:

Hela avhandlingarna