Autism - ett större problem nu än då? Om autism, skolprestation och psykisk ohälsa över tid
GNCs Sebastian Lundström diskuterar sitt nya projekt om autism
Välkommen Sebastian! Du kan väl berätta lite om dig själv?
Självklart! Jag har varit forskare vid GNC i ungefär 10 år och jag är en licensierad psykolog som tog examen från Lunds universitet år 2007. I maj 2011 försvarade jag min doktorsavhandling med titeln 'Autistiska drag'.
Vilka är dina forskningsområden?
Mina forskningsintressen ligger inom fältet autism och samexisterande störningar/tillstånd. Med hjälp av tvillingmetodologi vill jag ta reda på huruvida det finns tydliga gränser mellan olika tillstånd (t ex autism och ADHD) liksom inom tillstånd (autismspektrumtillstånd kontra normalfördelade autistiska drag). Jag bedriver främst forskning inom epidemiologi, där fokus ligger på prevalensfrågor och utvecklingsvägar in i vuxenlivet för barn med autismspektrumtillstånd.
Sebastian, du har nånting att berätta!
Ja, det stämmer Anna. Jag och Jakob Åsberg har just fått reda på att vi beviljats finansering (4 982 000 kr) för ett nytt forskningsprojekt “Autism - ett större problem nu än då? Om autism, skolprestation och psykisk ohälsa över tid".
Grattis! Vilka är forskningsproblemen och specifika frågor som ni vill undersöka?
Antalet individer med en autismdiagnos har ökat med minst 500% de två senaste decennierna. Effekten av autismsymptomen på en individs funktion och mående har ökat substantiellt under samma tidsperiod. Således är funktionen hos en individ med ASD inte enbart en effekt av symptomen utan också beroende av den kontext som individen befinner sig i. Vår hypotes är att skolmiljön är en sådan kontext som förändrats till det värre för individer med autism under de senaste åren. Vi vill undersöka följande:
1. Hur har associationen mellan en autismdiagnos och autismsymptom i barndomen och skolprestation och mental (o)hälsa i det tidiga vuxenlivet förändrats under de senaste decennierna? Specifikt vill vi testa hypoteserna att en försämrad skolprestation medierar en över tid starkare association mellan autism i barndomen och mental (o)hälsa, och att denna komplexa koppling är modererad av (a) en klinisk autismdiagnos och (b) antalet autismsymptom i barndomen.
2. Hur har individer som önskar ta bort/ompröva sin autismdiagnos i vuxenlivet (a) upplevt skolmiljön och skolprestationen i förhållande till sin initiala autismdiagnos, och (b) i vilken grad och på vilket sätt har närvaron av en diagnos format dessa individers förståelse av sin mentala (o)hälsa i barndomen, i skolmiljön och i vuxenlivet.
Hur kommer ni att gå till väga för att samla in data? Vilka metoder kommer ni att använda?
Frågeställning 1 kommer att undersökas inom ramen för världens största longitudinella tvillingstudie, vilken innehåller kontinuerliga såväl som kategoriska mått på autism och är kopplad till register-baserad data.
Frågeställning 2 kommer att undersökas i ett pågående kliniskt projekt där individer som vill ompröva sin autismdiagnos kommer att intervjuas med fokus på kontextens betydelse för den upplevda funktionsnedsättningen och mental hälsa.
Hur kan detta projekt gynna samhället?
I dagsläget ökar antalet barn och unga som får en autismdiagnos och det är känt att 50% av barnen med autism inte har gymnasiebehörighet efter avslutad grundskola. Detta är i sig associerat med en mängd psykiatriska besvär och svårigheter att etablera ett självständigt liv. Vårt projekt kommer att bidra med kunskap om bakgrunden till dessa förhållanden som kommer att gagna denna utsatta grupp.
Vad är er övergripande plan?
Vi kommer att använda oss av redan existerande infrastrukturer och både kvantitativ och kvalitativ metodik. Projektgruppen är translationell och spänner över flertalet vetenskapliga discipliner och projektet är förankrat i den kliniska vardagen.
När föreställer du dig att den första forskningsartikeln kommer att publiceras?
Förhoppningsvis i december 2024!
