Styrande organ inom högre utbildning har utfärdat flera policyer och riktlinjer sedan den indiska regeringen år 2013 antog en lag om förebyggande och hantering av sexuella trakasserier mot kvinnor på arbetsplatser (POSH at work). Sedan dess har dock bara några få empiriska studier undersökt hur dessa initiativ har genomförts och vilka effekter de har fått.
I den nya studien Moving Beyond Bureaucratic Gray Zones? Managing Sexual Harassment in Indian Higher Education, publicerad i tidskriften Higher Education, har forskarna Anamika Sinha vid Goa Institute of Management, Sattari, Indien och Fredrik Bondestam vid Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet, analyserat 15 Internal Committee-medlemmars* berättelser om arbetet med att uppnå de utfärdade målen i arbete mot genusbaserat våld och sexuella trakasserier.
Studien bidrar med ny kunskap, överbryggar en identifierad teori-policy-praxis-klyfta och föreslår även ett ramverk för organisationsutveckling kring förebyggande mot, samt förbud och klagomålshantering av genusbaserat våld och sexuella trakasserier inom högre utbildningsinstitutioner i Indien.
Moving Beyond Bureaucratic Gray Zones? Managing Sexual Harassment in Indian Higher Education, publicerad 26 nov 2021 i tidskriften Higher Education.
(Artikeln nås via inloggning i GUP, Göteborgs universitetsbibliotek.)
* Internal Committee tar emot och behandlar klagomål om sexuella trakasserier på en arbetsplats. Sådana ska finnas på varje arbetsplats i och med den indiska lag som antogs 2013 om sexuella trakasserier på arbetsplatser (Posh at work)
