Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Almedalen: Vem ansvarar för forskningens infrastruktur?

Publicerad

Staffan Edén, Göteborgs universitet, June Palmgren och Jan-Eric Sundgren, RFI, Thomas Strand, riksdagsledamot, John Womersley, ESFRI samt moderatorn Kerstin Eliasson.Forskningsinfrastruktur blir både allt dyrare och alltmer komplicerad. För att ha råd med stora satsningar krävs samarbete, både nationellt och internationellt. Hur det ska gå till diskuterades under tisdagen vid ett fullsatt seminarium på Västsvenska arenan under Almedalsveckan.

Kerstin Eliasson, ordförande för Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, inledde seminariet med att konstatera att infrastruktur kommit att bli allt viktigare inom allt fler områden, om allt från medicin, fysik och materialutveckling till humaniora och samhällsvetenskap.

– Samtidigt som möjligheterna växer, blir också kostnaderna allt större. Det innebär att inte bara VR behöver engagera sig mer, utan också landets lärosäten. Vi måste alla vara med och prioritera samt finansiera de satsningar som ligger i hela Sveriges intresse.

Ny modell, men mycket kvar att göra

Förra året kom Vetenskapsrådet, tillsammans med de svenska lärosätena, överens om en ny modell för nationell infrastruktur inom forskning. Den innebär bland annat att lärosätena får ett större ansvar för satsningarna samtidigt som Vetenskapsrådet fungerar som samordnare.

– Men att vi har en ny modell innebär inte att alla problem är lösta. Fortfarande kan statsmakterna fatta beslut som bygger på annan grund än rent forskningsmässiga och frågan hur vi ska prioritera, både nationellt och internationellt, är inte löst.

Riksdagsledamoten Thomas Strand medgav att forskningsinfrastruktur inte diskuteras särskilt ofta i utbildningsutskottet.

– Det är väl mest i samband med forskningspropositionen vart fjärde år som sådana frågor kan komma upp. Men att Sverige ska vara en av världens ledande forskningsnationer är ett mål för både den nuvarande och förra regeringen. Bland annat fortsätter vi satsa på MAX IV, ett laboratorium för materialforskning, samt ESS, European Spallation Source, båda placerade i Lund. Det är tydligt att forskning och infrastruktur hänger samman. Men Sverige måste jobba internationellt också och medfinansiera de stora anläggningar som kan lyfta forskningen i hela EU.

Dialog om prioriteringar nödvändig

Statsmakterna, VR och lärosätena måste föra dialog om vilken infrastruktur som ska prioriteras, påpekade Thomas Strand. Han betonade också betydelsen av att även se kopplingen till näringsliv och offentlig sektor.

– Vi måste också undanröja eventuella undanträngseffekter, alltså att stora infrastruktursatsningar drabbar annan forskning. Det är bland annat därför regeringen avser att räkna upp basanslagen. Men jag vill passa på att sticka ut hakan också; universiteten har hela 17 miljarder i oförbrukade medel, kanske finns redan pengar till infrastruktur?

John Womersley, ordförande för European Strategy Forum on Research Infrastructures, ESFRI, påpekade att forskning är en nyckelfaktor när det gäller ekonomiskt välstånd och samhällsutveckling.

– Vi behöver satsa på infrastruktur på alla nivåer, från det småskaliga till stora anläggningar, som MAX IV och ESS. Men det är viktigt att satsningarna inte dubbleras vid olika lärosäten eller att man konkurrerar istället för att samarbeta. Vi måste också skapa ett innovativt ekosystem där interdisciplinära möten mellan forskare, men även med företagare, leder till nya idéer, uppfinningar och applikationer. Men ni måste ha väldigt bra universitet i Sverige om ni verkligen kan lita på att lärosätena själva klarar av att prioritera vad som är viktigt ur ett nationellt perspektiv.

Dagens stora datamängder – ett paradigmskifte för forskningen

Jan-Eric Sundgren, ordförande för RFI, påpekade att den enorma datamängd som måste hanteras idag innebär ett paradigmskifte för forskningen.

– Svenskt näringsliv är inte särskilt engagerat när det gäller infrastruktur för forskning, vilket nog beror på att man inte känner till problemet särskilt väl. Vad vi behöver är en nationell strategi, där inte bara VR och forskarsamhället ingår, utan också institut och näringsliv. Sverige har en stor potential som tyvärr inte används.

Staffan Edén, vicerektor vid Göteborgs universitet, menade att lärosätena måste prioritera och samarbeta bättre för att klara av de stora investeringar och driftkostnader som ny forskningsinfrastruktur kräver.

– Men att investera i infrastruktur är en sak, att underhålla, driva och uppgradera är en annan. Och idag krävs infrastruktursatsningar inom alla områden. Att exempelvis hantera stora datamaterial inom humaniora eller samhällsvetenskap innebär stora kostnader. Hur vi ska finansiera och prioritera är viktiga frågor som vare sig VR eller lärosätena klarar av att hantera på egen hand.

Han kommenterade också Thomas Strands påpekande att lärosätena faktiskt redan har mycket pengar.

– Det är en konsekvens av finansieringssystemet där forskarna får treåriga externa anslag, samtidigt som de måste försörja sina doktorander i åtminstone fyra år. Därför anser forskarna att de måste ackumulera pengar.

Bred diskussion om forskningsinfrastruktur behövs

Juni Palmgren, huvudsekreterare för RFI, förklarade att den modell för forskningsinfrastruktur som lärosätena, tillsammans med VR, kommit överens om ännu inte är färdig. Den finns bara på ett teoretiskt plan, nu måste den implementerats.

– Det kommer att ske 2015–2018. Vi behöver en balans mellan lokala, nationella och internationella satsningar. Den nationella är riggad, nu vill vi gärna bjuda in riksdag och regering till en bredare diskussion om svenskt deltagande i internationell infrastruktur.

Medverkande vid seminariet Infrastruktur för svensk forskning – vem ansvarar och vem betalar var:

  • Thomas Strand, riksdagsledamot (S), utbildningsutskottet
  • John Womersley, ordförande för European Strategy Forum on Research Infrastructures (ESFRI)
  • Jan-Eric Sundgren, ordförande för Rådet för forskningens infrastrukturer (RFI) vid Vetenskapsrådet
  • Juni Palmgren, huvudsekreterare för RFI
  • Staffan Edén, vicerektor vid Göteborgs universitet

Moderator: Kerstin Eliasson, ordförande för Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling.

Föreläsningen kan också ses på www.gu.se/almedalen.

FOTO: Johan Wingborg/GU