Länkstig

Almedalen: Dags att punktera myter om vården

Publicerad

Personcentrerad vård är en filosofi som bygger på att hela människan involveras i vården. Det förklarade professor Inger Ekman under ett fullsatt seminarium på Västsvenska arenan i Almedalen. Panelen lyckades också spräcka ett antal myter om vad jämlik och personcentrerad vård egentligen innebär.

14 myter, representerade av ballonger, skulle spräckas under seminariet, förklarade moderatorn Bengt Kristensson Uggla.

– Det handlar om myter om jämlik och om personcentrerad vård. Vi har en panel på sju personer som förhoppningsvis lyckas göra slut på myterna. Men det är publiken som bestämmer.

Alla patienter behandlas inte lika

Den första myten var att jämlik vård skulle betyda att alla patienter behandlas lika.

– Den myten hör man ofta, förklarade docent Sylvia Määttä. Men tvärtom ska varje patient behandlas efter behov, vilket inte alls behöver vara lika.

– Men vården är ganska ojämlik beroende av diagnos, påpekade Elisabeth Wallenius, företrädare för Riksförbundet sällsynta diagnoser. Den som har en ovanlig sjukdom får ofta inte den mest adekvata diagnosen.

– En problematik är att patienterna inte alltid vet vad de har rätt till, påpekade Sara Riggare, egenvårdsexpert på projektet Dagens patient.

– Lagen säger att vård ska ske på lika villkor efter behov, vilket innebär att vården faktiskt inte ska vara helt lika, förklarade Anders Blanck på LIF, branschorganisationen för forskande läkemedelsföretag.

Patienten bestämmer inte sin vård

Den andra myten handlade om föreställningen att personcentrerad vård innebär att det är patienten som bestämmer sin vård.

– Men det är en missuppfattning, förklarade Inger Ekman, föreståndare för GPCC vid Göteborgs universitet. Istället handlar det om att vårdgivare och patient för en ömsesidig dialog om vilken behandling som är bäst för just den här personen. Bland annat är det avgörande att vårdgivaren kan lyssna.

Åsa Ljungvall, utredare vid Myndigheten för vårdanalys, påpekade att personcentrerad vård ställer höga krav på vårdmötet och vården.

– Man kan inte gå halvvägs och vara lite lagom personcentrerad utan måste i grunden förändra sättet att arbeta med patienten.

Svenska vården inte så jämlik som vi tror

Myt nummer tre handlade om uppfattningen att vi har så bra vård i Sverige att vi inte behöver bekymra oss om jämlikhet.

– I själva verket rådet ojämlikhet beroende på var vi bor, vilket läkare vi har, varifrån vi kommer samt om vi är män eller kvinnor, förklarade statssekreterare Agneta Karlsson.

Personcentrerad vård ≠ patientcentrerad vård

Myt nummer fyra handlade om att personcentrerad vård skulle vara samma sak som patientcentrerad vård. För Inger Ekman var skillnaden tydlig.

– I vården blir patienten ofta sin sjukdom. Men det centrala inom den personcentrerade vården är att se människan som en helhet med flera förmågor, även om man är sjuk.

Andra paneldeltagare menade att ordvalet var mindre betydelsefullt.

– Det viktiga är delaktighet, förklarade Elisabeth Wallenius. För mig kanske målet med behandlingen är att kunna gå ut med hunden, en annan patient kan vilja något annat.

Personcentrerad vård är effektiv

Ytterligare myter handlade om att personcentrerad vård bara fungerar i viss hälso- och sjukvård, att det är en väldigt tidskrävande vårdform eller att man redan jobbar personcentrerat.

– Men att arbeta personcentrerat handlar inte om att försöka göra det som är gott, för det vill ju alla inom vården, förklarade Inger Ekman. Istället handlar det om en sorts praktisk etik: patienten är en person med egna förmågor som ofta vill ta åtminstone visst ansvar för sin vård. Och personcentrerad vård är effektiv, kanske inte i stunden när man sitter och lyssnar på en patient, men på längre sikt. Men vi har tyvärr en organisation som gör det svårt att arbeta på det här sättet.

Lyckades panelen spräcka myterna? I slutet av seminariet fick publiken rösta.

– Ja, de flesta myter sprängdes. Men några ballonger återstår fortfarande att sticka hål på, avslutade Bengt Kristensson Uggla.

På seminariet Myter om jämlik vård och personcentrerad vård medverkande:

  • Agneta Karlsson, statssekreterare
  • Sylvia Määttä, docent vid Kunskapscentrum för jämlik vård vid Västra Götalandsregionen
  • Inger Ekman, föreståndare för GPCC, Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet
  • Elisabeth Wallenius, förbundsordförande för Sällsynta diagnoser
  • Sara Riggare, egenvårdsexpert på projektet Dagens patient
  • Åsa Ljungvall, utredare vid Myndigheten för vårdanalys
  • Anders Blanck, vd för LIF

Moderator: Bengt Kristensson Uggla, Finlands svenska universitet Åbo Akademi.