Kristina kartlägger klimatdata med hjälp av trädets årsringar
– Det tuffa och otroligt spännande fältarbetet i fantastisk miljö var en av anledningarna till att jag fastnade för forskningsfältet dendrokronologi, säger Kristina Seftigen.
Det var under en exkursion till Qinling bergen i centrala Kina för flera år sedan som Kristina Seftigen för första gången testade att borra i ett träd och analysera en borrkärna. Hon var då masterstudent i klimatologi och fick vara med och ta prover i ett pågående forskningsprojekt.
– Det var där jag för första gången fick bekanta mig med dendrokronologi. Jag tilltalades av hur bred tillämpningen av forskningsområdet var. För arkeologi, skogsekologi och inte minst paleoklimatologi innehåller trädringar intressant information, säger Kristina, som idag är nybliven docent i naturgeografi vid Göteborgs universitet.
Trädringsforskning för att verifiera klimatmodeller
Dendrokronologi, eller trädringsforskning som det också kallas, handlar om att datera träd med hjälp av trädets årsringar. Ordet är grekiskt och dendro-krono-logi står för träd, tid och kunskap. Genom att analysera trädets årsringar kan data samlas in som ger information om hur klimatet på jorden såg ut för flera hundra eller flera tusen år sedan.
– I slutändan är förhoppningen att vi med forskningens hjälp ska få fram ett robust underlag om historiska variationer i klimatet som kan användas till att verifiera klimatmodeller. Verifieringen är viktig eftersom den ger en fingervisning om vilka av modellerna som faktiskt kan användas för att säga någonting om framtida klimatförändringar.
Just nu driver Kristina ett forskningsprojekt som kartlägger historiska variationer av torka i Sverige. Forskargruppen ska ta fram ett nätverk av trädringsdata från Sverige, som täcker de senaste 1 000 åren. Arbetet inbegriper en hel del fältarbetet där de letar efter döda trädrester både på backen men också i sjöar.
– De senaste årens extrema torka, till exempel år 2018, har visat att vi i Skandinavien inte är förskonade från den här typen av meteorologiska extrem., säger Kristina. Däremot vet vi fortfarande lite om hur hydroklimatet har varierar under gångna tider och om denna typ av extremer blir alltmer vanlig under senare tid.
– Gammelskog blir allt mindre vanlig på vår planet, men även döda träd i sjöar och på backen försvinner så småningom. Min förhoppning är att vi ska bygga upp ett arkiv av trädprover som kan användas av eftervärlden för att studera ekologi, klimat och andra processer i vår miljö.
Nytt klimatarkiv med vedcellernas anatomi
I ett annat forskningsprojekt ska Kristina och forskargruppen ta fram en ny typ av klimatarkiv från trädringar – nämligen vedcellernas anatomi.
– Vi har sett att detta arkiv kan innehålla än mer exakt information om gångna tiders klimat än den mer traditionella trädringsparametern ringbredd.
Forskarna ska ta fram vedanatomisk data från flera olika trädslag och regioner på norra halvklotet och undersöker hur väl dessa överensstämmer med meteorologisk data.
– Detta bidrar till ökad förståelse av vårt historiska klimat, säger Kristina Seftigen.
AV: JENNY MEYER
FAKTA
Namn: Kristina Seftigen
Titel: Docent i naturgeografi vid Institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet
Gör: Forskar om historiska klimatvariationer genom att studera trädets årsringar. Undervisar på Geovetenskapsprogrammet vid Göteborgs universitet.
Mest spännande forskningsfynd: Att träd i kalla och blöta Skandinavien faktiskt kan användas till att rekonstruera historiska variationer i torka.
Favoritplats för forskning: Gotland! Tallarna på de torra hedarna på ön är ett väldigt bra arkiv för historiska variationer i torra och blöta perioder. Dessutom finns det massor med historiska byggnader och lämningar kvar på Gotland som delvis är byggda av stockar och därför erbjuder ett fantastiskt arkiv för en dendrokronolog att studera.