Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Socialt perspektivtagande hos döva barn

Forskningsprojekt
Pågående forskning
Projekttid
2014 - pågående
Projektägare
Psykologiska institutionen

Finansiär
Forte

Kort beskrivning

Döva barn i hörande familjer har en mycket begränsad tillgång till språk vilket innebär att de också har begränsad tillgång till samspel i vardagen, åtminstone fram till att de får cochleaimplantat. Det kommunikativa samspelet mellan döva barn och hörande familjer är enklare och mer onyanserat jämfört med samspelet mellan hörande barn och hörande föräldrar eller döva barn och tecknande föräldrar.

Om projektet

Döva barn i hörande familjer har en mycket begränsad tillgång till språk vilket innebär att de också har begränsad tillgång till samspel i vardagen, åtminstone fram till att de får cochleaimplantat. Det kommunikativa samspelet mellan döva barn och hörande familjer är enklare och mer onyanserat jämfört med samspelet mellan hörande barn och hörande föräldrar eller döva barn och tecknande föräldrar.

Samspelsmönstret mellan döva barn och hörande föräldrar gör att barnet kan få svårt att lära sig om andras perspektiv. Vår forskning visar att hörande mammor som samspelar med sina döva barn tenderar att vara mer styrande i sitt samspel jämfört med hörande mammor till hörande barn. Döva barn verkar också har svårt att tolka sina hörande mammors intentioner, alltså vad de har för avsikt med sin kommunikation.

I vår forskning har vi kunnat se att döva barn som växer upp i hörande familjer utvecklar socialt perspektivtagande långsammare än andra barn. Denna försening ser vi även hos döva barn som tidigt i utvecklingen har fått tillgång till hörsel genom cochleaimplantat. Å andra sidan ser vi ingen försening hos döva barn som växer upp i döva familjer, dessa barn verkar utveckla social perspektivtagning i samma ålder som hörande barn. Forskningsresultaten lyfter fram vikten av språkligt samspel och dess betydelse för social utveckling. Till skillnad från döva barn i hörande familjer har ju döva barn i döva familjer tillgång till ett språkligt samspel får födseln genom teckenspråk.

Publikationer

Strid, K., Hjelmquist, E., & Meristo, M. (review). Spontaneous and elicited false belief reasoning in deaf children.

Meristo, M. & Strid, K. (2020). Language first: Deaf children from deaf families spontaneously anticipate false beliefs. Journal of Cognition and Development, 21, 622-630. 

Morgan, G., Meristo, M., & Hjelmquist, E. (2017). Environment and language experience in deaf children’s theory of mind development. In M. de Rosnay & V. Slaugther (Eds.) Environmental influences on theory of mind development. Psychology Press. 

Meristo, M., Strid, K., & Hjelmquist, E. (2016). Early conversational environment enables spontaneous belief attribution in deaf children. Cognition, 157, 139-145.

Morgan, G., Meristo, M., Mann, W., Hjelmquist, E., Surian, L., & Siegal, M. (2014). Mental state language and quality of conversational experience in deaf and hearing children. Cognitive Development, 29, 41-49.

Mer information

Projektet genomförs inom Barnlaboratoriet, Gothenburg AMBLE, Infant and Child Laboratory (INCH), vid Psykologiska institutionen.