En ocean av möjligheter

MARIN FORSKNING ÄR OFTA tvärvetenskaplig till sin natur och vi behöver stärka kopplingarna mellan all den forskning som bedrivs, säger Martin Hassellöv, samordnare för tema området UGOT Ocean.

Forskning om havet har långa traditioner på Göteborgs universitet. De senaste åren har det marina forskningsområdet hamnat alltmer i fokus. För marinkemisten Martin Hassellöv är det inte alls konstigt.

Havet är planetens termostat och en buffert för enorma mängder koldioxid och många andra mänskliga utsläpp. Men det sker inte utan konsekvenser, uppvärmning och försurning av haven kommer att ha enorma konsekvenser. Vartannat andetag vi tar består av syre som producerats i havet och sjömat är en viktig proteinkälla för stora delar av jordens befolkning. Det finns också stora intressen i den blå ekonomin som energi- och materialutvinning, samt transport av gods och passagerare till sjöss, säger Martin Hassellöv. 

Han samordnar UGOT Ocean som syftar till att nå ett  bättre synliggörande och ökad samverkan inom universitetets marina forskning. 

– Mellan 300 och 400 forskare vid Göteborgs universitet arbetar med något som har med havet att göra. Forskningen om havet är ofta multidisciplinär. Inom naturvetenskapen kan kemi, fysik, biologi och geovetenskap bidra i samma forskningsprojekt, men det sker också marin forskning på samtliga övriga fakulteter, säger Martin Hassellöv.

Genom att titta på vilken forskning som bedrivs och jämföra med FN:s hållbarhetsmål och havsforskningsdecenniets utmaningar, framkom det flera kluster där den marina forskningen på Göteborgs universitet är framträdande:

Polar- och klimatvetenskap

Det är ett forskningsområde på frammarsch som söker och får stora forskningsmedel. På grund av långa avstånd till framför allt Antarktis och stora istäcken är det både svårt och dyrt att bedriva forskning vid polerna. Men ny teknik har öppnat möjligheter att bedriva forskning under – och i – polarisen samt även i tidigare outforskade havsområden. I takt med att forskningsresultaten publiceras inom olika fält blir det tydligt hur viktigt den här forskningen är – inte minst inom klimatforskningen. Klimatförändringarna påverkar isen och haven kring polerna. Det i sin tur ger effekt på klimatet över hela klotet. Forskningen sker bland annat inom oceanografi, biologi, klimatologi och marin kemi. 

Evolution och anpassning

Förändrade förutsättningar är naturligt för livet också i havet. Vattnet blir varmare eller kallare. Salthalten förändras och tillgången på föda varierar. Alltså är anpassningsförmågan och egenskaper som evolutionen tvingat fram nycklar för att kunna överleva som art.

– Östersjön är en unik arena där vi kan studera hur olika arter och ekosystem anpassar sig när livsmiljöerna förändras, jämfört med i Västerhavet. Det kan ge svar på hur vi ska bära oss åt för att bevara eller främja habitat och ekosystem. Projekt där forskare undersöker och tar fram metoder för att restaurera ålgräsängar och kallvattenskorallrev är exempel på detta, säger Martin Hassellöv.

Den marina näringsväven

Var och hur börjar livet i havet? Gränsen mellan geologin i havets sediment, kemin i havsvattnet och biologin i de allra minsta formerna av liv är – ursäkta skämtet – flytande. Men icke desto mindre viktigt om vi vill förstå hur till exempel övergödning från lantbruk och läckage av förorenat grundvatten påverkar näringsväven i havet.

– Vi har forskare som undersöker hur kol och näringsbalansen fungerar i olika sediment och pelagiska vattenmiljöer och hur det skapar förutsättningar för den marina primärproduktionen och mikrobiella processer. Detta är ett bra exempel på hur olika vetenskapliga discipliner behöver samverka för att skapa en bild av vad som sker, säger Martin Hassellöv.

Föroreningars påverkan på havet

Människans påverkan på livet i havet går inte att bortse från. Havet är överfullt med plastföroreningar i olika storlekar. Kemikalier läcker dagligen ut från industrier och hushåll som når havet. Även ljud- och ljusföroreningar stressar livet i havet. Det har blivit globala problem som beslutsfattarna behöver ta tag i. För att kunna fatta rätt beslut är de beroende av den kunskap som forskarna tar fram.

– Att tillgänglig kunskap tyvärr inte alltid leder till regleringar eller lösningar på problemen i havet gör att vi behöver fundera över våra arbetssätt. En mycket intressant kontaktyta inom UGOT Ocean är mellan marin naturvetenskap och den forskning som sker inom juridik, humaniora och samhällsvetenskap.

Blå ekonom

Vindkraft till havs, gruvdrift på djuphavens botten, odling av alger och fisk till havs eller på land. Det finns en stor outnyttjad potential i våra hav för att täcka behoven av energi, råvaror och livsmedel för en växande befolkning. Genom hållbarhetsperspektiv på den forskning som rör den så kallade blå ekonomin kan vi förhoppningsvis undvika att upprepa tidigare generationers misstag.

– Där det finns ekonomiska intressen finns det också pengar till forskning och utveckling. Vi har forskare som arbetar för att ge underlag för internationella förhandlingar om att freda delar av haven från exploatering och även kartlägga vad som hotas om vi till exempel börjar bryta mineraler på havsbottnen. Det är mycket känsliga och långsamväxande ekosystem.

MARTIN HASSELLÖV märker av att det marina forskningsområdet har fått en ökad betydelse i samhället. Åtta procent av alla pengar som Vetenskapsrådet anslår till Göteborgs universitet går till marina forskningsprojekt. När det gäller pengar från det statliga forskningsrådet för hållbar utveckling, Formas, är det nästan hälften av kakan som universitetet får som har ett marint inslag i bred bemärkelse. Här finns möjlighet för ytterligare framgång genom nya samarbeten.

– Bäst koll har vi på de kustnära och grunda områdena, men även där finns det mycket kvar att upptäcka. Längre bort och i djupare vatten är det väldigt lite som vi vet. Vid varje expedition upptäcks nya arter. Man uppskattar att bara en tiondel av allt liv i havet är identifierat. Det är fantastiskt intressant, säger Martin Hassellöv.

Text: Olof Lönnehed
Foto: Sophie Steinhagen,  Esther Horvath, Malin Arnesson