Projektet handlar om hur barn och ungdomar varaktigt kan få mer betydande inverkan på stadsutveckling och fokuserar på tre frågor:

1. Hur barn som en del av sin skolverksamhet kan bli medskapare av stadens rum
2. Hur digitala verktyg kan underlätta detta arbete, och
3. Hur en kontinuerlig dialog mellan skolbarn och planerare kan etableras i stadsutvecklingsprocesser.

Fallstudien för projektet är en aktuell satsning som kommunen gör inför stadens 400-årsjubileum 2021 i en stigmatiserad miljonprogramsförort i Göteborg, Hammarkullen. Satsningen som fokuserar på både fysiska aspekter och sociala problem innehåller bland annat förtätning i form av nya hyreslägenheter vid torget och renovering av befintligt hyresbestånd med stort underhållsbehov. Omvandlingen genomförs av flera olika kommunala aktörer i samverkan.

Utifrån FN:s konvention om barns rättigheter, är medskaparna i det här projektet barn och ungdom i en lokal mellan- och högstadieskola. Studien, som är en samverkan mellan forskare inom etnologi och arkitektur/planering, är baserad på etnografiska metoder och aktionsforskning.

Den teoretiska referensramen omfattar teorier om empowerment (kapacitetsbyggande processer där invånare deltar), deliberativ demokrati (representativ demokrati kompletteras med olika former av invånardialog och medborgardeltagande) och deltagande aktionsforskning (att forska och genomföra i parallella processer och att involverade parter kunskapar tillsammans). Forskningen genomförs i två parallella och sammanflätade faser. I den etnografiska fasen deltar barn och lärare både som informanter och medforskare. Den innehåller olika strategier och metoder (t ex kartläggning och visualisering) där barnen visar sin stad och hur de använder den. Fasen deltagande aktionsforskning består av workshops, ledda av pedagogiska experter, som kretsar kring testandet av digitala verktyg för medskapande av stadsrummet.

Med utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter finns viktiga samhälleliga vinster med projektet:

Bättre städer för barn och unga. Deras egna synpunkter och perspektiv kan på ett effektivt sätt tas tillvara i ordinarie planeringsprocesser;
Att stärka barns och ungas kapacitet och underlätta för deras medskapande av stadens rum betyder att deras möjlighet att vara, eller kraft att bli, samhällsbyggare stärks;
Att vi som en ordinarie process ge barn och unga rätt att uttrycka sig själva, och bli hörda, i sådant som rör deras liv, innebär att vi lever upp till målet med FN:s konvention om barnets rättigheter.

Medverkande forskare
Sandra Hillén, projektledare, doktor i etnologi vid Göteborgs Universitet
Jenny Stenberg, docent i stadsutveckling vid Chalmers Arkitektur
Barbro Johansson, docent i etnologi
Monica Billger, professor i arkitektur.

Senast ändrad

30 december 2020