De svenska fjällen beskrivs ofta i turistbroschyrer som vår sista vildmark. Men att fjällen skulle vara vildmark i den bemärkelsen att landskapet är opåverkat av människor stämmer inte. Ända sedan inlandsisen drog sig tillbaka för ungefär tiotusen år har människan nyttjat fjällen för olika ändamål. Mänskliga spår finns på många ställen i fjällen även om de kan vara diskreta och svåra att upptäcka. De flesta landskap på vår jord har påverkats av människor men vad betyder det historiska tidsdjupet och kulturmiljön i dessa landskap för hållbar utveckling och för vårt välbefinnande?
I jobbet kring planering och förvaltning av landskap finns det oftast en uppdelning mellan natur och kultur vilket gör att miljöarbetet inte sker samordnat.
Deltagarna i dagens samtal arbetar i ett projekt kring Ekosystemtjänster med fokus på de kulturella ekosystemtjänsterna. Ekosystemtjänster är ett begrepp som utvecklats för att synliggöra de värden som ekosystem ger oss människor och som bidrar till vårt välbefinnande. Till exempel så genererar fjällandskapet kulturella ekosystemtjänster i form av till exempel utsikt och lugn och ro (estetiska och existentiella värden), historiska spår (kulturarv) och skidåkning (rekreation). Men fjällandskapet genererar även försörjande tjänster som bär, svamp, fisk och viltkött, reglerande tjänster som naturlig vattenreglering och stödjande tjänster som jordmånsbildning. Via ett EU-direktiv och Sveriges miljömål har ekosystemtjänster funnits på agendan hos Sveriges länsstyrelser och kommuner under de senaste åren.
Medverkande
Ingegärd Eliasson är professor på institutionen för kulturvård och har lång erfarenhet av forskning från tvärvetenskapliga projekt i Sverige, Japan, Botswana, Tanzania och Burkina Faso där hon bland annat har tittat på effekter av klimatvariationer inom stadsstrukturer, luftkvalité, stadsplanering och turism.
I pågående projekt studerar Ingegärd bland annat sambandet mellan kulturmiljö och hållbar utveckling samt vilken roll vår kulturmiljö har för människors identitetsskapande och välbefinnande.
Annelie Sjölander Lindqvist är universitetslektor på institutionen för globala studier och hon undervisar bland annat i hållbar utveckling, kulturarvets förvaltning och regelverk samt förvaltning av naturresurser. Forskningsområden där Annelie är verksam inom är allt ifrån miljöantropologi och relationen mellan människa och vilda djur till konflikter kring implementeringen av natur- och kulturarvspolitiska beslut.
Moderator
Karin Klingenstierna är professionell moderator sedan 25 år och leder svenska och internationella seminarier, konferenser, kongresser och panelsamtal i en mängd olika ämnen. Hon är gymnasielärare i språk och dramatik i grunden. Förutom egna uppdrag undervisar hon i moderatorskap.
