Ämne arkeologi
Betygsnämnd:
Professor Anders Högberg, Linnéuniversitetet
Professor Tove Hjörungdal, Göteborgs universitet
Docent Nanouschka Myrberg Burström, Stockholms universitet
Ersättare vid förfall för ledamot i betygsnämnden är:
Professor Thomas Lindkvist, Göteborgs universitet
Opponent:
Försteamanuensis Julie Lund, Oslo universitet
Ordförande:
Professor Elisabeth Arwill-Nordbladh, Göteborgs universitet
Sammanfattning av avhandlingen
Användandet av nycklar, lås och kistor i Skandinavien under järnåldern är ett ämne som överskuggas av den antagna kopplingen mellan nycklar och husfrun med sin administrativa roll på gården. Nyckeln ses ibland till och med som själva symbolen för denna roll. I den här avhandlingen har fokus istället legat på själva låsandet, i vilket även lås och kistor utgör naturliga delar. Detta har inneburit att utvärdera kopplingen till husfru-rollen, men också att utvidga analysen för att utforska vilka andra roller eller sociala identiteter som kan ha varit kopplade till låsande.
Detta har gjorts genom att studera nycklar, lås och kistor och kontexterna de påträffats i, och genom att överväga vad deras närvaro kan ha inneburit när det gäller till exempel kontroll, tillgång, privat egendom, ansvar, ansvarsskyldighet, förtroende, rörlighet och social status. Studien har också undersökt vilka typer av byggnader eller föremål som låstes in, samt delar av den symbolik som kan kopplas till nycklar, lås och kistor.
Det teoretiska ramverket som använts har baserats på idéer som involverar sociala identiteter, struktur, agancy och praxis, samt idén att materiell kultur är mångtydig – att dess betydelse kan variera beroende på dess sociala historia, specifika sociala agenters position, och sammanhanget där den används.
Den första delen (kapitel 1 och 2) av avhandlingen ger en bakgrund till ämnet och det teoretiska ramverket, följt av en del (kapitel 3 och 4) som behandlar medeltida källor i form av fornnordisk litteratur och medeltida lagar där nycklar, lås eller kistor nämns. Eftersom den antagna kopplingen mellan nycklar och husfrun är starkt baserad på ett smalt urval av dessa medeltida texter har det varit nödvändigt att inkludera och utvärdera dessa. Ett större urval av texter har dock tagits med för att ge en mer fullständig redogörelse för de sammanhang där dessa objekt förekommer.
Den tredje delen av avhandlingen (kapitel 5-8) behandlar det tidigare utgrävda arkeologiska materialet från Birka, Helgö, Lovö, Sanda och Vallhagar, som omfattar både bosättningar och gravar. Medan bosättningarna mestadels har gett information som kan relatera till själva låsandet, har gravarna gett ledtrådar om de individer som hade någon koppling till nycklar, lås och kistor.
Några av de viktigaste punkterna i avhandlingen, som diskuteras i den fjärde och sista delen (kapitel 9 och 10), är att själva närvaron av nycklar, lås och kistor på bosättningarna visar att det fanns någon form av begränsad åtkomst och kontroll här. Detta indikerar i sin tur att det fanns någon form av social differentiering eller ojämlikhet där vissa hade tillgång till saker och/eller utrymmen som andra inte hade tillgång till, och det antyder också närvaron av privat egendom.
En annan viktig punkt är att låset underlättade rörligheten för människor genom att ta över rollen att fysiskt bevaka egendom. Resultaten pekar också på en koppling till resande och handel samt till arv och besittningsrätt. När det gäller gravarna visar resultaten en varierad bild och att individerna begravda med nycklar, lås eller kistor inte utgjorde en homogen grupp. De flesta av dessa gravar innehöll dock dyrbart gravgods. Dessutom, att placera en nyckel, ett lås eller en kista i graven var också en sällsynt företeelse som pekar på ett ganska exklusivt eller speciellt uttryck.
Denna avhandling visar att det finns variation och komplexitet kopplat till låsandet och de individer som var inblandade. Att fokusera på sambandet med husfru-rollen innebär en kraftig begränsning av analysen och bidrar inte till någon ny kunskap om järnålderssamhället. Förhoppningen är att denna studie kan leda till mer nyanserade tolkningar av nycklar, lås och kistor i framtiden.
Länk till avhandlingen i GUPEA
http://hdl.handle.net/2077/69769
