"Använd hellre" - en spelplats för SAOL:s deskriptiva och preskriptiva roller

I det här seminariet diskuterar vi en artikel under arbete som behandlar de uppslagsord i SAOL14 (2015) som är försedda med anmärkningen "använd hellre". Bland de aktuella uppslagsorden återfinns t.ex. eskimå, freeware och jättebaby. De här anvisningarna är ett ställe i ordlistan där den mycket tydligt och preskriptivt styr användaren i en viss riktning. Här befinner sig ordlistan i en intressant skärningspunkt mellan det deskriptiva och det preskriptiva(kanske ibland till och med det proskriptiva). Bland ordlistans lemman finns en uppsättning ord som har bedömts platsa i listan i kraft av listans deskriptiva roll. Samtidigt har redaktionen försett orden med en etikett som ska styra bort användaren från det ordet eller ordformen till ett annat ord eller ordform som bedöms som lämpligare. Såväl lexikografer som språkvårdare är tydliga med att SAOL inte "godkänner" eller "underkänner" ord - ord finns i språket även utan att ha kvalificerat sig för att vara med i ordlistan. Men "använd hellre" kan fungera som ett sätt att ändå principiellt "underkänna" ett ord. Det här är en effekt av något som är en utmaning för den samtida språkvården: hur ska man formulera en bruksbaserad rekommendation när bruket står i konflikt med traditionella språkvårdsprinciper, och kanske också med ett demokratiskt och inkluderande språkbruk?

Det jag vill undersöka är två saker: 1) Grupperar sig de här orden i kategorier, och i så fall vilka? och 2) Hur förhåller sig de här orden till liknande preskriptiva och proskriptiva listor från andra organisationer med mer eller mindre officiell status, t.ex. de olika nordiska språknämnderna och Språkförsvaret?