Utvecklingsprojekt
Studenter vid vår fakultet ska möta utbildningar med hög pedagogisk kvalitet och stark forskningsanknytning, i en studiemiljö som stödjer lärande och motivation att stanna kvar i utbildningen. För att ständigt utveckla detta är fakulteten kontinuerligt involverad i olika utvecklingsprojekt.
Fakulteten ska ha konkurrenskraftiga utbildningar präglade av högt ställda förväntningar och ett vetenskapligt förhållningssätt. Det förutsätter såväl en stark ämnesmässig forskningsanknytning, en hög pedagogisk kvalitet samt att vi möter studenterna på ett sätt som stödjer deras lärande och motivation att stanna kvar i utbildningen. Som ett sätt att stödja utvecklingen och upprätthållandet av sådana utbildningar utlyser fakulteten återkommande medel för pedagogiska utvecklingsprojekt. Fakulteten driver även på eget initiativ projekt, exempelvis för att förbättra studiemiljön liksom studenters fysiska och psykiska hälsa.
THRIVE ska stärka studenters hälsa och lärmiljö
Våren 2026 startar fakulteten projektet THRIVE – Tools for Health, Resilience, and Improving the learning enVironmEnt. Projektet är ett samarbete mellan Samhällsvetenskapliga fakulteten och Sahlgrenska akademin. Syftet är att utveckla ett enkelt och tillförlitligt mätverktyg som ska kartlägga och stärka studenters hälsa och lärmiljö.
THRIVE ska ta fram en ny enkätbaserad skala som ger fakulteten bättre möjligheter att förstå hur studenter upplever sin studiesituation, arbetsbelastning och välbefinnande. Genom att synliggöra faktorer som påverkar trivsel och stress ska projektet bidra till ett mer proaktivt och långsiktigt arbete för studenters hälsa.
Tre faser
Projektet pågår under åren 2026–2027 och omfattar tre faser: utveckling av frågebatteri och pilotstudier, förfining och kalibrering av skalan samt en effektutvärdering av riktade stödinsatser. Målet är att skapa ett praktiskt verktyg som kan användas både av kursledare, programansvariga och fakultetsledning för att följa upp och förbättra lärmiljön.
Studentinflytande är en central del i arbetet. En studentreferensgrupp och flera studentkårer, bland annat Sahlgrenska akademins studentkår (SAKS) och dess organ på Läkarprogrammet (LUR), deltar i utvecklingsarbetet.
Kan integreras i hela universitetets arbete
Efter projektets avslut kan skalan komma att integreras i universitetets kvalitets- och arbetsmiljöarbete. Tanken är också att en kortare “pulse-version” av enkäten kommer att kunna användas i kursvärderingar för snabbare temperaturmätningar, medan resultaten även kopplas till en åtgärdsbank med evidensbaserade förbättringsförslag.
THRIVE finansieras genom extra medel för studenters hälsa från Göteborgs universitet.
Projektorganisation
Therése Skoog – vicedekan, projektledare, Samhällsvetenskapliga fakulteten
Gudmundur Johannson – vicedekan, Sahlgrenska akademin
Sandra Buratti – docent, Psykologiska institutionen
Christel Backman – docent, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Lotta Dellve – professor, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Karin Allard, lektor vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Malin Hansson - forskare, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Agneta Blomberg – doktorand, Avd. för samhällsmedicin och folkhälsa
Agnes Nurbo – kvalitetssamordnare, Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Så kan den fysiska miljön främja studenters hälsa och lärande
SHAPE – (Student Health and Physical Environments)
Vad i den fysiska miljön gör att studenter trivs på campus? Det vill SHAPE-projektet ta reda på. Projektet ska också leda till konkreta, fysiska insatser som främjar studenternas hälsa och lärande.
SHAPE-projektet genomförs under 2025 av forskare och studenter vid Samhällsvetenskapliga fakulteten. Det finansieras av regeringsmedel.
I SHAPE-projektet fokuserar vi på hur studenterna upplever de lokaler på campus där de vistas. Till grund för projektet ligger tidigare forskning som visat att utformningen av fysiska lärmiljöer är viktig för studenternas trivsel, känsla av tillhörighet och välbefinnande. Grundtanken är att positiva fysiska lärmiljöer där studenter trivs också ökar sannolikheten att studenterna stannar kvar och fullföljer sin utbildning. Nu vill fakulteten öka kunskaperna genom att ta del av studenters syn på miljöerna i Annedalsseminariet, Studietorget/Campus Haga och den gamla receptionen på Psykologiska institutionen.
En viktig del i projektet är att studenterna själva är med och skapar sin nya lärmiljö. Det gör de bland annat genom att fotografera platser som de upplever som särskilt (o)trevliga, samt genom att analysera och diskutera fotografierna tillsammans med andra studenter.
Projektgrupp
Carolina Lunde – Projektledare, professor, Psykologiska institutionen
Christel Backman - Excellent lärare, vice prefekt, docent, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Agnes Nurbo / Anna Elvö – Kvalitetssamordnare
Jakob Sandin – Lokalhandläggare
Franz James – Lektor, enheten för design och konsthantverk
Linn Farsbo - Studentrepresentant
Orsaker och lösningar till studenters frånvaro
Projektets primära mål är att faststäla vilka orsaker som ligger bakom studenters beslut att närvara vid eller avstå från unversiningstillfällen. Generellt efterfrågar studenter mer lärarledd tid men samtidigt är det vanligt att ett flertal studenter inte närvarar vid undervisningen. Att förstå komplexiteten i att öka lärarnärvaron i undervisningen samtidigt som studentnärvaron är låg är avgörande för att förbättra lärandeupplevelsen och förhindrar slöseri med samhälleliga resurser.
Den centrala forskningsfrågan lyder:
Hur kan vi förstå grundutbildningsstudenters beslutsprocess när det gäller att närvara vid eller avstå från undervisnings- och lärandeaktiviteter på plats?
Projektgrupp
Projekttid
Från höstterminen 2025 till vårterminen 2026.
Avslutade projekt
Hur påverkar AI undervisningen?
Artificiell intelligens (AI) utvecklas snabbt – men hur påverkar den undervisning och lärande på universitetet? Det här projektet undersöker hur både studenter och lärare inom samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet använder AI-verktyg som ChatGPT, och hur de regleras i undervisningen.
Projektgruppen kartlägger vilka strategier som finns för att hantera dessa nya teknologier, och vad det får för effekter på lärande och undervisningskvalitet. Genom en kombination av enkäter, intervjuer och dokumentanalys får man en bild av nuläget – men också av framtida möjligheter.
Projektet förväntas ge konkreta exempel på hur AI-verktyg kan användas på ett sätt som stärker studenternas lärande, utan att kompromissa med akademisk integritet. Det kommer också att visa vilka arbetssätt som fungerar bäst – och i vilka sammanhang – både för studenter och undervisande personal.
Resultaten kommer att spridas via seminarier, blogginlägg och en vetenskaplig artikel, och projektgruppen planerar även att bidra till utvecklingen av vägledande dokument och utbildningsinsatser för både lärare och studenter vid universitetet.
Projektgrupp
Arne F Wackenhut,
Institutionen för globala studier
Maris Gillette
Institutionen för globala studier
Elizabeth Olsson,
Enheten för akademiskt språk
Projekttid
2024 - 2025
Studenter lär av varandra
– nytt sätt att utveckla undervisningen i psykologi
Hur kan studenter bli mer aktiva i sitt eget lärande – och samtidigt hjälpa varandra att utvecklas? Det var kärnan i det här projektet där metoden kollaborativ bedömning (engelska: collaborative assessment), testades. Med den metoden får studenter öva på att både ge och ta emot återkoppling på varandras arbeten, och på så vis själva bli deltagande i bedömningsprocessen.
Syftet var att öka engagemanget och förståelsen för kursinnehållet, samtidigt som studenterna fick träna viktiga färdigheter som att ge konstruktiv kritik och reflektera över sitt eget lärande. En viktig del var att erbjuda formativ feedback – det vill säga återkoppling under kursens gång, medan man fortfarande har möjlighet att förbättra sitt arbete.
Projektet genomfördes i en avancerad metodkurs inom ett internationellt masterprogram i psykologi, och utvärderas med hjälp av enkäter, intervjuer och studieresultat. Förhoppningen från projektgruppen var att arbetssättet ska kunna bli en naturlig del av undervisningen framöver – och på sikt inspirera fler utbildningar att prova liknande metoder.
Projektgrupp
alla vid Psykologiska institutionen
Projekttid
2024, med utvärdering under 2025
Hållbara och tillgängliga lärmiljöer
Under perioden 2021–2023 har projektet Hållbara och tillgängliga lärmiljöer (HTL) genomförts vid Samhällsvetenskapliga fakulteten. Bakgrunden till projektet är den stora mängd unga personer som i olika undersökningar rapporterar att de mår psykiskt dåligt. Inte minst studenter i högre utbildning har rapporterat om oro, stress, lågt välmående och nedstämdhet. Syftet med HTL har varit att undersöka om, och i så fall hur, fakulteten kan arbeta på strukturnivå för att främja psykisk hälsa bland studenter med fokus på att förbättra förutsättningar för studenters lärande, att förstå hur Covid-19 pandemin påverkade undervisningen samt öka tillgängligheten till högre studier för studenter med olika förutsättningar. Projektet har bestått av fem delprojekt (se nedan).
Resultat
Resultatet från projektet visar att systematiskt förebyggande och främjande arbete på strukturnivå verkar kunna ha god effekt på studenters psykiska hälsa och lärande samt bidra till att skapa ett mer tillgängligt universitet. Såväl lärare som studenter vittnar om att inflytande, delaktighet, begriplighet och inkludering är viktigt för att skapa gynnsamma förutsättningar för ett hållbart studieliv som möjliggör både lärande och hälsa/välmående. Resultatet från projektet belyser vidare möjligheten för fakulteten att involvera studenter i mer kvalitativa medskapande undersökningar för att få djupare inblick i studenternas upplevelser och på så sätt kunna utveckla och vidta passande åtgärder.
Projektet hade fem delprojekt:
Organisation
Projektets leddes av en styrgrupp:
Therése Skoog (projektledare)
Malin Broberg (dåvarande dekan)
Sylva Frisk (dåvarande vice dekan med ansvar för utbildningsfrågor)
Agnes Nurbo (kvalitetssamordnare vid fakultetskansliet)
Arne Wackenhut (lärarrepresentant)
Arvid Danielsson (studentrepresentant utsedd av studentkåren)
Projektet drevs i samverkan med:
- Studenthälsan, Göteborgs universitet
- Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL)
- Sektionen för student- och utbildningsstöd vid Utbildningsenheten, Göteborgs universitets gemensamma förvaltning
- Göteborgs universitetsbibliotek