Utvecklingsprojekt

Så kan den fysiska miljön främja studenters hälsa och lärande

Vad i den fysiska miljön gör att studenter trivs på campus? Det ville SHAPE-projektet ta reda på. Projektet skulle också leda till konkreta, fysiska insatser som främjar studenternas hälsa och lärande.

SHAPE-projektet genomfördes under 2025 av forskare och studenter vid Samhällsvetenskapliga fakulteten. Det finansierades av regeringsmedel. 

Projektet fokuserade på hur studenterna upplever de lokaler på campus där de vistas. Till grund för projektet låg tidigare forskning som visat att utformningen av fysiska lärmiljöer är viktig för studenternas trivsel, känsla av tillhörighet och välbefinnande. Grundtanken är att positiva fysiska lärmiljöer där studenter trivs också ökar sannolikheten att studenterna stannar kvar och fullföljer sin utbildning. Nu ville fakulteten öka kunskaperna genom att ta del av studenters syn på miljöerna i Annedalsseminariet, Studietorget/Campus Haga och den gamla receptionen på Psykologiska institutionen. 

En viktig del i projektet var att studenterna själva skulle vara med och skapa sin nya lärmiljö. Det gjorde de bland annat genom att fotografera platser som de upplevde som särskilt (o)trevliga, samt genom att analysera och diskutera fotografierna tillsammans med andra studenter.

Projektet slutrapporterades i början av 2026.

Projektgrupp

Carolina Lunde – Projektledare, professor, Psykologiska institutionen

Christel Backman - Excellent lärare, vice prefekt, docent, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap

Agnes Nurbo / Anna Elvö – Kvalitetssamordnare

Jakob Sandin – Lokalhandläggare

Franz James – Lektor, enheten för design och konsthantverk

Linn Farsbo - Studentrepresentant 

Hur påverkar AI undervisningen?

Artificiell intelligens (AI) utvecklas snabbt – men hur påverkar den undervisning och lärande på universitetet? Det här projektet undersöker hur både studenter och lärare inom samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet använder AI-verktyg som ChatGPT, och hur de regleras i undervisningen.

Projektgruppen kartlägger vilka strategier som finns för att hantera dessa nya teknologier, och vad det får för effekter på lärande och undervisningskvalitet. Genom en kombination av enkäter, intervjuer och dokumentanalys får man en bild av nuläget – men också av framtida möjligheter.

Projektet förväntas ge konkreta exempel på hur AI-verktyg kan användas på ett sätt som stärker studenternas lärande, utan att kompromissa med akademisk integritet. Det kommer också att visa vilka arbetssätt som fungerar bäst – och i vilka sammanhang – både för studenter och undervisande personal.

Resultaten kommer att spridas via seminarier, blogginlägg och en vetenskaplig artikel, och projektgruppen planerar även att bidra till utvecklingen av vägledande dokument och utbildningsinsatser för både lärare och studenter vid universitetet.

Projekttid: 2024-2025

Slutrapport:

Projektgrupp:

Arne F Wackenhut, 
Institutionen för globala studier

Maris Gillette
Institutionen för globala studier

Elizabeth Olsson, 
Enheten för akademiskt språk

Studenter lär av varandra 

– nytt sätt att utveckla undervisningen i psykologi

Hur kan studenter bli mer aktiva i sitt eget lärande – och samtidigt hjälpa varandra att utvecklas? Det var kärnan i det här projektet där metoden kollaborativ bedömning (engelska: collaborative assessment), testades. Med den metoden får studenter  öva på att både ge och ta emot återkoppling på varandras arbeten, och på så vis själva bli deltagande i bedömningsprocessen. 

Syftet var att öka engagemanget och förståelsen för kursinnehållet, samtidigt som studenterna fick träna viktiga färdigheter som att ge konstruktiv kritik och reflektera över sitt eget lärande. En viktig del var att erbjuda formativ feedback – det vill säga återkoppling under kursens gång, medan man fortfarande har möjlighet att förbättra sitt arbete.

Projektet genomfördes i en avancerad metodkurs inom ett internationellt masterprogram i psykologi, och utvärderas med hjälp av enkäter, intervjuer och studieresultat. Förhoppningen från projektgruppen var att arbetssättet ska kunna bli en naturlig del av undervisningen framöver – och på sikt inspirera fler utbildningar att prova liknande metoder.

Projekttid: 2024, med utvärdering under 2025

Slutrapport:

Projektgrupp:

Pernilla Larsman

Magnus Lindwall

Timothy Luke

Carl-Christian Trönnberg

alla vid Psykologiska institutionen

Hållbara och tillgängliga lärmiljöer

Under perioden 2021–2023 har projektet Hållbara och tillgängliga lärmiljöer (HTL) genomförts vid Samhällsvetenskapliga fakulteten. Bakgrunden till projektet är den stora mängd unga personer som i olika undersökningar rapporterar att de mår psykiskt dåligt. Inte minst studenter i högre utbildning har rapporterat om oro, stress, lågt välmående och nedstämdhet. Syftet med HTL har varit att undersöka om, och i så fall hur, fakulteten kan arbeta på strukturnivå för att främja psykisk hälsa bland studenter med fokus på att förbättra förutsättningar för studenters lärande, att förstå hur Covid-19 pandemin påverkade undervisningen samt öka tillgängligheten till högre studier för studenter med olika förutsättningar. Projektet har bestått av fem delprojekt (se nedan).

Resultat

Resultatet från projektet visar att systematiskt förebyggande och främjande arbete på strukturnivå verkar kunna ha god effekt på studenters psykiska hälsa och lärande samt bidra till att skapa ett mer tillgängligt universitet. Såväl lärare som studenter vittnar om att inflytande, delaktighet, begriplighet och inkludering är viktigt för att skapa gynnsamma förutsättningar för ett hållbart studieliv som möjliggör både lärande och hälsa/välmående. Resultatet från projektet belyser vidare möjligheten för fakulteten att involvera studenter i mer kvalitativa medskapande undersökningar för att få djupare inblick i studenternas upplevelser och på så sätt kunna utveckla och vidta passande åtgärder.

Projektets fem delprojekt:

1. Studentliv

Projektet handlade om att följa, dokumentera och dra slutsatser av hur studenter upplever sin första tid som student. För att kunna göra det skrev studenterna dagböcker om sina upplevelser och erfarenheter under fem veckor. Syftet var att utifrån data som genereras (dagboksanteckningarna) och tillsammans med studenter, dra slutsatser om hur strukturen och organisationen, i bred bemärkelse studenternas lärmiljö, vid fakulteten och dess institutioner skulle kunna utvecklas för att främja studenters psykiska hälsa.

Projektet finansierades av Göteborgs universitet genom de extra medel som regeringen tillsatte under våren 2021 för att arbeta med students psykiska hälsa i relation till Covid-19 pandemin.

Under andra fasen samlades samma studenter för att i workshoppar analysera dagboksanteckningar som samlats in och utifrån dessa hitta lösningar och konkreta förslag på hur strukturen och organisationen, i bred bemärkelse studenternas lärmiljö, vid fakulteten och dess institutioner skulle kunna utvecklas för att förebygga utveckling av psykiska symptom, psykisk ohälsa och lågt välmående.

I fas tre validerades lösningarna med en ny grupp studenter under en workshop. Projektet finansierades av Göteborgs universitet genom de extra medel som regeringen tillsatte under våren 2021 för att arbeta med students psykiska hälsa i relation till Covid-19 pandemin. Projektet  presenterades under vårterminen 2022. 

2. Studentcentrerad flexibilitet

Projektet handlade om att följa, dokumentera och dra slutsatser av hur studenter upplever sin första tid som student. För att kunna göra det skrev studenterna dagböcker om sina upplevelser och erfarenheter under fem veckor. Syftet var att utifrån data som genereras (dagboksanteckningarna) och tillsammans med studenter, dra slutsatser om hur strukturen och organisationen, i bred bemärkelse studenternas lärmiljö, vid fakulteten och dess institutioner skulle kunna utvecklas för att främja studenters psykiska hälsa.

Projektet finansierades av Göteborgs universitet genom de extra medel som regeringen tillsatte under våren 2021 för att arbeta med students psykiska hälsa i relation till Covid-19 pandemin.

Under andra fasen samlades samma studenter för att i workshoppar analysera dagboksanteckningar som samlats in och utifrån dessa hitta lösningar och konkreta förslag på hur strukturen och organisationen, i bred bemärkelse studenternas lärmiljö, vid fakulteten och dess institutioner skulle kunna utvecklas för att förebygga utveckling av psykiska symptom, psykisk ohälsa och lågt välmående.

I fas tre validerades lösningarna med en ny grupp studenter under en workshop. Projektet finansierades av Göteborgs universitet genom de extra medel som regeringen tillsatte under våren 2021 för att arbeta med students psykiska hälsa i relation till Covid-19 pandemin. Projektet  presenterades under vårterminen 2022. 

Slutrapport: Hyflex - final report (pdf 1,1 mb)

Mer om Eutopia-samarbetet på nätverkets hemsida.

3. Verktygslåda för hållbart studieliv

I delprojektet har en öppen digital resurs utvecklats. Denna webbaserade resurs kan användas fritt av personal och andra som vill arbeta med studenters psykiska hälsa och hållbarhet, med ett speciellt fokus på studiemiljö och samhörighet. Studentkåren fanns med som bollplank i projektet. Delprojektet har utförts inom ramen för DURK-projektet (Delningskultur för utbildning, rekrytering och kunskapsutveckling) som finns vid PIL på Göteborgs universitet. 

Verktygslådan: Till Verktygslåda för hållbart studieliv (på GU:s intranät)

DURK-projektet: Mer om DURK-projektet på PIL-enhetens sida

5. Litteraturöversikt

Delprojektet handlade om att göra en systematisk översikt av den vetenskapliga litteraturen när det gäller insatser som gjorts inom högre utbildning på en strukturell/organisatorisk nivå för att främja studenters psykiska hälsa och/eller förebygga studenters psykiska ohälsa. Universitetsbiblioteket stödde arbetet. Projektet finansierades av medel från Sektionen för student- och utbildningsstöd vid Göteborgs universitet.

6. Distansundervisning

För att utforska lärares erfarenheter och hantering av omställningen från campusbaserad undervisning till distansundervisning, har projektgruppen genomfört fokusgruppsintervjuer med lärare. Intervjuerna genomfördes ett år efter att distansundervisningen blev ett måste vid landets lärosäten.

Huvudsyftet med intervjuerna var att fånga de lärdomar och framsteg som gjorts i relation till distansundervisningen. Samtalen utgick från frågor om hur digitala undervisningsformer kan användas för att öka undervisningens kvalité och hur studenters upplevelse av samhörighet och delaktighet kan främjas.

Resurser:

Rapport: Lärare upplevelse av distansundervisning med anledning av covid-19 (pdf 0,6 mb)

Fokusgruppsamtal med lärare 2021

Artikel i Högre utbildning: Covid 19 and (re)learning teaching

Projektgrupp

Therése Skoog (projektledare)
Malin Broberg (dåvarande dekan) 
Sylva Frisk (dåvarande vice dekan med ansvar för utbildningsfrågor)
Agnes Nurbo (kvalitetssamordnare vid fakultetskansliet)
Arne Wackenhut (lärarrepresentant)
Arvid Danielsson (studentrepresentant utsedd av studentkåren)

Projektet drevs i samverkan med: 

• Studenthälsan, Göteborgs universitet
• Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL)
• Sektionen för student- och utbildningsstöd vid Utbildningsenheten, Göteborgs universitets gemensamma förvaltning
• Göteborgs universitetsbibliotek