Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktion
Sidan uppdaterades: 2019-08-16 15:07

Tipsa en vän
Utskriftsversion

ForskarFredag - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Låna en forskare under ForskarFredag 2019

Göteborgs universitet erbjuder alla gymnasieskolor i Göteborgsregionen att kostnadsfritt låna en forskare till er skola eller klass för ett besök under ForskarFredag den 27 september. 

Forskaren berättar kort om sin forskning och sedan får ni tid att tillsammans prata om till exempel: Vad är vetenskap? Hur går det till att forska? Hur går det till att bli forskare? Vad gör en forskare på jobbet? Och varför är det viktigt med forskning?

Forskarna är alla aktiva inom spännande fält kopplade till några av vår tids stora utmaningar. Vi har forskare som kan föreläsa på svenska eller engelska. 

Missa inte chansen att få ett inspirerande besök!

Forskarfredag logotyp

Låna en forskare på svenska

Atmosfärvetenskap – Viktor Andersson, doktorand

Viktor Andersson, porträttViktor Andersson ingår i en forskargrupp som utvecklar nya mätmetoder för alkalimetaller, en komponent som spelar en nyckelroll i framställning av biobränsle. Dessa mätmetoder behövs för att utveckla och optimera termokemisk konversion av biomassa. Vilket är en slags förbränningsprocess som kan ersätta de fossila produkter vi är beroende av idag och bidra till en bättre miljö.

"Varför jag valde att forska inom energiteknik och miljö? Har du sett naturlivet på jordklotet vi bor på? Vill du att dina framtida barn och barnbarn ska få se samma otroliga växtlighet och mångfald? Det vill jag också, och därför valde jag att bidra på det bästa sättet jag kunde komma på."

Biologi och teknik – Anders Lundgren, postdoktor

Anders Lundgrens forskning syftar till att förstå vilka strategier bakterier använder för att binda till och hålla sig kvar på en yta. Men även för att hitta nya sätt att motverka uppkomsten av biofilmer. Det för att på så sätt minska problemen med antibiotikaanvändning. Biofilmer är klibbiga filmer av bakterier som kan bildas på nästan alla fuktiga ytor i naturen. Sådana biofilmer är väldigt svåra att bli av med, särskilt om de uppstått inne i kroppen, och den viktigaste orsaken till att bakterier kan dela gener mot antibiotikaresistens med varandra.

”Mest uppskattar jag att man hela tiden lär sig nya saker, vilket är det grundläggande syftet med forskning och vetenskap. Men även att det är ett fritt och spännande arbete. Som forskare bestämmer jag själv både vad man vill undersöka och hur man bäst kommer fram till resultatet.

Vägen till ny kunskap är som att lägga ett pussel där man inte helt säkert vet hur bilden ska se ut, ofta måste jag utmana mig själv och se saker från nya vinklar för att nå hela vägen fram.”

Företagsekonomi – Sandra Samuelsson, postdoktor

Sandra SamuelssonSandra Samuelsson är forskare på Gothenburg Research Institute och disputerade i somras. I sin avhandling följde hon mjölkförpackningens väg genom en designprocess. En produkt som när den slängs blir stora volymer avfall. Samhället står inför många miljömässiga utmaningar bland annat när det gäller ökat avfall och det pratas ofta om innovationer som lösningen. Trots ökade miljökrav går förändringarna långsamt i den etablerade produktionsindustrin. Genom att följa mjölkförpackningens väg genom en designprocess konstaterar Sandra Samuelsson att de många olika intressen och krav som finns längs produktionskedjan gör det komplicerat att implementera förändringar.

”Att arbeta som forskare ger mig en möjlighet att stilla min nyfikenhet. Jag får utforska världen då jag kan ta till mig kunskap från internationella forskningsprojekt, bidra med min egna forskning på en internationell arena, samt arbeta tillsammans med forskare från andra delar av världen. Samtidigt arbetar jag konkret och detaljorienterat inom mitt forskningsfält där jag ständigt får nya lärdomar och mer kunskap.”

Medicin/neurologi – Jenna Najar, läkare och doktorand

Jenna Najars forskning syftar till att hitta olika faktorer som är kopplade till demens för att kunna förhindra att sjukdomen ens uppkommer. Det finns idag ingen medicin som botar demens, därför är viktigt att förstå hur vi kan minska risken för att drabbas av demens. I hennes senaste studie såg hon att det går att minska risken för att drabbas av demens senare i livet genom att vara aktiv i fritidsaktiviteter i medelåldern. Som exempelvis genom att sjunga, spela instrument, läsa böcker och vara fysisk aktiv.

”Jag har velat forska så länge jag kan minnas eftersom jag vill utmana mig själv och veta allt. Möjligheten att förena läkaryrket med forskningen har gjort det ännu roligare och mer interaktivt. Det jag uppskattar med livet som forskare är alla utmaningar man ställs inför.

Från att bygga upp en studie, analysera den med olika statistiska metoder, förstå andras forskning, till att kunna presentera sin forskning och sprida all kunskap till allmänheten. Jag tycker om att ha ett arbete där arbetsuppgifterna varierar varje dag, det stimulerar mig till att vara mer skärpt och alert.”

Miljömedicin – Lars Barregård, seniorforskare

Lars Barregård, miljömedicinforskareLars Barregårds forskning går ut på att ta reda på hur olika miljöfaktorer – på fritiden och på arbetsplatsen - påverkar människors hälsa. Speciellt forskar han om giftiga metaller (kadmium, bly och kvicksilver) som vi får i oss via maten, samt om luftföroreningar som vi andas in. Om man ser att en viss miljöfaktor skadar mänskors hälsa kan åtgärder göras i samhället för att minska hur mycket vi får i oss av dessa ämnen.

”Forskning är spännande eftersom jag vill veta mera – i mitt fall om hur miljön påverkar mänskan. Man lär sig hela tiden något nytt,  i samarbete med andra experter i Sverige och utomlands. Ett skäl till att jag valde forskning om miljö och hälsa är att jag vill göra något samhällsnyttigt.”

Låna en forskare på engelska

Chemistry – Joanna Szydzik, Marie Curie fellowship PhD

Joanna Szydzik, Marie Curie fellowship phDJoanna Szydzik’s research focus is on neuroblastoma, which is the most common extracranial solid tumor of childhood. The current therapy against neuroblastoma is generally intensive chemotherapy and surgery, which brings a lot of suffering to patients despite less encouraging clinical response. To better understand this disease would improve treatment. As cancer is one of the most common causes of death, any answer or better understanding of the process would be highly beneficial for society. Currently, Joanna tests a therapeutic efficacy of new, fourth generation inhibitor, called repotrectinib in preclinical neuroblastoma studies.

“My strong interest in scientific research has been transforming constantly while fascinatingly learning about the possibilities that research could bring to human well-being to ameliorate the sufferings of many lives. Every time I tell people that I am a cancer researcher they ask the question: when the cure for cancer will be found? So then I explain that process of cancerogenesis is not that simple. Indeed it is a highly complexed networking of pathways and signals inside our body.”

Chemistry – Peter Fodran, Marie Curie fellowship PhD 

Peter Fodran, Marie Curie fellowship phD We live in an era when our well-being depends on chemistry. Pesticides protecting the crop, medicines saving lives, organic materials in modern technologies. Progress in all these areas is linked to the ability to construct novel molecules, what is one of the disciplines of organic chemistry. Peter Fodran’s research focus on the use of visible light, such as sunlight, in the construction of organic molecules.

“For as far as I remember, I was fascinated by how things work. It did not matter if it was an old mechanical watch, analog telephone, or an electron processes in a chemical reaction, I always felt an urge to pick a screwdriver and have a brief look inside. I exactly remember the moment I realized I want to be a chemist. It was at the age of 14 when I got my chemistry textbook for the coming school year”.

Det här är ForskarFredag

Ett årligen återkommande arrangemang runt om i Europa, där universiteten arrangerar möten mellan forskare och allmänhet. Syftet är att visa vad vetenskap är och hur forskning går till. ForskarFredag samordnas i Sverige av föreningen Vetenskap & Allmännhet.

Vill du veta mer kan du läsa på Forskarfredags sida

Sidansvarig: Webbredaktion|Sidan uppdaterades: 2019-08-16
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?