Lisa Palmqvist

Om Lisa Palmqvist

Jag har två pågående projekt, ett som syftar till att träna läsförmåga för elever i särskolan och ett där vi undersöker effekten av Covid-19 pandemin för personer som mottar insatser enligt LSS.

I min avhandling studerade jag vardagsplanering för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Resultaten från projektet går att läsa i artiklarna längst ner på sidan samt i min avhandling Time to Plan. Jag har även presenterat mina resultat tillsammans med några elever från Berzeliusskolans gymnasiesärskolas estetiska linje:

https://youtu.be/6KvSFBvmHmo

KomLoss

KomLoss bjuder in till resultatkonferens den 26e januari 2023! Välkommen att anmäla dig till vår slutkonferens för projektet KomLoss – kommunikationsstödd läs- och skrivinlärning i särskolan. Mer info: https://liu.se/artikel/konferens-kom-loss

KomLoss (KOMmunikationsstödd Läs- Och Skrivundervisning i Särskolan) är ett forskningsprojekt, där målet är att undersöka i vilken grad anpassade digitala hjälpmedel kan hjälpa elever med kommunikativa och kognitiva svårigheter att utveckla sin läsförmåga. Eleverna går i grundsärskola eller gymnasiesärskola och är beroende av AKK, oftast tecken, för att kunna förstå och/eller uttrycka sig.

Det är viktigt att insatser för elever som använder AKK, precis som för andra elever, inkluderar insatser som kan befrämja utveckling av läsförmågan. En viktig anledning till att inkludera insatser som kan befrämja läsning för denna grupp av elever, förutom den primära aspekten att förvärva läs- och skrivförmåga, är även den möjliga positiva inverkan på talutveckling av läsförmåga som beskrivits i vissa studier. Läs- och skrivförmåga är också viktigt för deltagande i dagens informations- och kommunikationssamhälle.

Två strategier för läsinlärning

Målet med projektet är att studera effekten av två olika pedagogiska strategier för att stimulera och utveckla läsförmågan. De två strategierna representerar två olika sätt att närma sig barns läsinlärning. De är båda tillgängliga för svenska språket som appar och kan implementeras via digitala verktyg (läsplattor).

Det ena programmet (Accessible Literacy Learning, ALL) bygger huvudsakligen på principen bottom-up vilket innebär att man inledningsvis tränar avgränsade språkljud, fonem, som associeras till bokstäver och så småningom bygger hela ord. Det andra programmet (Animega-interaktiv språklek) använder sig av principen top-down som innebär att man inledningsvis fokuserar på förståelse av hela ord och hur de kan kopplas ihop till meningar som uttrycker spännande händelser.

Forskningssamarbete med tre parter

Projektet genomförs i samverkan mellan Linköpings Universitet, Göteborgs Universitet, samt DART kommunikations- och dataresurscenter vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg.

Från Linköpings universitet:

Mikael Heimann, professor emeritus i utvecklingspsykologi (Projektledare)

Emil Holmer, fil.dr. och legitimerad psykolog

Från Göteborgs universitet:

Monica Reichenberg, Professor emeritus i specialpedagogik

Från DART kommunikations- och dataresurscenter:

Gunilla Thunberg, docent och legitimerad logoped (Projektledare)

Jenny Samuelsson, doktorand och legitimerad logoped

Katarina Mühlenbock, fil.dr. och datalingvist

Mats Lundälv, pedagog och konsult inom IKT

DART Kommunikations- och dataresurscenter berättar om KomLoss-projektet (video)

Pre-registrering av projektet

Brukares perspektiv på sociala insatser under Covid-19 pandemin

För personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) som får insatser i enlighet med Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har COVID-19 pandemin fått stora konsekvenser. Det har exempelvis inneburit att daglig verksamhet har stängt ner och besöksförbud har införts på LSS-boenden. Det är dock oklart hur personer med IF har upplevt att deras service har påverkats. Detta projekt undersöker om personer med IF upplever att deras tillfredsställelse med, involvering i och delaktighet i sina sociala insatser har påverkats av COVID-19. Involvering och delaktighet är en viktig del av Agenda 2030 för att öka hälsan hos personer med funktionsnedsättning. Personer med IF har rätt till en lika god hälsa som personer utan IF oavsett om vi befinner oss i en pandemi eller inte. Därför är det viktigt att undersöka hur personer med IF upplever att restriktioner och förändringar har påverkat de LSS-insatser som tillhandahållits under pandemin. Projektet består av två delstudier

Studie 1 använder Sveriges kommuner och regioners (SKR) årliga nationella brukarundersökning inom funktionshinderområdet. Brukarenkäten lyfter fram brukarnas uppfattning om deras LSS-insatser. Brukarenkäten har data från före, under och pandemin.

Studie 2 undersöker upplevelser av insatserna under pandemin genom fokusgrupper med personer med IF och personal från LSS-verksamhet.

Tillsammans med forskare finns en samarbetsgrupp med representanter med personer med IF, forskare, FUB, personal och SKR som arbetar genom hela projektet. Tillsammans kommer gruppen att tolka resultaten samt arbeta fram intervjuguider till Studie 2.

Medlemmar i projektet är:

Lisa Palmqvist, fil dr, Göteborgs universitet, Projektledare

Kristin Alfredsson Ågren, fil dr, leg. Arbetsterapeut, Linköpings Universitet

Helene Lidström, fil dr, leg. Arbetsterapeut, Linköpings Universitet

Pia Käcker, fil dr, leg. Arbetsterapeut, Linköpings Universitet, FUB

Henrik Danielsson, Professor, Linköpings Universitet

Samverkansgruppen:

Eva Borgström, Riksförbundet FUB

Sara Ahrén, FoU Nordost

Anna Thomsson, SKR

Eva Flygare Wallén, KI samt Östersunds kommun

Kenneth Björn, ordförande FUB Växjö

Ulrika Toresten, Region Uppsala

Stephanie Mankio, Täby kommun

Therese Sjölin och Anna Hofer, Marks kommun