Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Bild
Lindholmen Science Park och Kuggen
Foto: Anders Bergstedt
Länkstig

Samverkan som en grundtanke

Vi har en hel del spännande samverkan. Här är några exempel på hur samverkan inom forskning och utbildning kan se ut, både tvärvetenskaplig samverkan och tätt samarbete med med företag och organisationer.

Forskningssamarbete kring autmatiserad handläggning i socialtjänsten

Professor Agneta Ranerup om ett bra tvärvetenskapligt samarbete:

– Sedan 2019 samarbetar jag och forskaren Lupita Svensson vid Socialhögskolan, Lunds universitet, i ett projekt om automatiserad handläggning i socialtjänsten. Forskningsprojektet heter ”Handlingsutrymme i digitaliserad socialtjänst: Fallet automatiserat beslutsfattande” och är finansierat av FORTE. Införande av tekniken Robotic Process Automation har tagit fart under de senaste åren och det finns ett stort intresse inom offentlig sektor, man kan till och med tala om något av en ”hype”. Vår studie syftar till att öka förståelsen för befintligt handlingsutrymme vid digitaliserat beslutsfattande och verksamhet. Studien är kvalitativ och involverar flera olika kommuner, där vi kan nämna Trelleborg – en medelstor kommun med lång erfarenhet av Robotic Process Automation, Mölndal – en kommun med något års erfarenhet, och sedan även en stor kommun som Malmö. Vi samlar in data genom intervjuer med handläggare, chefer och politiker som är en del av socialtjänstens verksamhet. I studien har vi också med de dokument som tydliggör de politiska avsikterna.

– Mitt och Lupitas olika forskningsperspektiv – informatik och socialt arbete – kompletterar varandra väl, men vi har också båda ett öppet förhållningssätt. Genom att bedriva forskning i olika kommuner parallellt kan vi i lite kritisk anda beskriva och jämföra erfarenheter som går utöver den våg av intresse för området som kom 2018. Vi hoppas att vårt arbete kommer att vara värdefullt för andra forskare med intresse för Robotic Process Automation, men framför allt också för de kommuner som av en eller annan anledning funderar på dessa frågor!

Foto: Johan Wingborg
Foto: Catharina Jerkbrant

Startade företag för att förena forskning med konkreta behov i omvärlden

Professor Aarne Ranta om forskningssamarbetet med företag:

Det är alltid roligt om forskningen leder till något som kan nyttiggöras, säger Aarne Ranta.  Vid nyttiggörande behöver man testa forskningen tillsammans med de som ska använda den.

– Ett naturligt sätt testa sin forskning för användare är i ett vanligt samverkansprojekt. I steg två känns det ganska naturligt att starta ett företag. På det sättet når man lite längre och det är enklare för andra företag att ha forskningssamarbete med just ett företag. Det blir lättare att skriva kontrakt och det blir ett konkurrenskraftigt sätt att bedriva nyttiggjord forskning. Det resonemanget ledde till att vi 2014 startade företaget Digital Grammars, efter tidigare samarbeten med företag i olika EU-projekt.

Man når lite längre och det är enklare för andra företag att ha forskningssamarbete med just ett företag.

– Men det är viktigt att man håller isär företagsverksamheten och forskningen i universitetets regi. Forskning i sig måste vara fri och obunden. Jag är noga med att skilja på allt som gäller företaget ifråga om utrustning och min tid. Att vara på ett ställe i taget även mentalt. Då blir det ganska lätt att dra linjen och man undviker intressekonflikter.

Ett exempel på ett intressant samarbete är ett språkverktyg som vi byggde för ett språk som heter Z, där systemet översätter Z-kod till engelska. Där kunde vi utnyttja kunskap från tidigare forskning. Resultatet blev att språkverktyget nu har kommit till användning på Altran UK i Storbritannien, då de köpte systemet. Det var på många sätt mycket annorlunda att jobba så här. Systemet var mycket större än det vi skulle ha kunnat bygga om det rört sig om vanlig forskning. Det tar mycket tid att utveckla något så stort, det blir många detaljer kring rutiner och funktioner som måste lösas och som inte riktigt är forskning utan avancerad teknikutveckling. Det kommersiella systemet ska kunna hantera tusentals sidor kod på några sekunder.

– I ett renodlat forskningsprojekt brukar man inte göra något så storskaligt och detaljerat, det finns helt enkelt inte några finansiärer för det. Men i ett företag får vi möjligheten. Det blir en utvärdering av tekniken, hur den skalar upp till praktiska ändamål. Det blev också ett mycket nära samarbete. Det beställande företaget fick tala om vilka behov de hade och hur de ville att allt skulle fungera, och de hade bra förståelse om tekniken omkring lösningen. Vi som forskare hade stor erfarenhet av språkverktyg och fick omvandla denna expertis till en kreativ lösning.