Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Att bemöta oro inför artificiell intelligens

Ett tvärvetenskapligt förhållningssätt är en förutsättning för att lyckas med forskning och utbildning inom artificiell intelligens, menar Jonas Ivarsson, professor i pedagogik.
– Alla måste lära sig av varandra och byta erfarenheter. AI handlar inte bara om det rent tekniska, utan även om tillämpningar, samhällsvetenskap, juridik och etik.

Bild
jonas ivarsson
Samtidigt som förväntningarna är stora på att artificiell intelligens ska bidra till ett bättre samhälle väcker den nya tekniken känslor av misstro hos många. Detta undersöker nu forskare vid Göteborgs universitet under ledning av Jonas Ivarsson.
Foto: Johan Wingborg

Jonas Ivarsson har en bakgrund inom kognitionsvetenskap och läste bland annat datavetenskap och psykologi på universitetet i Linköping. 2004 disputerade han på en avhandling om ny teknik i klassrummet och undersökte om datorer kunde ersätta traditionell undervisning i naturvetenskap. Intresset för artificiell intelligens har länge funnits men det var för ett par år sedan som ett reellt engagemang tog fart.

När man börjar tänka detaljerat på vilka konsekvenser AI kan få leder det snabbt till stora frågor. Sett i det perspektivet kan det vara klokt att fundera på vad vi vill forska fram, innan vi gör det

– Mitt egentliga forskningsintresse är kunskapsutveckling i kombination med ny teknik vilket jag studerat under en längre tid. Men för ungefär två år sedan såg jag hur AI kom att diskuteras i allt högre utsträckning relaterat till dessa områden så jag började läsa on-line kurser i ämnet, uppdaterade mina programmeringskunskaper och pluggade algebra. Man måste lära sig ämnet om man ska hålla på med det, säger han.

AI-kurser, forskningsansökningar och samarbetsprojekt

Jonas Ivarsson leder nu ett prestigefyllt WASP-HS projekt om AI och diskuterar fortsatta idéer med kollegor som förhoppningsvis mynnar ut i gemensamma AI-kurser, forskningsansökningar och samarbetsprojekt.

– Exakt vad vi vill göra och vad vi kommer fram till är för tidigt att säga. Men jag har tidigare haft lyckade samarbeten med andra forskare vid institutionen, bland annat när vi skapade LETStudion och genom det internationella masterprogrammet i IT och lärande, så jag ser gärna att det fortsätter.

– Samtidigt är jag inne i ett intensivt nätverkande, både inom GU och med externa parter, för att lyssna, lära mig och förstå hur vi kan arbeta vidare med AI-frågan. Jag försöker ge input från mitt perspektiv, knyta ihop folk och koordinera innehåll, samtidigt som jag ingår i den samordningsgrupp om AI som satts ihop av universitetets vice-rektor för samverkan, Fredrika Lagergren, säger han.

Viss oro för framtiden

Frågan om artificiell intelligens är dock mycket större än att lyckas sy ihop en gemensam GU-kurs eller kraftsamla till en ämnesöverskridande bidragsansökan. I ett större perspektiv handlar den om ramvillkoren för vårt framtida sätt att leva, arbeta och utbilda oss, och där finns vissa orosmoment menar Jonas Ivarsson.

– Hur kommer vi se på dessa frågor i framtiden? Om delar av tjänstesektorn successivt ersätts med artificiella system som förvisso skapar nya jobb, men kanske inte lika många, men de kräver en specifik och lång utbildning – ska vi då förlänga utbildningarna och vem ska då finansiera allt om skattebasen eroderas eftersom inte lika många arbetar? När man börjar tänka detaljerat på vilka konsekvenser AI kan få leder det snabbt till stora frågor. Sett i det perspektivet kan det vara klokt att fundera på vad vi vill forska fram, innan vi gör det, säger han.

AI hjälp för att minska utsläpp av växthusgaser

Samtidigt finns det goda möjligheter att designa den framtida tekniken så att den bidrar till en lösning på några av dagens globala problem. Trots ständiga rapporter om ökade utsläpp av växthusgaser och en annalkande klimatkatastrof - samtidigt som AI diskuteras flitigt bland politiker, i media och inom teknikbranschen - så tycks de två frågorna behandlas parallellt snarare än tillsammans.

Men Jonas Ivarsson menar att det finns flera områden där artificiella system kan reglera ett resursslöseri och på så sätt effektivisera arbetet.

– Vi kan exempelvis skapa en AI och sätta den att optimera energiförbrukningen i våra hus, som exempelvis Google gjort i några av sina byggnader. Inom transportsektorn kan intelligenta system planera och hantera samkörningar så att det arbetet blir mer bränsle- och energieffektivt och därmed minskar utsläppen.

– Det finns många lösningar. Ett sätt att komma närmare dessa är att verkligen förstå vad AI är idag, vad det kan leda till i framtiden och sedan byta erfarenheter och ställa bra frågor till varandra.

JONAS IVARSSON

Professor i informatik vid institutionen för tillämpad IT
Avdelningen för informatik

Leder projektet Professional Trust and Autonomous Systems