Litteraturens klassiker

Den populära föreläsningsserien Litteraturens Klassiker är ett samarbete mellan Textival och Göteborgs universitet och består av öppna föreläsningar där en professor, lektor eller doktorand anställd vid GU presenterade aktuell forskning kring ett klassiskt litterärt verk eller person.

Föreläsningsserien förenar aktuell forskning och klassiska tematiska litterära ingångar och bidrar genom att arrangeras på olika platser till att sprida detsamma till såväl allmänheten som den invigde intressenten.

27 september 18.00-19.00
Göteborgs Litteraturhus
Joel Duncan om Walt Whitmans Leaves of Grass
Walt Whitman (1819-1892) har starkt påverkat den moderna poesin; USA:s litterära bidrag till världslitteraturen i synnerhet. Leaves of grass (1855) bestod först av tolv dikter men utvecklades, bara i de nio upplagor som Whitman själv editerade, till 550 stycken. Diktsamlingen präglas av en panteistisk enhetskänsla och en solidarisk ådra; även det minsta grässtrå är lika betydelsefullt som en människa och alla människor är lika.
Joel Duncan är universitetslektor vid engelska institutionen på Uppsala universitet och fokuserar i sin forskning på amerikansk litteratur med särskild inriktning på samtida poesi och poetik.

4 oktober 18.00-19.00
Göteborgs Litteraturhus
Irina Hron om Franz Kafkas Processen och Orson Welles film The Trial
Franz Kafka (1883-1924) är utan tvekan en av de mest inflytelserika tyskspråkiga författarna, detta trots att de flesta av hans alster publicerades efter hans död och samtliga tre romaner är ofullbordade. Tematiska ingångar som melankoli, absurditet, utsatthet och existentialism präglar författarskapet, och har kommit att mynta begreppet Kafkaesque. Teman som också framställs och ställs på sin spets i den litterära klassikern Processen och Josef Ks berättelse. Nu sätts verket i relation till Orson Welles tolkning av densamma, The Trial; frågan är om vi kommer att hålla med Orson som själv menar att "The Trial is the best film I have ever made"?
Irina Hron är docent i tyska, fil.dr i litteraturvetenskap och sedan 2018 forskare i litteraturvetenskap vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet. I sin forskning fokuserar Hron modernism, tyskspråkig samtidslitteratur, lässcener och läsgester samt Skin Studies; föreställningar kring hud, etik och litteratur.

11 oktober 18.00-19.00
Göteborgs Litteraturhus
Robert Lyons om Bertolt Brechts Den kaukasiska kritcirkeln
Bertolt Brecht (1898-1956) är ett av de största namnen inom 1900-talets teater och var en tysk lyriker, dramatiker och regissör. Brecht har kunnat ses använda scenen som ett forum att gestalta tidens sociala och politiska frågor utifrån sitt egna nyskapande satiriska förhållningssätt såväl som dramatiker som regissör. Det existerar en levande Brechttradition på svenska scener sedan 1951 när Bengt Ekerot satte upp Den kaukasiska kritcirkeln på Göteborgs Stadsteater. Den kaukasiska kritcirkeln lyfter och undersöker frågor om hur ett samhälle, världen i stort och vi som människor organiseras för att förnuftet ska råda, skevheten kring och de etiska ingångarna runtom.
Lektor emeritus Robert Lyons, född i New York, BA i drama från Yale University, MA och Fil dok i litteratur, särskilt dramatik, från Göteborgs universitet, där han har forskat och undervisat i teaterstudier i över tre decennier. Han har varit gästföreläsare, pedagog och arbetat med regi bl. a. vid universiteten i Plymouth, England och i Addis Abeba, Etiopien och vid The Freedom Theatre School i Jenin, Palestina.
Lyons har publicerat artiklar om Shakespeare, Brecht och politisk teater och har översatt både akademiska artiklar inom humaniora och pjäser till engelska.

5 november 18.00-19.00
Göteborgs Litteraturhus
Martin Bagge om Runius sånger

18 oktober 18.00-19.00
Göteborgs Litteraturhus
Mats Jansson: ”Den där tjocka boken”. Om James Joyces Ulysses
James Joyces (1882-1941) klassas som en av de mest inflytelserika författarna i modern tid. Framförallt som författare till Ulysses; ett banbrytande storverk både till omfattning och innehåll. Verket utspelar sig och följer de olika episoderna i Homeros epos Odysséen, men flyttar på samma gång in den antika myten i vardagen; något som visar på både det storartade och triviala i att vara människa. Utmärkande för Ulysses är den stream of consciousness-teknik som Joyce här använder sig utav; exempelvis utgörs de sista fyrtiofem (!!) sidorna av karaktären Mollys tankar innan hon somnar.
Mats Jansson är professor vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs Universitet och har fokuserat litteraturkritik, svensk modernistisk poesi, receptionshistoria och intermediala frågor i sin forskning och har ett särskilt forskningsintresse i modernismens historia.

22 november 18.00-19.00
Göteborgs Litteraturhus
Eva Borgström om Clownen Jac (1930) av Hjalmar Bergman
Hjalmar Bergman (1883-1931) räknas som en av den svenska litteraturens största epiker. Bergman förlade många av sina berättelser och knöt samman desamma genom att skapa den fiktiva världen Bergslagen, med Wadköping som medelpunkt. Bergman kan ses förena en psykologiskt djupborrande gestaltningsförmåga med att likt en karikatyrkonstnär fånga och föra fram en figurs yttre gester och rörelser. I clownen Jac möter vi en protagonist som utåt sett blir en symbol för det senare, men som snarare kan ses som ett typexempel på det första; Bergman skriver här fram en individ vars egna skräckslagna liv och varande blir en njutning för dess åskådare.
Eva Borgström är professor i litteraturvetenskap och lektor vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet. Borgström var tidigt med och byggde upp genusvetenskapen på Göteborgs universitet och har även gjort pionjärinsatser inom queerforskningen.

13 december 18.00-19.00
Göteborgs Litteraturhus
Beata Agrell om Familjen Vinge och deras grannar (1909) av Maria Sandel.
Maria Sandel (1870–1927) kan anses vara den första betydande kvinnliga arbetarförfattaren och en pionjär inom den svenska arbetarlitteraturen. Genomgående i Sandels författarskap framställs individens okränkbarhet, stolthet samtidigt som betydelsen av bildning och självkontroll för människans värdighet och självaktning framhålls. I hennes första roman Familjen Vinge, en roman om verkstadsgossar och fabriksflickor, skildras ett flertal arbetarfamiljer och deras öden. I kollektivromanens form gestaltar Sandel här den sociala misären i arbetarkvarteren med ett starkt socialt patos.
Beata Agrell, professor emeretie i litteraturvetenskap vid Göteborgs Universitet, har fokuserat sin forskning kring experimentell svensk 1960-talsroman, kortfiktion, genrehistoria och tidig svensk arbetarprosa. Agrell har även intresserat sig för synsätt som uppmärksammar hur olika litterära grepp och retoriska strategier kan förbereda eller styra läsningen av en text i en viss kultur såsom receptionsteori, responsestetik, genreproblematik, retorik,fenomenologi och semiotik.

Senast ändrad

11 oktober 2022