Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Foto: MostPhotos
Länkstig

MEDUP – Medicine use & Pharmaceutical policy

Forskningsgrupp
Pågående forskning
Projektägare
Institutionen för medicin

Kort beskrivning

MEDUP är en forskargrupp och ett nätverk för personer som forskar om läkemedelsanvändning och läkemedelspolicy. Forskningsfrågor av intresse är vilka läkemedel som används av olika grupper i befolkningen, hur de används och vad som påverkar användningen på individ- och samhällsnivå. Förskrivning och användning av läkemedel påverkas i stor utsträckning av policyer som reglerar tillgång och tillgänglighet av läkemedel, vilket gör det viktigt att studera både positiva och negativa effekter av policyer från olika perspektiv.

Vetenskapsområdet är samhällsfarmaci, ett mångvetenskapligt område, och forskningen utgår från olika perspektiv: användare/patient, professioner, populationer och samhälle. Forskargruppen har intresse för och kompetens i både kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder.

Forskargruppens logotype

Läkemedel är den vanligaste behandlingen för olika sjukdomar. Den faktiska läkemedelsanvändningen påverkas av en mängd olika faktorer på individ- och samhällsnivå. Ett exempel är individers egna uppfattningar om för- och nackdelar med behandlingen och om de vill använda det förskrivna läkemedlet. Läkemedelspolicyer har också en inverkan på behandling och användning av läkemedel och att studera attityder till och effekter av sådana policyer är en del av forskargruppens intresse. Ett exempel är omregleringen av apoteksmarknaden och möjligheten att köpa receptfria läkemedel hos andra detaljister. Ökad kunskap om påverkansfaktorer och om den faktiska användningen av läkemedel ger forskare, beslutsfattare och hälsoprofessioner förbättrat underlag för läkemedelsepidemiologiska studier, för policybeslut samt för behandling av ohälsa och bemötande av den enskilda patienten.

Att studera och analysera läkemedelsanvändning med valida metoder är en av forskargruppens främsta styrkor, men MEDUP har bedrivit forskning inom den samhällsfarmaceutiska forskningens samtliga delområden:

  • Förskrivning och användning av läkemedel samt dess olika effekter
  • Strategier för att förbättra läkemedelsanvändningen i samhället: läkemedelspolicyer och farmaceutiska interventioner på apotek och i hälso- och sjukvård
  • De farmaceutiska professionerna, det professionella yrkesutövandet och samverkan med andra hälso- och sjukvårdsutövare
  • Utveckling av forskningsmetoder inom området

Pågående projekt

Astma är en folksjukdom där det finns skillnader i sjuklighet mellan olika grupper i samhället. För att förebygga och minska ojämlik behandling samt bidra till god sjukdomskontroll bland personer med astma behövs kunskap om omfattningen av barriärer vid behandling samt hur förekomsten av barriärer skiljer sig åt i olika grupper i samhället. Syftet med projektet är att studera förekomsten av barriärer i relation till individens följsamhet till förskrivna astmaläkemedel samt huruvida man uppnår kontroll över sin astmasjukdom. Projektet har ett särskilt fokus på utsatta grupper.

Medverkande: Tove Hedenrud (projektansvarig), Helle Håkonsen, Pernilla Bjerkeli (Högskolan i Skövde), Henry Ascher, Henric Rhedin, Ronny Larsson.

Det är välkänt att följsamhet till förskriven läkemedelsbehandling är omkring 50 %. Ett av de vanligaste sätten att mäta följsamhet är självrapportering via en enkät. Det finns ett stort antal validerade instrument för att mäta detta men de flesta saknar frågor om överanvändning av läkemedel och frågor om oavsiktlig oföljsamhet är få. En del instrument är sjukdomsspecifika och en del kostar att använda. Inget instrument har validerats på svenska. Syftet med projektet är att utveckla ett svenskt, generiskt instrument för att mäta vuxna individers självrapporterade följsamhet till förskrivna läkemedel.

Medverkande: Tove Hedenrud, Maria Emilsson (Högskolan Väst), Pernilla Bjerkeli (Högskolan i Skövde).

Tillverkning och användning av läkemedel leder till föroreningar som påverkar miljön negativt och begränsar naturens mångfald. Syftet med projektet är att undersöka den svenska befolkningens val av och preferenser för läkemedel förknippade med olika miljörisker samt betalningsviljan för preventiva åtgärder. Tidigare studier tyder på att det finns en viss förståelse för negativa effekter av läkemedel i naturen i den svenska befolkningen samt en generell vilja att bidra positivt till miljön. I detta projekt ställer vi frågor om hur långt denna vilja sträcker sig. Är vi i svenska samhället villiga att väga läkemedlets effekt mot dess miljöverkan? Är vi villiga att betala ett högre pris för läkemedel i gengäld för mer effektiva vattenreningssystem? Finns det en vilja att betona miljöfaktorer när myndigheterna bestämmer om ett nytt läkemedel ska ingå i förmånssystemet?

Medverkande: Helle Håkonsen (projektansvarig), Tove Hedenrud, Henric Rhedin, Simone Dohle (Universitetet i Köln).

Kvinnoundersökningen

The Prospective Population Study of Women in Gothenburg startades 1968 av professor Calle Bengtsson. Ett representativt urval av kvinnor i åldrarna 38, 46, 50, 54 och 60 år erbjöds en hälsoundersökning samt svarade på ett antal frågeformulär om fysisk och mental hälsa. Ytterligare sex hälsoundersökningar har genomförts, den senaste 2016, och nya kohorter kvinnor 38 och 50 år har inkluderats. 

Läs mer om Kvinnoundersökningen

Utöver frågor om hälsa ställs även frågor om läkemedelsanvändning. Pågående studier omfattar både läkemedelsanvändning över tid samt metodstudier av de ingående frågorna.

Medverkande: Tove Hedenrud, Helle Håkonsen, Dominique Hange, Gunilla Fernlöf

Det svenska apotekssystemet har förändrats mycket det senaste decenniet och förändringar kan även ha skett i hur apoteken arbetar med att upprätthålla patientsäkerheten. Läkemedelsverket har vid inspektioner av apotek de sista åren funnit så allvarliga brister i några fall att apoteken tvingats stänga tillfälligt eller stänga helt på grund av att patientsäkerheten inte kunnat garanteras.

Syftet med projektet är att mäta patientsäkerhetsklimatet på svenska apotek. Detta handlar om uppfattningar kring policy, procedurer och praktik i patientsäkerhetsfrågor på en arbetsplats eller i en organisation. Att studera patientsäkerhetsklimatet kan vara en viktig informationskälla och kan användas som en effektiv utgångspunkt för att uppnå förbättringar eller för att utvärdera förändringar som sker.

Medverkande: Christina Ljungberg Persson (projektansvarig), Björn Södergård, Karolina Andersson Sundell, Annika Nordén Hägg

Tidigare forskning har visat att inte bara antalet läkemedel utan även andra faktorer påverkar patienters upplevelse av den börda som läkemedelsbehandlingen innebär för patienterna, såsom behovet att planera för att ta läkemedlen. Person-centrerad vård är baserat på en handlingsetik där patient och vårdpersonal arbetar i partnerskap för att nå patientens hälsomål, vilket skulle kunna påverka hur patienter upplever sin läkemedelsbehandling. I det här projektet översätts och valideras ett befintligt instrument för att mäta läkemedelsbörda, och därefter kommer det användas för att studera effekter av person-centrerad vård.

För ytterligare information hänvisas till projektets hemsida

Kontaktperson: Joanne Fuller

Ekonomiska utvärderingar är viktiga underlag för beslut om införande och finansiering av nya läkemedel, men sådana utvärderingar utgår vanligtvis från studier på avgränsade patientgrupper och sker i en mer tillrättalagd kontext än den vanliga vården. Läkemedels-relaterad sjuklighet, såsom biverkningar, kan i viss mån underskattas i sådana studier som görs innan ett läkemedel godkänns för försäljning, eftersom de pågår under en begränsad tid och är begränsade till vissa patientgrupper. Förekomst av läkemedelsrelaterad sjuklighet kan dock påverka förhållandet mellan kostnader och effekter för läkemedelsbehandlingen.

En annan faktor som tillkommer i vanlig användning och som kan påverka detta förhållande är följsamhet till planerad behandling. Däremot är det lite känt hur skillnader i vårdens utförande påverkar uppfattningen om och följsamheten till planerad läkemedelsbehandling. I projektet studeras läkemedelsanvändning och läkemedelsrelaterad sjuklighet utifrån ett hälsoekonomiskt perspektiv.

Kontaktperson: Hanna Gyllensten