Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Kvinnostudien – Populations-undersökningen av kvinnor i Göteborg

Forskningsprojekt

Kort beskrivning

Populationsundersökningen av kvinnor är en prospektiv studie av 1462 kvinnor som startade i Göteborg 1968 med befolkningsurval av åldrarna 38, 46, 50, 54 och 60. Uppföljningar har gjorts 1974, -80, -92, 2000, -05, -09. Kohorterna födda 1922 och 1930 ingår också i H70-studien från 1992 och 2000 (tvärsnittsstudie av 70-åringar). Totalt sex uppföljningar av kroppsliga och psykiska sjukdomar, hälsa, sociala och psykologiska faktorer, tand- och kostdata har genomförts. Parallellt har nya 38- och 50-åriga kvinnor inbjudits för generationsjämförelser (1980, -92, 2004, -16), för möjlighet att studera utveckling av exempelvis blodtryck, blodfetter, medicinering, livsstil, arbetsliv, utbildning, psykisk och allmän kvinnohälsa till idag. Studiens bredd och tidslängd ger stora möjligheter för högaktuell forskning om kvinnors hälsa.

Projektets syfte

Kvinnoundersökningens syfte är att studera utvecklingen av livsstil, viktstatus, hjärt- och kärlsjukdomar, menopaus, gynekologiska och psykiska besvär hos kvinnor från medelåldern och uppåt, samt att följa hälsoutveckling, livsstil och uppfattning om stress.

Mål och frågeställningar

Den långa uppföljningen, den höga deltagarfrekvensen, och den minutiösa kartläggningen av bortfall samt sjukdoms- och dödlighetsdata gör det möjligt att belysa vilka faktorer hos kvinnor i medelåldern som har betydelse för utveckling av bland annat hjärtkärlsjukdom, diabetes, cancer, demens och andra psykiska sjukdomar upp i hög ålder. De långa uppföljningstiderna gör det också möjligt att studera långtidsprognosen för dessa sjukdomar. Vi har också möjlighet att göra generationsjämförelser av 38- och 50-åriga kvinnor när det gäller medicinska förhållanden och utveckling av kvinnohälsa i samhället.  

Longitudinella populationsstudier ger goda förutsättningar för insamling av data, som underlag för testning av potentiella samband mellan frisk- och riskfaktorer och kvinnors hälsa. De ger även möjlighet att studera utveckling av kvinnors livsstilsfaktorer över tid.

Genomförande

Kvinnoundersökningen har pågått sedan 1968, då 1462 kvinnor i åldrarna mellan 38 och 60 år deltog - mer än 90% av alla som tillfrågades om att deltaga.

Uppföljningsundersökningar har sedan genomförts efter basundersökningen 1968-69, nämligen 1980-81, 1992-93, 2000-01, 2005-06, 2009-10, de senare undersökningarna i samarbete med H70-undersökningarna.

Kvinnor som vid de olika undersökningstillfällena varit 38 eller 50 år har deltagit vid fem tillfällen: 1968-69, 1980-81, 1992-93, 2004-05 och 2016-17. På så vis har vi kunnat jämföra vad som varit utmärkande för 38- och 50-åriga kvinnor vid dessa fem tillfällen, alltså med 12 års mellanrum kontinuerligt.

Projektets nytta

Projektet undersöker både longitudinella trender (förändring över tid hos individer) och sekulära trender (förändring av befolkning över tid). Sådana undersökningar av longitudinella och sekulära trender är viktiga för kunskapen om framtida sjukvårdsbehov och kan kasta ljus över faktorer av betydelse för sjukdom och hälsa. Vi har i relation till detta möjlighet att studera exempelvis huruvida den ökade förbrukningen av östrogena hormoner och nya antidepressiva läkemedel i befolkningen har påverkat förekomsten av hjärtkärlsjukdom, demens och depression samt andelen som har behandling. Vi kan alltså jämföra samma åldersgrupp kvinnor undersökta vid olika tillfällen, exempelvis 50-åriga kvinnor 1968-69 respektive 1980-81, 1992-93, 2004-05 och 2016-17, 60-åriga kvinnor 1968-69 och 1974-75 samt 70-åriga kvinnor undersökta 1971-72, 1976-77, 1981-82, 1992-93 och 2000-01. Tidigare undersökningar som jämfört 70-åringar, som alltså var födda 1901-02, 1906-07, 1922 och 1930 visade att senare födda åldersgrupper hade bättre resultat på psykologiska tester. Resultat från undersökningarna 2004-05 och 2016-17 visar att 38- och 50-åriga kvinnor har klart förbättrade värden vad gäller blodtryck, blodfetter, fysisk aktivitet, rökning, men upplever högre nivåer av stress. Senare generationers 38-och 50-åriga kvinnor använder i större utsträckning hormonella metoder för antikonception – mer än en fjärdedel av 50-åriga kvinnor använde hormoner 2016-17.