Kritisk utbildningsforskning (KRUF)

Mer information om KRUF

Kritisk utbildningsforskning (KRUF) vill bidra till en förändring av de förhållanden som samhälleliga strukturer – präglade av maktassymmetrier och särintressen – upprätthåller. Vår vision är att bedriva forskning av hög kvalitet och genom den vara en kritisk röst i akademisk och offentlig debatt kring utbildning, särskilt gällande frågor som rör makt, ojämlikhet, orättvisor och miljöförstöring. Vi strävar också efter att vara en kreativ, demokratisk och inkluderande forskningsmiljö där alla medlemmar känner att de kan utvecklas som forskare och där vi alla stöttar varandra i vårt akademiska arbete. 

Vår forskning är grundad i olika teoribildningar inom den kritiska tanketraditionen. Vi förstår ”kritisk” som en strävan att identifiera, ifrågasätta och förändra de antaganden som ligger bakom vardagliga sätt att varsebli, förstå och handla. Detta innebär ett erkännande av det inflytande som historia, kultur och social position har över uppfattningar och handlingar. Kritisk forskning, enligt vår mening, blir då att identifiera, analysera och synliggöra alternativ som kan rubba rutiner och etablerade ordningar inom utbildning på olika samhälleliga nivåer, samt att uppmärksamma olika former av maktrelationer och social dominans. Detta innebär också att anta ett kritiskt förhållningsätt till varje kunskap eller lösning som påstår sig vara den enda sanningen eller det enda alternativet.  

Pågående forskning

• Utbildning för hållbar utveckling i en ojämlik värld: Populationer, kunskap(er) och livsstilar (Beniamin Knutsson)
• Bortom Plant Blindness, att se växternas betydelse för en hållbar värld (Dawn Sanders)
• Efter krisen. Migration, utbildning och arbetsliv i tvärvetenskaplig belysning (Martin Harling)
• Utvald eller bortvald – ett yrke i förändring. En studie av karriärstegsreformen och lärarlönelyftet (Catarina Player-Koro)
• GU-CAS, Göteborgs universitets nätverk för kritiska djurstudier i Antropocen (Helena Pedersen)

• Skola i samhället - elever, skolledare och lärare som politiska subjekt