Skola i samhället - elever, skolledare och lärare som politiska subjekt
Kort beskrivning
I projektet studeras elever, lärare och skolledare som engagerar sig politiskt utifrån sin roll och position i skolan. Det kan bland annat handla om elever som skolstrejkar för klimatet och agerar politiskt mot rasism och sexuella trakasserier, om skolledare som höjer sin röst för elevers rätt att bära slöja och om lärare som tar strid för elever som inte får uppehållstillstånd.
I projektet följer vi olika fall som uppstår under projektet där politisk aktivism uppstår i korsningar mellan skolan och politiska sammanhang utanför skolan. Syftet är att undersöka hur lärare, elever och skolledare blir till som politiska subjekt i vår tids polariserade politiska landskap och skolans roll i att göra det möjligt för dem att bli till som politiska subjekt.
Bakgrund
Den aktivism som projektet intresserar sig för är till stora delar svar på antidemokratiska, radikala och nationalistiska politiska rörelser som fått allt större inflytande runt om i världen, så även i Sverige.
I projektet studeras när och hur elever, lärare och skolledare träder fram som politiska subjekt i en specifik politisk situation kännetecknad av att demokratin är hotad. Politisk subjektivitet kan gå i olika riktningar. Parallellt med skolstrejk för klimat, kamp för flickors/kvinnors rätt till sina kroppar, och att alla elever ska få fullgöra sin utbildning framträder även lärare och elever som gör motstånd mot genus-pedagogik, hbtq-rättigheter, undervisning om hållbar utveckling och antirasism. Situationen kan beskrivas som en kamp om skolans roll i samhället. I projektet studeras hur denna kamp kommer till uttryck hos elever, lärare och skolledare i lokala sammanhang. Vi kommer att följa olika konflikter som gör skolan och dem som befinner sig där till politiska subjekt och objekt.
Syfte och genomförande
Syftet med projektet är att undersöka hur lärare, elever och skolledare blir till som politiska subjekt i vår tids polariserade politiska landskap i anslutning till politiska strider relaterade till skolan. Detta görs genom att undersöka:
- vilka handlingar och initiativ gör att elever, skolledare och lärare blir till som politiska subjekt?
- vilka möjligheter och begränsningar för politisk aktivism uppstår i relationer mellan den lokala skolan, kommunpolitik, rikspolitik, myndigheter och transnationella rörelser och
- hur politiska initiativ, aktioner och subjekt får betydelse för skolans roll i och för samhället.
Ett centralt begrepp för att förstå dessa processer är politisk subjektivitet. Politisk subjektivitet kännetecknas av följande tre upplevelser:
- Nuet är problematiskt.
- Samhälle, identitet eller subjektivitet skulle kunna vara annorlunda.
- Jag/vi kan agera för att förändra den nuvarande situationen.
Projektet tar fasta på situationer där denna process tar sig uttryck i politisk handling. För att studera detta följer forskarna processer, personer, diskurser eller konflikter. De följer politiska strider i sociala och andra medier, i praktiskt politiskt arbete och i lokala, nationella och globala manifestationer. Det kan uppstå många politiska strider med anslutning till skolan under projektettiden. De händelser som kommer att studeras kännetecknas av att de lokala kamperna knyts till nationell eller internationell politik och transnationella rörelser. Ytterligare ett urvalskriterium är att det är händelser som tillsammans leder till en varierad empiri. Genom att lyfta fram elever, lärare och skolledare som politiska subjekt bidrar projektet med kunskap om skolans och dessa aktörers roll för hur samhället ska formas.
Deltagare
- Eva Reimers, projektledare, institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet
- Lena Martinsson, institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet
- David Lifmark, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet
- Jeanette Sundhall, institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet
