Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Hälsa, arbete och pensionering i Sverige - HEARTS

Forskningsprojekt
Pågående forskning
Projektägare
Psykologiska institutionen

Finansiär
FORTE - Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Dnr 2013-2291, 2020-00547)

Kort beskrivning

Forskningsprojektet HEalth, Aging and Retirement Transitions in Sweden (HEARTS) studerar övergången mellan arbetsliv och pension. Projektet startade 2015 och inkluderar 5913 personer födda mellan 1949 och 1955. Studien är enkätbaserad och undersöker vad som sker med hälsan, välbefinnandet och livsstilen när vi närmar oss tidpunkten för pensionering, när vi pensioneras, och efter att vi gått i pension.

Bakgrund och syfte

Att gå i pension och lämna arbetslivet är för de flesta en stor händelse då livet kan förändras helt från en dag till en annan. Pensioneringen prövar vår förmåga att anpassa oss, inte bara till åldersrelaterade biologiska förändringar, utan också till de nya möjligheter och förväntningar som finns i vår sociala miljö. Vår livsstil, med fysiska, intellektuella och sociala aktiviteter, förändras och påverkar därför också vår hälsa och vårt psykiska välbefinnande.

De senaste årens diskussioner om att höja pensionsåldern aktualiserar även behovet av att bättre förstå de möjligheter och utmaningar vi möter under den senare delen av arbetslivet. Kunskap om för vem och under vilka förutsättningar fortsatt arbete högre upp i åldrarna påverkar hälsa och välbefinnande är avgörande för att kunna möta de utmaningar samhället står inför med en snabbt växande andel äldre personer i befolkningen.

Det övergripande syftet med HEARTS (HEalth, Aging and Retirement Transitions in Sweden) är att därför att undersöka vad som sker med hälsan, välbefinnandet och livsstilen när vi närmar oss tidpunkten för pensionering, när vi pensioneras, och efter att vi gått i pension.

Om HEARTS

HEARTS-projektet startade våren 2015, då ett nationellt representativt urval bestående av 14990 individer, födda mellan 1949 och 1955, rekryterades från Statens personadressregister (SPAR). De 5913 personer som valde att gå med i studien är på många sätt representativa för populationen (samtliga individer i Sverige födda mellan 1949 och 1955), men urvalet består av en något större andel kvinnor än män och fler personer födda 1949–50 än 1954–55. Jämfört med populationen i stort har deltagarna i HEARTS generellt en högre utbildningsnivå, och en större andel har universitets- eller högskoleexamen.

Studien är enkätbaserad och innehåller frågor om sociodemografisk bakgrund, arbete och pensionsstatus, orsak till pensionering, förväntningar inför och upplevelse av pensionering, liksom olika aspekter av hälsa, livsstil, psykologiskt välbefinnande, kognitiv funktion, personlighet och socialt nätverk. Enkäten innehåller också frågor om arbetslivet såsom yrke, anställningsvillkor, arbetsbelastning, arbetsmotivation och faktorer av betydelse för att fortsätta arbeta.

HEARTS-projektet har en så kallad longitudinell design där deltagarnas utveckling före och efter pensionering undersöks genom årliga uppföljningar.

Georg Henning disputerar med sin avhandling Change and Continuity in Psychological Health Across the retirement transition
Georg Henning disputerar med sin avhandling Change and Continuity in Psychological Health Across the retirement transition
Foto: Marie Kivi

Resultat

HEARTS har hittills resulterat i två doktorsavhandlingar, flera rapporter och ett stort antal vetenskapliga artiklar. Resultaten visar att de flesta är bra på att anpassa sig till de förändringar i livet som pensioneringen medför. Analyser av förändringar över tid visar en generell ökning i välbefinnande samt en minskning i depressiva symptom efter jämfört med före pensioneringen. De studier som hittills genomförts visar också att pensioneringen, i alla fall på kort sikt, inte heller har några direkta effekter på kognitiva förmågor.

Majoriteten av deltagarna uppger att de uppskattar och trivs med livet som pensionär och de flesta ser pensioneringen som en möjlighet att fokusera på sig själva och sina egna intressen. De individuella variationerna är dock stora och ungefär tjugo procent rapporterar negativa upplevelser som att man saknar sin yrkesidentitet och den dagliga samvaron med andra. En av tio uppger att de känner sig pressade på grund av sämre ekonomi efter pensioneringen.

Majoriteten anger att längtan efter att själv få bestämma över sitt liv och möjligheten att göra nya saker utanför arbetet har påverkat pensionsbeslutet. Faktorer som att arbetet upplevs som alltmer mentalt och fysiskt ansträngande eller att den egna kroppen inte längre orkar med har dock också betydelse, och dessa skäl är vanligare bland kvinnor än män. Det finns också könsskillnader i ekonomiska faktorer, där män i större utsträckning än kvinnor anger att ekonomin är tillräckligt god för att inte länge behöva arbeta.

Resultaten visar också att det inte alltid är helt enkelt att avgöra vem som är pensionär och vem som inte är det. Även om majoriteten går i pension vid 65 års ålder är det idag förhållandevis vanligt att fortsätta arbeta även efter 65 och många väljer att kombinera arbete och pension. Ungefär hälften fortsätter att arbeta efter att de börjat ta ut ålderspension och mer än var femte är fortsatt yrkesverksam upp till fem år efter att de börjat ta ut sin pension. Bland dem som fortsätter att arbeta högre upp i åldrarna är män och personer med högskole-/universitetsutbildning överrepresenterade.

De som fortsätter att arbeta efter 65 års ålder rapporterar i första hand positiva skäl som att man uppskattar att arbeta, att den sociala kontakten med andra är viktig samt att man vill fortsätta göra något meningsfullt. En väsentlig andel anger dock att ekonomin spelar roll och en större andel kvinnor jämfört med män rapporterar att de fortsätter att arbeta för att den ekonomiska situationen kräver det.

I fortsatta undersökningar kommer de mer långsiktiga effekterna att analyseras. Ett särskilt fokus kommer också att ligga på effekterna av ett förlängt arbetsliv, dvs. för vem och under vilka förutsättningar fortsatt arbete efter 65 års ålder påverkar hälsa och välbefinnande.

Mer information

Projektet genomförs i forskargruppen Lifespan Development Lab (Lifelab) vid Psykologiska institutionen.

Publikationer

Att arbeta vidare efter 65 – vem gör det och varför?
För Delegationen för Senior arbetskraft. Äldre har aldrig varit yngre – allt fler kan och vill arbeta längre (SOU 2020:69).

Pensioneringsprocessen – ett psykologiskt perspektiv
För Försäkringskassan. Förlängt arbetsliv – förutsättningar, utmaningar och konsekvenser. Rapport från forskarseminariet i Umeå 15–16 januari 2020 (Socialförsäkringsrapport 2020:5).

Isabelle Hansson disputerar med sin avhandling Retirement and Life Satisfaction: A Resource-Based Dynamic Perspective
Isabelle Hansson disputerar med sin avhandling Retirement and Life Satisfaction: A Resource-Based Dynamic Perspective

Information till dig som deltar i projektet

Datasäkerhet och databehandling

Deltagande i HEARTS är frivilligt och du kan när som helst avbryta din medverkan utan någon förklaring. Dina svar hanteras så att inte obehöriga kan ta del av dem och som brukligt i vetenskapliga studier kommer dina svar inte kopplas till dig som person. Resultaten presenteras enbart på gruppnivå så att ingen enskild persons svar eller uppgift kan identifieras.

Registerdata

För att få bättre underlag för forskning kopplas data i HEARTS till registerdata från Statistiska centralbyråns register över socioekonomiska förhållanden och inkomst (LISA), Mönstringsdata och Socialstyrelsen.

Kontakt

Om du som deltagare inte vill kopplas till register kan du kontakta HEARTS via någon av nedanstående kontaktuppgifter.

E-post:         hearts@psy.gu.se

Telefon:        0731-40 19 59

Brev:            HEARTS
                     Psykologiska institutionen
                     Göteborgs universitet
                     Box 500
                     405 30 Göteborg

Forskare

Projektansvarig:

Isabelle Hansson

Projektledare:

Marie Kivi

Övrig styrgrupp:

Boo Johansson
Linda Hassing
Anne Ingeborg Berg
Valgeir Thorvaldsson

Övriga forskare:

Magnus Lindwall
Sandra Buratti
Pär Bjälkebring

Stefanie König

Doktorander:

Linn Elena Zulka

 

Mer information

Projektet genomförs i forskargruppen Lifespan Development Lab (Lifelab) vid Psykologiska institutionen.