University of Gothenburg
Breadcrumb

En nära och jämställd stad

Människor behöver ha tillgång till verksamheter och service i sitt vardagliga liv. Ett sätt att undvika långa resor som ofta görs med bil, och samtidigt uppmuntra till energieffektiva resor som utförs till fots eller med cykel, är att planera för att dessa utbud finns nära där människor bor eller arbetar. Inom svensk urban planering är därför förtätning, närhet och blandstad ledord.

Men när närhetsprincipen av miljömässiga skäl upprättas – vid förtätning eller med sikte på 15-minuterstäder – är det viktigt att fundera på för vem och vilka aktiviteter den nära staden byggs, liksom vilken roll som närområdet spelar i människors liv. I vilken utsträckning och i vilka situationer efterfrågar människor och drar nytta av sitt närområde och dess aktiviteter? Det är bara när närområdet uppfyller människors överordnade önskemål och behov som det kan konkurrera med utbud på platser längre bort (med tillhörande längre och energikrävande resor). I detta forskningsprojekt har vi undersökt av vilka skäl människor som bor i områden med nära och breda utbud väljer dessa alternativ, eller alternativ längre bort, och vilken roll det som finns i närområdet spelar för att uppnå olika mål i livet. Mot bakgrund av att män i sin vardag ofta färdas längre sträckor än kvinnor, liksom oftare kör bil, har vi också undersökt om kvinnor och män motiverar sina val på olika sätt, och om närområdets roll skiftar mellan könen.

Projektets resultat presenteras nedan och utgörs dels av ett diskussionsunderlag för tidiga planeringsskeden, dels av flertalet publikationer.

Diskussionsunderlag för planering i tidiga skeden

Projektets resultat berör frågor som är viktiga att beakta under tidiga planeringsskeden, huvudsakligen på kommunal nivå där det finns möjlighet att påverka markanvändning och lokalisering av olika typer av verksamheter (till exempel vid utarbetning av en ny detaljplan). Frågor i diskussionsunderlaget formuleras utifrån våra forskningsresultat och berör bland annat de grupper som använder platsen och sociala värden som behöver bevaras eller stärkas i området. Frågorna är indelade i fem block som följer fem viktiga budskap för en samhälls­planering som främjar närhet och jämställdhet. Syftet är att fördjupa insikter om sociala och miljömässiga förutsättningar och utvecklingsbehov på en specifik plats.   

I högerkolumnen finns två PDF-filer att ladda ner. Den ena kan användas i sin helhet som en presentation att visa för workshopdeltagare. Vid önskemål om anpassning av diskussionsfrågor till det berörda projektets ramar, eller organisationens rådighet, kontakta projektledare för att få en PowerPoint-version av materialet. Den andra PDF-filen innehåller ett förslag kortfattat talmanus till workshopledaren. Workshopledare bör inför workshop ha tagit del av projektets publikationer (se nedan, med fokus på de två första i listningen) för att förstå sammanhanget för diskussionsfrågorna. I mån av tid kan forskningsprojektets projektledare (Ana Gil Solá) ge en presentation av forskningsresultaten samt vara till stöd vid workshop.

Projektets fem budskap

Översikt över projektets fem budskap.
Översikt över projektets fem budskap.
  1. Närområdet är viktigt för både kvinnor och män och avgörande för bland annat äldre, barn, och billösa Att ha vardaglig service, handel och aktiviteter i närområdet är viktigt för både kvinnor och män. Individer och hushåll prioriterar ofta nära alternativ eftersom det underlättar i vardagen: de bidrar till att spara tid och att ha större kontroll över tiden (exempelvis undvika förseningar), liksom till att kunna vara spontan och slippa planering. Men för vissa grupper är närliggande utbud – och infrastrukturen dit – avgörande. Närhet och god infrastruktur är för äldre, barn, och dem som inte kör eller har tillgång bil, viktigt för att självständigt kunna nå viktiga verksamheter och aktiviteter i vardagen. Även för dem som har en pressad vardag på grund av omfattande omsorgsansvar är närheten viktigt för att aktiviteter alls ska bli av. Tillgång till bil och omsorgsansvar är faktorer som ofta samspelar med kön. 15-minutersstaden syftar i detta avseende inte bara till miljömässig hållbarhet utan även till social hållbarhet, jämställdhet och frågor om rättvis fördelning.
     
  2. Närhet till vissa aktiviteter är särskilt betydelsefullt – beroende på aktivitetens syfte, krav och roll i vardagen – Människor gör olika avvägningar när de väljer en aktivitet, och närhetens betydelse skiftar beroende på typ av aktivitet. Exempelvis spelar närhet en tydlig roll för valet av livsmedelsbutik för både kvinnor och män, medan det spelar mindre roll för mäns val av fritidsaktiviteter. För fritidsaktiviteter är kvinnors resor betydligt kortare, och de anger tidsmässiga begränsningar för sina val, liksom möjligheten att gå eller cykla, i högre omfattning än män. Lokaliseringsval handlar om vilka syften en specifik aktivitet uppfyller för individen, vilka krav aktiviteten ställer på när, hur och var den kan genomföras, liksom vilken roll den spelar i hushållets vardagliga rutiner och organisering.
     
  3. Trivsamma omgivningar, natur och platser för social kontakt är viktiga att ha i närområdet – Närområdet behöver inte bara inhysa viktig service och handel som bidrar till att få ihop vardagen. Det är också viktigt för boendes vardagliga motion, rekreation, känsla av hemmahörande och relationer med grannar – för både kvinnor och män. Viktiga funktioner i människors närområden är därför också grönska och platser för social samvaro som besöks till vardags. Mötesplatser utgörs av allt från kyrkan som håller organiserade träffar, till lekplatser och promenadstråk som skapar förutsättningar för spontana samtal med grannar. Närområdets olika funktioner överlappar och går in i varandra, och är därför svåra att helt separera.
     
  4. Gångvägar är inte bara för förflyttningar utan utgör en plats i sig – för möten, motion, lek och rekreation – Genom att gå i närområdet uppfyller människor flera önskemål och behov: av att nå olika aktiviteter och verksamheter, motionera, koppla av, och upprätthålla sociala relationer. Gångstråk knyter därför samman flera av de mål som människor har och som uppfylls av närområdet. En trygg och trivsam infrastruktur för fotgängare (och cyklister) är därför viktig för att människor ska välja närliggande aktiviteter i stället för energikrävande förflyttningar.
     
  5. I planeringen bör konkreta krav ställas på värden som gör att människor vill och väljer att vistas på platsen – Det människor uppskattar i sitt närområde, som också gör att de vill och väljer att vistas där, handlar i hög omfattning om platsidentitet, igenkännande av och möten med grannar, samt avkopplande och trivsamma vistelseytor och grönområden. Vid förändring av ett område – såsom vid förtätning – är det viktigt att inte tära på platsens positiva sociala värden, och att vid behov även tillföra värden som saknas. Därför bör tydliga krav ställas kring dessa värden så att människor vill, och mår bra av att vistas på platsen. Det är bara när närområdet uppfyller människors överordnade önskemål och behov som det kan konkurrera med utbud på platser längre bort (med tillhörande längre och mer energikrävande resor).

Publikationer

Nedan presenteras projektets publikationer. Sidan uppdateras under 2024 med ytterligare två akademiska artiklar som är under granskning. Den ena berör äldres användning av sitt närområde. Den andra berör vilka livsprojekt – det vill säga överordnade mål i livet – som närområdet uppfyller.

Närhetens roll för människors livsprojekt och jämställda vardagsliv i staden
Sammanfattande populärvetenskapligt antologikapitel som huvudsakligen berör de två artiklar som publiceras under 2024. Texten beskriver viktiga livsprojekt knutna till människors närområden. Dessa livsprojekt fokuserar inte bara smidig tillgång till service och handel. De handlar även om önskemål om självständighet, hemmahörande och relationer till grannar, att leva ett miljövänligt liv, samt smidig rekreation och motion i vardagen. Allmänna ytor har en viktig roll i dessa livsprojekt. Läs i:

To choose, or not to choose, a nearby activity option: Understanding the gendered role of proximity in urban settings
Statistisk studie som undersöker genuspräglade förhållanden, attityder och motiv bakom användning av närmiljön i stadsmiljöer av varierande täthet. Analysen avgränsas till två specifika aktiviteter: livsmedelsinköp och fritidsaktiviteter. Studiens resultat visar att betydelsen av genus och täthet i bostadsområdet spelar olika roll beroende på vilken aktivitet som analyseras. Läs i:

Tillgänglighet på hållbara villkor. Mot en ökad närhet i vardagen
Populärvetenskapligt antologikapitel som diskuterar betydelsen av geografisk och virtuell närhet som viktiga tillgänglighetsstrategier i människors vardag. I kapitlet diskuterar vi hur den hållbara tillgängligheten kan hanteras forskningsmässigt och göras praktiskt användbar i den urbana och regionala planeringen. Här betonas att närhet till aktiviteter som skapar välfärd och gör livet meningsfullt är en viktig förutsättning för en hållbar tillgänglighet på lika villkor. Läs i:

Vardagskartor: Kunskapsunderlag med tidsgeografiskt angreppssätt
Populärvetenskapligt antologikapitel som beskriver hur ett områdes betydelse för bland annat boende kan undersökas med stöd i intervjuer och mentala kartor av hur området används i vardagen (så kallade vardagskartor). Läs mer om vardagskartor, hur de kan vara till stöd i exempelvis sociala konsekvensbedömningar, och ta del av övningsmaterial. Läs i:

Car Use of the Carless in Sweden: Everyday Life Conditions for Reducing Car Dependence
Ett viktigt syfte med att stärka människors närområde är att minska bilismen. Men hur genomför billösa sina resor? Studien undersöker billösas rörlighet, inklusive bilens roll, i förhållande till specifika vardagliga aktiviteter och livssituationer. Underlag är den svenska resvaneundersökningen 2011-2016. Studien knyter an till frågan om hur människor som inte vill eller kan använda bil löser sina rörlighetsbehov i olika kontexter. Läs i:

Information om projektet

Projektnamn svenska:
Kvinnor och män i den förtätade staden

Projektdeltagare:
Ana Gil Solá
Eva Thulin
Bertil Vilhelmson

Projekttid:
2019-2023

Finansiär:
Energimyndigheten

Kontakta projektledare Ana Gil Solá för att få tillgång till diskussionsunderlaget i PowerPoint-format.