Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Länkstig

Kohort 4: Elever födda 1972

Kohort 4 är ett stratifierat kommun och klassurval där huvuddelen av eleverna är födda 1972. Första insamlingen gjordes i årskurs 3 år 1987 och bestod av kunskapsprov och frågeformulär.

Summering

Populationen utgjordes denna gång av elever i årskurs 3 vårterminen 1982. I årskurs tre gjordes ett ordförrådstest och ett matematikprov. Ett frågeformulär belyste elevernas självuppfattning, inställning och attityder till skolan, samt frågor om fritidssysselsättning. Totalt svarade 8877 eller 93 procent av eleverna.

Ett frågeformulär om 21 frågor tillställdes målsmännen. Totalt svarade 7133 eller 75 procent av målsmännen på enkäten.

En uppföljning gjordes i årskurs 6 med en enkät liknande den i årskurs 3, med ytterligare frågor om studieval och yrkesplaner. Två kunskapsprov gjordes i åk 6, ett läsprov och ett matematikprov. Ett kognitivt test i tre delar genomfördes också. Totalt svarade 8065 elever på enkäten eller 85 procent.

Kohorten följdes upp våren 1989 efter grundskolans slut. En enkät till de som påbörjat gymnasieskolan och en annan enkät till de övriga. Totalt svarade 6869 ungdomar på någon av enkäterna eller 72 procent.

Till dessa UGU-insamlingar finns basuppgifter gällande födelseår, kön, migrationsbakgrund, utbildningsbakgrund och socioekonomiska uppgifter. Dessutom finns skoladministrativa data från årskurs 3 och framåt gällande skola, kommun, årskurs, betyg, standardprovresultat m.m.

Basuppgifter

Uppgifter som hämtas in från och med åk 3 till och med åk 9 i grundskolan.

Basuppgifter

Registerdata som SCB påför i samband med urvalet av klasser. Dessa består i huvudsak av:

  • födelseår
  • kön
  • migrationsbakgrund
  • utbildningsbakgrund
  • socioekonomiska uppgifter

Skoladministrativa data

De skoladministrativa uppgifterna inhämtas från årskurs 3 och därefter under hela grundskoletiden. En blankett skickas ut till den skola eleven går i och skolan fyller i uppgifter för varje elev som ingår i undersökningen. I årskurs 3 är det i huvudsak de klasser som ingick i urvalet som fyller i dessa uppgifter, men under åren flyttar flera elever, vilket gör att blanketten skickas ut till alltfler skolor som då fyller i uppgifter för enstaka elever. Allt för att de elever som från början ingick ska kunna följas över åren upp i vuxen ålder. Denna information består av:

  • kommun
  • skola
  • årskurs
  • klassform
  • modersmål
  • svenska för invandrare
  • datum vid flytt till annan skola
  • ny kommun
  • ny skola
  • betyg från den åk detta har givits
  • Standardprovresultaten i engelska från årskurs 8 samt i svenska och matematik från årskurs 9 insamlades vårterminen 1987 respektive 1988, se under rubriken Rapporter.

Insamlingen i åk 3

För att komplettera de data som fram till mitten av 80-talet införskaffats av Individualstatistikprojektet och UGU-projektet beslöt Skolöverstyrelsen (SÖ) i samråd med Universitets- och Högskoleämnetet (UHÄ) och SCB att en ny insamling av uppgifter skulle påbörjas i årskurs 3 vårterminen 1982. Vidare beslöts att insamlingen skulle ske i samverkan mellan SCB och Individualstatistikprojektet vid Göteborgs universitet, varvid SCB skulle ha huvudansvaret för att samla skoladministrativa data, medan Individualstatistikprojektet skulle svara för insamlingen av övriga uppgifter.

Ett rättesnöre för den nya insamlingen var att den så långt som möjligt skulle följa den uppläggning som projektet tidigare haft. Härigenom skulle det bli möjligt att studera utvecklingen inom skolan över en 25-årsperiod samt att relatera denna utveckling till de för-ändringar som skett inom utbildningssystemet.

För att minska bl.a. de administrativa svårigheterna vid insamlingen och få möjlighet till studier av hela skolklasser valdes samma urvalsdesign som tillämpats av UGU-projektet.

Enkäterna sändes till respektive skolor där UGU-populationen befann sig och under maj och juni 1982 kom det ifyllda materialet tillbaka till projektet. Efter rättning och stansning var materialet klart för databearbetning ungefär ett år senare.

Kunskapsprov

Resultat på ett ordförrådstest innehållande 40 uppgifter, närmare bestämt deltestet "Motsatser" ur DB A-batteriet och ett matematikprov bestående av 15 uppgifter
hämtade från områdena:

  • de fyra räknesätten med hela tal inom talområdet 0–10 000
  • problemlösning
  • viss matematisk terminologi

Frågeformulär till eleverna

Formuläret till eleverna innehöll 69 frågor och belyste följande områden

  • Elevernas självuppfattning i olika skolsituationer (frågorna 1–36).
  • Elevernas inställning till vissa aktiviteter i skolan (frågorna 37–54).
  • Elevernas attityder till skolan (frågorna 55–64)
  • Elevernas fritidssysselsättningar (frågorna 65–69)

Frågornas exakta formuleringar återfinns i enkätformuläret till eleverna i åk 3 - UGU 1972 (pdf).

Frågeformulär till föräldrarna

Det formulär som tillställdes målsmännen innehöll 21 frågor fördelade på följande områden:

  • Barnets uppväxtförhållanden.
  • Ambitioner och önskemål vad gäller barnets utbildning.
  • Föräldrarnas egen utbildnings- och yrkessituation.
  • Synpunkter på skolans målsättningar.

Frågornas exakta formuleringar återfinns i enkätformuläret till föräldrarna i åk 3 - UGU 1972 (pdf 1 MB).

Insamlingen i åk 6

Syftet med insamlingen var att följa upp den undersökning som gjordes på kohorten i årskurs 3. Dessutom det var möjligt att jämföra resultaten med tidigare årskullar (UGU årskull
I och Individualstatistikprojektets årskullar födda 1948 och 1953). Eleverna ska även följas.

Ett praktiskt problem vid uppföljningen i årskurs 6 var att många klasser delats och att enstaka elever bytt klass eller flyttat sedan årskurs 3. Därför har vi använt olika rutiner för information och utskick av undersökningsmaterial beroende på hur många UGU elever som fanns i rektorsområdena. Först skickades ett informationsbrev till rektor i de rektorsområden där det fanns en eller flera klasser med minst tio UGU-elever. Som bilagor till detta brev skickades en kortfattad information om projektet, en skrivelse från Skolöverstyrelsen och en förteckning över klasser med UGU-elever inom kommunen. Med brevet följde också ett informationsblad till de klasslärare som berördes av insamlingen samt ett brev till de lokala Hem och Skolaföreningarna.

I slutet av maj började vi höra oss för på skolor från vilka vi inte fått något material. Det gällde skolor i vilka det fanns klasser med minst tio UGU-elever. Det rörde sig om 133 klasser. Det vanligaste svaret var att klassen inte var färdig med alla prov och att materialet skulle skickas in så fort som möjligt. I ett par rektorsområden hade paketen inte distribuerats till lärarna förrän i slutet av maj.

Erfarenheter från undersökningen visade att en del lärare undrade om eller förutsatte att elever som gick i annan årskurs än årskurs 6 ej skulle vara med i undersökningen. Beträffande svagt begåvade elever eller särskoleelever har lärarna handlat lite olika. Vissa lärare meddelar bara att eleven inte kan göra undersökningen på grund av begåvningshandikapp och skickar tillbaka materialet. Några lärare undrade om eleverna skulle delta denna gång eftersom de ej deltagit i årskurs 3. Svaret var ja, eftersom orsaken var att läraren i årskurs 3 ej genomfört undersökningen. Det fanns alltså ingen vägran från elever eller målsmän.

 Kognitiva test 

De Kognitiva testen är av intelligenstestkaraktär innehållande uppgifter av verbal, induktiv och spatial natur. Dessa har givits vid varje insamling i årskurs 6 och började vid utvärderingen 1961. De tre deltesten och hur de arbetades fram finns beskrivna i Svensson, A. (1964) (pdf nedladdningsbar från GUPEA).

  • Motsatser: Att ange motsatsen till ett visst nyckelord bland fyra alternativ
    Plåtvikning: Att finna ut, vilken bland fyra figurer man får, om man viker ihop ett avbildat ”plåtstycke”
  • Talserier: Att komplettera en talserie, där sex tal är givna, med ytterligare två tal

Mer om de kognitiva testen finns att läsa i:
Relative achievement, school performance in relation to intelligence, sex and home environment.

Kunskapsprov 

Två kunskapsprov användes vid denna insamling matematikprov och ett läsprov.

  • Matematikprovet bestod dels av de uppgifter som gavs i årskurs 3, dels av fyra nykonstruerade uppgifter.
  • Läsprovet var också till stor del identiskt med det som bjöds i årskurs 3, men här bestod ändringen av att fem uppgifter uteslutits.

 Frågeformulär till elever

Formuläret till eleverna innehöll 76 frågor och täckte följande områden:

  • Elevernas självuppfattning i olika skolsituationer (frågorna 1–33
  • Elevernas inställning till vissa aktiviteter i skolan (frågorna 34–52)
  • Elevernas attityder till skolan (frågorna 53–59)
  • Elevernas studieval och yrkesplaner (frågorna 60–66)
  • Elevernas fritidssysselsättningar (frågorna 67–76).

Frågornas exakta formuleringar återfinns i enkätformuläret till eleverna i åk 6 UGU 1972 (pdf 1,2 MB)

Insamlingen i gymnasiet åk 1

Våren 1989, ett år efter grundskolan slut, utsändes en enkät till de drygt 9 000 individer som stickprovet vid denna tidpunkt omfattade. Enkäten gjordes i två versioner, en till dem som påbörjat gymnasieskolan och en till de övriga. Sammanlagt ingick ett femtiotal frågor, varav flertalet var identiska med dem som använts i motsvarande enkätundersökning fem år tidigare. Enkäterna besvarades av drygt tre fjärdedelar av undersöknings-gruppen.

Undersökningen genomfördes från sista veckan i mars till och med mitten av juli 1989. Varje elev fick båda enkätformulären eftersom det inte fanns uppgift om vilka som antagits till gymnasiet. Tillsammans med enkätformulären fanns en information om projektet samt ett svarskuvert adresserat direkt till projektet. Enkätformulär och övrig information sändes direkt till ungdomarnas hemadress. Sammanlagt utgick fyra påminnelser.

Kodning och stansning av samtliga inkomna formulär var klart i mars, året efter undersökningens genomförande.

Frågeformulär till eleverna

  • Ungdomarnas sysselsättning september 1988 - mars 1989
  • Synpunkter på och erfarenheter av högstadietiden
  • Framtidsplaner
  • Ungdomarnas uppfattning om sina kunskaper
  • Fritidssysselsättningar
  • Synpunkter på och erfarenheter av gymnasieskolan (endast ungdomar som gått i gymnasieskolan)

Frågornas exakta formuleringar återfinns i enkätformuläret till elever i gymnasieskolan åk 1 UGU 1972 (pdf 1,5 MB) / ej i gymnasieskolan åk 1-UGU 1972 (pdf 4,8 MB)

Interaktiv variabelförteckning

Antalet variabler för varje kohort varierar mellan några hundra upp till ett par tusen. Vissa variabler finns i alla kohorter, andra finns endast i vissa. En del variabler möjliggör longitudinella studier, andra endast tvärsnittsundersökningar. UGU har utvecklat en interaktiv variabelförteckning för att göra det lättare att hitta bland variablerna och se relationer mellan variabler i olika kohorter.

Variablerna nås genom länkarna nedanför.  Frågor om dokumentation besvaras via mejl till dataansvariga inom UGU.

Urvalsprinciper

Erfarenheten hade visat att det finns ett behov av information från de tidigare åldrarna i grundskolan. Därför gjordes den första insamlingen redan i årskurs 3 för kohort 1972. Populationen består av de elever som läsåret 1981/1982 gick i årskurs 3. Redan i årskurs 2 drogs ett preliminärt urval som säkerställdes i årskurs 3. Urvalet av eleverna till kohort 1972 skedde på samma sätt som för kohort 1967. Antalet valda klasser kom att bli högre (ca 550), eftersom klasserna och delvis även skolorna under de tidigaste skolåren tenderar att vara mindre. I allt väsentlig följdes dock samma rutiner i insamlingsarbetet som framgångsrikt hade använts vid urvalet gången innan.