Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Bild
Bilden visar en äldre ritning av en bakugn. Dokumentet är fullt av anteckningar.
Många av de äldre vedeldade bakugnarna hade en mycket genomtänkt konstruktion. Illustration ur skriften "Vedeldade bakugnar".
Länkstig

Vedeldade bakugnar

Vid 1800-talets slut hade de vedeldade bakugnarnas konstruktion utvecklats och förfinats till att fylla en mängd funktioner. Men hur var ugnarna uppbyggda och tänkta att fungera? I gästhantverkarprojektet "Vedeldade bakugnar" har ett 20-tal ugnar i Hälsingland undersökts och dokumenterats.

Undersökte 17 bakugnar i Hälsningland

Muraren Erik Andersson har inom ramen för ett gästhantverkarprojekt vid Hantverkslaboratoriet dokumenterat uppbyggnad och funktion hos ugnarna i 17 bagarstugor och bagerier i Hälsingland. I skriften beskrivs ungarna i detaljerade ritningar kompletterade med texter och foton. Skriften innehåller också en genomgång av olika konstruktionsdetaljer som dragjärn, ugnsöppning, härd, valv, glödgruva, lyseldslucka, sumphåla etc.

Från lerbruk till kalkcementbruk

De äldre ugnarna visade sig utan undantag vara murade med lerbruk. Lertag fanns i de flesta byar. Senare, när det eldfasta teglet kom, användes eldfast murbruk. På 1950-talet kom kalkcementbruket. Variationen var stor vad gällde ugnarnas funktion. Olika sorters bröd/mjöl fordrade olika typer av ugnar. Det fanns bakugnar för att baka olika sorters bröd. Ofta var ugnarna även tänkta att användas för andra saker som att jäsa deg, torka knäckebröd, skorpor och säd, tillverka malt, spruta ånga, laga mat, värma vatten, ge belysning och röka kött.

Författaren påpekar att dokumentationen är tänkt att ge en förståelse för ugnarnas konstruktion. En erfaren murare kan även använda den som underlag för att mura upp en ny ugn. 

Skriften går att ladda ner som pdf, men finns inte i tryckt form.

Bilden visar omslaget till skriften Vedeldade bakugnar