Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Länkstig

Vattenglas- och silikatfärg

Vattenglas är en äldre hållbar färgtyp med många användningsområden. Den har bevisat sin livslängd på fasader i ett antal stenstäder från slutet av 1800-talet, som Göteborg, Oslo och Sundsvall. I ett gästhantverkarprojekt vid Hantverkslaboratoriet har de hantverksmässiga aspekterna av färgtypen utforskats.

Flytande mineral

I målaren Arja Källboms gästhantverkarstudie "Vattenglas- och silikatfärg" undersöks materialet vattenglas som bland annat används för att göra färg. Vattenglas kan liknas vid ett flytande mineral och framställs genom att smälta kvarts/sand/ flinta/kiselgur med pottaska eller soda. Studien syftar till att fördjupa förståelsen för vattenglas som material, med tonvikt på dess använd­ning i färger. Studien omfattar en genomgång av litteratur, intervjuer, studiebesök och praktiska försök.

Hållbara och goda egenskaper

Färgtypen kallas silikat­ eller vattenglasfärg. Materialet upptäcktes på 1500­-talet. I slutet av 1800­talet industrialiserades färgtypen, och den har under drygt hundra år visat sig ha många hållbara och goda egenskaper. Trots att relativt många äldre och nyare byggnader är målade med vattenglas-­ ochsilikatfärg, är färgtypen ändå ganska okänd bland t.ex. målare, antikvarier och arkitekter.

Rapporten "Vattenglas- och silikatfärg" av Arja Källbom kan beställas från Hantverkslaboratoriet (craftlab@conservation.gu.se) eller laddas ner gratis som pdf.

Bilden visar omslaget till Hantverkslaboratoriets skrift Vattenglas- och silikatfärg av Arja Källbom