OUT-FIT

Bakgrund

I hållbara städer och samhällen kan alla människor leva och delta på jämlika villkor, i både inne- och utemiljöer och oavsett kroppsposition och funktionsförmåga. Ett identifierat behov i stadsplanering är fysiska utemiljöer vid särskilda boenden.

Utevistelse och uterehabilitering 

Naturkontakt innebär en läkande kraft för äldre personer och bidrar till förbättrad upplevelse av hälsa. Man kan därför anta att äldre personers hälsa förbättras via utevistelse och rehabiliterande insatser utomhus, liksom att det bör vara betydelsefullt att de själva kan välja var i den fysiska miljön de vill vistas. Utemiljöer vid särskilda boenden är ofta svåra att ta sig till från innemiljö samt inte anpassade för insatser så som utevistelse och uterehabilitering. I nuläget genomförs huvudsakligen rehabiliterande insatser inomhus för äldre personer som bor på särskilda boenden, medan nordisk forskning tyder på att uterehabilitering är en hälsofrämjande behandlingsmetod. Forskningen framhåller också betydelsen av att utemiljöer där rehabilitering ska genomföras bland annat behöver erbjuda varierade miljöer som passar personers olika mående. Den fysiska miljöns utformning kan därmed utgöra möjliggörande eller hindrande faktorer för både utevistelse och uterehabilitering. Därtill; personer i vårdsammanhang som inte själva kan förflytta sig mellan inne- och utemiljö har ingen laglig rätt till daglig utevistelse, något som både djur på lantgård och personer som avtjänar straff inom kriminalvården har. I väntan på att verksamheter vid särskilda boenden utvecklas och erbjuder uterehabilitering och regelverket ändras avseende rätt till daglig utevistelse, är det angeläget att undersöka vilka kvaliteter i den fysiska utemiljön vid särskilda boenden som är betydelsefulla och bör prioriteras för att underlätta.

Utformning av fysiska miljöer 

Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för fysiskt och psykiskt välbefinnande står högt på den politiska agendan både nationellt och internationellt, där även miljöer för vård, omsorg och rehabilitering inkluderas. I Sverige har personer, vars olika funktionsnedsättningar och diagnoser innebär särskilda behov vid utformning av den fysiska miljön börjat få allt större gehör och uppmärksammas alltmer. Hälso- och sjukvården är också mer kunskapsorienterad och det finns ökade krav på evidens, så kallad evidensbaserad design, även när det gäller utformning av den fysiska miljön för vård, omsorg och rehabilitering, vilket utgör en kvalitetssäkring.

Särskilda boenden 

Med en åldrande befolkning ökar behovet av särskilda boenden som tillgodoser olika personers behov, tar hänsyn till olika förutsättningar och funktionsförmågor. Om behovet av vårdplatser ska täckas beräknar Finansdepartementet att det behövs 700 fler särskilda boenden i Sverige fram till år 2026. Mot denna bakgrund behövs en kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring av den fysiska utemiljön vid särskilda boenden. Givet att många särskilda boenden behöver byggas de kommande åren, behöver de planeras och utformas rätt från start.

Syfte 

Att öka och förbättra den nuvarande praxisen inom området hälsa och arkitektur genom ökad kunskap om vilka hälsofrämjande kvaliteter i fysisk utemiljö som är betydelsefulla för äldre personer på särskilda boenden. Därtill att omvandla den nya kunskapen till en evidensbaserad riktlinje som basis för en arbetsmetod för design och planering.

Delstudier 

I: Nationell kartläggningsstudie av tillgång till utemiljö vid särskilda boenden i Sverige.
II: Kvalitativ semi-strukturerad intervjustudie som kartlägger önskemål om utevistelse och uterehabilitering samt behov i konakten med den fysiska utemiljön hos hyresgäster som bor på särskilda boenden och hos personal och chefer som arbetar där.
III: Riktlinjeutveckling via att kombinera evidens från tidigare forskning och det aktuella projektet tillsammans med evidensbaserade instrument för kvaliteter i fysisk miljö som baseras på bevisad erfarenhet från hyresgäster, hälso- och sjukvårdspersonal, omsorgspersonal och verksamhetschefer vid särskilda boenden.
IV: Metodutvecklingsstudie via fokusgruppintervjuer, designdialog och kartläggningsstudie för att undersöka när i design- och planeringsprocessen de identifierade fysiska miljökvaliteterna från delstudie III ska integreras för att stödja processen på bästa sätt.
V: Myndighetsdialog kring säkerställande av utevistelse i hälsofrämjande utemiljöer samt utveckling av modell för miljöanalys inom ramen för Sveriges lantbruksuniversitets regeringsuppdrag för miljöanalys.

Mål 

Att äldre personer som bor på särskilda boenden får förbättrad livskvalitet genom ökad tillgång till utemiljöer, utevistelse och uterehabilitering.

Projektdeltagare

Sedan projektstarten sommaren 2021 har OUT-FIT projektet utvecklats avseende deltagare. Initialt deltog Madeleine Liljegren (Göteborgs universitet/Chalmers tekniska högskola) som doktorand, Helle Wijk (Göteborgs universitet/Chalmers tekniska högskola) och Göran Lindahl (Chalmers tekniska högskola) som huvudhandledare samt Anna Bengtsson som biträdande handledare (Sveriges lantbruksuniversitet). Sedan 2022 deltar Anna Bengtsson nu också i projektet som postdoc med en utökad omfattning. Kateryna Fursa (Göteborgs universitet) finns nu också under en period med som forskningsassistent och arbetar med att granska ritningar över särskilda boenden inom ramen för delstudie 1. Ytterligare bidrag till projektet är att två masterexamensarbeten genomförs i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet under höstterminen 2022/vårterminen 2023. Det ena fokuserar på personalens behov och önskemål i kontakten med den fysiska utemiljön vid särskilda boenden för äldre personer och det andra handlar om betydelsen av grannskapet vid särskilda boenden. Båda examensarbetena utgår ifrån delstudie 2. Därtill pågår flera studentarbeten på grundnivå via Sveriges lantbruksuniversitet, vilka fokuserar på utveckling och utformning av utemiljöerna vid de specifika särskilda boenden som är knutna till projektet. 

Till projektet finns även en referensgrupp, vars syfte är att stötta projektet utifrån olika frågeställningar samt fungera som diskussionsforum. Följande aktörer deltar i referensgruppen:

• Intresseorganisation: Pensionärernas riksorganisation
• Sakkunniga: Högskolan Dalarna och Karolinska institute
• Myndigheter: Socialstyrelsen, Boverket och Myndigheter för delaktighe
• Fysiska miljöer: Branak, GoodGarden, Ikano Bostad, Liljewalls och Program för teknisk standard
• Vård, omsorg och rehabilitering: Fackförbunden Fysioterapeuterna och Sveriges Arbetsterapeuter

Varannan månad publiceras ett nytt inlägg på projektets forskarblogg. Syftet med bloggen är dels att sprida kunskap om projektet, dels låta projektdeltagare och allmänheten följa forskningsprojektet från start till mål.