Bild
äldre par i parkmiljö
Foto: Micheile, Unsplash
Länkstig

OUT-FIT

Forskningsprojekt
Pågående forskning
Projektets storlek
9,3 miljoner
Projekttid
2021 - 2025
Projektägare
Institutionen för vårdvetenskap och hälsa

Finansiär
Stiftelsen Handlanden Herman Svenssons fond: 15 000 kr, Formas: 2 949 839 kr, Familjen Kamprads stiftelse: 2 900 000 kr, Sveriges lantbruksuniversitet: 250 000 kr, Forte: 3 209 000 kr

Kort beskrivning

Kvaliteter i fysisk utemiljö som främjar hälsa för äldre personer som bor på särskilt boende – från kartläggning till arbetsmetod för design och planering

Projektet handlar om att öka kunskapen om kvaliteter i den fysiska utemiljön som främjar hälsa för äldre personer som bor på särskilda boenden. Projektet förväntas generera ny kunskap om i vilken utsträckning äldre personer som bor på särskilda boenden har till gång till utemiljö, utevistelse och uterehabilitering. Projektet kommer även resultera i en evidensbaserad riktlinje som fokuserar på betydelsefulla aspekter kring kvaliteter i fysisk miljö vid särskilda boenden. En arbetsmetod kommer också att utvecklas kring hur de betydelsefulla kvaliteterna kan föras in i design och planering vid nyproduktion och renovering av särskilda boenden.

Bakgrund

I hållbara städer och samhällen kan alla människor leva och delta på jämlika villkor, i både inne- och utemiljöer och oavsett kroppsposition och funktionsförmåga. Ett identifierat behov i stadsplanering är fysiska utemiljöer vid särskilda boenden.

Utevistelse och uterehabilitering 

Naturkontakt innebär en läkande kraft för äldre personer och bidrar till förbättrad upplevelse av hälsa. Man kan därför anta att äldre personers hälsa förbättras via utevistelse och rehabiliterande insatser utomhus, liksom att det bör vara betydelsefullt att de själva kan välja var i den fysiska miljön de vill vistas. Utemiljöer vid särskilda boenden är ofta svåra att ta sig till från innemiljö samt inte anpassade för insatser så som utevistelse och uterehabilitering. I nuläget genomförs huvudsakligen rehabiliterande insatser inomhus för äldre personer som bor på särskilda boenden, medan nordisk forskning tyder på att uterehabilitering är en hälsofrämjande behandlingsmetod. Forskningen framhåller också betydelsen av att utemiljöer där rehabilitering ska genomföras bland annat behöver erbjuda varierade miljöer som passar personers olika mående. Den fysiska miljöns utformning kan därmed utgöra möjliggörande eller hindrande faktorer för både utevistelse och uterehabilitering. Därtill; personer i vårdsammanhang som inte själva kan förflytta sig mellan inne- och utemiljö har ingen laglig rätt till daglig utevistelse, något som både djur på lantgård och personer som avtjänar straff inom kriminalvården har. I väntan på att verksamheter vid särskilda boenden utvecklas och erbjuder uterehabilitering och regelverket ändras avseende rätt till daglig utevistelse, är det angeläget att undersöka vilka kvaliteter i den fysiska utemiljön vid särskilda boenden som är betydelsefulla och bör prioriteras för att underlätta.

Utformning av fysiska miljöer 

Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för fysiskt och psykiskt välbefinnande står högt på den politiska agendan både nationellt och internationellt, där även miljöer för vård, omsorg och rehabilitering inkluderas. I Sverige har personer, vars olika funktionsnedsättningar och diagnoser innebär särskilda behov vid utformning av den fysiska miljön börjat få allt större gehör och uppmärksammas alltmer. Hälso- och sjukvården är också mer kunskapsorienterad och det finns ökade krav på evidens, så kallad evidensbaserad design, även när det gäller utformning av den fysiska miljön för vård, omsorg och rehabilitering, vilket utgör en kvalitetssäkring.

Särskilda boenden 

Med en åldrande befolkning ökar behovet av särskilda boenden som tillgodoser olika personers behov, tar hänsyn till olika förutsättningar och funktionsförmågor. Om behovet av vårdplatser ska täckas beräknar Finansdepartementet att det behövs 700 fler särskilda boenden i Sverige fram till år 2026. Mot denna bakgrund behövs en kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring av den fysiska utemiljön vid särskilda boenden. Givet att många särskilda boenden behöver byggas de kommande åren, behöver de planeras och utformas rätt från start.

Syfte 

Att öka och förbättra den nuvarande praxisen inom området hälsa och arkitektur genom ökad kunskap om vilka hälsofrämjande kvaliteter i fysisk utemiljö som är betydelsefulla för äldre personer på särskilda boenden. Därtill att omvandla den nya kunskapen till en evidensbaserad riktlinje som basis för en arbetsmetod för design och planering.

Delstudier 

I: Nationell kartläggningsstudie av tillgång till utemiljö vid särskilda boenden i Sverige.
II: Kvalitativ semi-strukturerad intervjustudie som kartlägger önskemål om utevistelse och uterehabilitering samt behov i konakten med den fysiska utemiljön hos hyresgäster som bor på särskilda boenden och hos personal och chefer som arbetar där.
III: Riktlinjeutveckling via att kombinera evidens från tidigare forskning och det aktuella projektet tillsammans med evidensbaserade instrument för kvaliteter i fysisk miljö som baseras på bevisad erfarenhet från hyresgäster, hälso- och sjukvårdspersonal, omsorgspersonal och verksamhetschefer vid särskilda boenden.
IV: Metodutvecklingsstudie via fokusgruppintervjuer, designdialog och kartläggningsstudie för att undersöka när i design- och planeringsprocessen de identifierade fysiska miljökvaliteterna från delstudie III ska integreras för att stödja processen på bästa sätt.
V: Myndighetsdialog kring säkerställande av utevistelse i hälsofrämjande utemiljöer samt utveckling av modell för miljöanalys inom ramen för Sveriges lantbruksuniversitets regeringsuppdrag för miljöanalys.

Mål 

Att äldre personer som bor på särskilda boenden får förbättrad livskvalitet genom ökad tillgång till utemiljöer, utevistelse och uterehabilitering.
 

illustration av hur ett äldreboende bör se ut
Tillgång till och kontakt med utemiljö utifrån olika zoner och funktionsförmåga. Illustration: Madeleine Liljegren och Anna Bengtsson