Göteborgs universitet
Göteborgs universitet
  2. Om universitetet
  3. Hitta person
  4. Ingrid Holmberg

Ingrid Holmberg

Universitetslektor

Institutionen för
kulturvård
Telefon
031-786 47 16
E-post
ingrid.holmberg@conservation.gu.se
Besöksadress
Guldhedsgatan 5A
41320 Göteborg
Rumsnummer
413
Postadress
Box 130
405 30 Göteborg

Om Ingrid Holmberg

 Academia.edu Ingrid Martins Holmberg

Min undervisning fördelar sig på handledning av uppsatser, kursansvar och enstaka föreläsningar på alla nivåer. Är du student och intresserad av mina kompetensområden – tveka inte att höra av dig om teman för examensarbeten och liknande.

Undervisningsområden  Allmän bebyggelse- och landskapshistoria  

 Stadsförnyelse

  Teori och metod i bebyggelsestudier 

 Det bebyggelseantikvariska professionsområdet

Under åren 2006-2012 var jag programansvarig för Bebyggelseantikvariskt program och koordinator för det bebyggelseantikvariska spåret inom Masterprogram i kulturvård. och arbetade då med programutveckling (bl. a Bolognaimplementeringen).

Min forskning är huvudsakligen inriktad på byggd miljö i historiskt perspektiv, samt särskilt kulturarvisering av byggd miljö (dvs. hur kulturarv uppkommer som idé och praxis) och då särskilt de epistemologiska villkoren för en utökad bebyggelsehistoria och ett utökat kulturarv. Mina forskningsprojekt är beskrivna nedan. Se en presentation av det pågående forskningsprojektet Re-heritage (fakultetsfilm): https://youtu.be/Pk9BVjZMxpc

Forskningsområden  Staden som minnesresurs  Bebyggelse- och landskapshistoria  Bebyggelsebevarande i ljuset av antropocen  Den offentliga kulturarvssektorns och nationella minoritetsgrupper  Delaktighetsfrågor i offentligt kulturarvsarbete

Jag är är huvudhandledare åt flera doktorander inom forskningsfältet kulturvård/byggd miljö:

*Leidulf Mydland: Skolehuset som kulturminne. Lokale verdier og natsjonal kulturminneförvaltning. Diss. in Conservation, University of Gothenburg. Date for thesis defence: 2015-03-12. Co-advisors: docent Wera Grahn, LiU, and docent Ulrich Lange, GU.

*Malin Weijmer, preliminary title: Participation in heritage management [I sökandet efter delaktighet]. Diss. in Conservation, University of Gothenburg. Date for thesis defence: 2019-03-08 Co-advisors: professor Ingegärd Eliasson, GU; docent Krister Olsson, GU

*Moniek Driesse, preliminary title: “An exploration of subjective mapping as a method in analysing heritage as a dynamic process”. Diss. in Conservation, within Curating the City, CHEurope research school, start Sept 1, 2017. Co-advisor: FD Henric Benesch, GU.

*Sigrun Hanna Thorgrimsdottír, preliminary title: “Alternative understandings of buildings-as-heritage in the anthropocene”. Diss. in Conservation within research project Maintenance Matters. Start Oct 1, 2017 Co-advisor: FD Elena Bogdanova, GU.

Jag deltar regelbundet i externa och / eller offentliga sammanhang med forskningspresentationer inom området stadsomvandling och kulturarvsbruk (i vid bemärkelse).

Akademiska förtroendeuppdrag  Forskningskoordinator Curating the City, Centre for Critical Heritage Studies, UGOT  Styrelsemedlem, SCAS (Swedish Collegium for Advanced Studies), Uppsala Universitet  Styrelsemedlem Institutionsrådet, Institutionen för kulturvård

med mera.

 

 

*********** PÅGÅENDE FORSKNINGSPROJEKT med finansiering ***********

CURATING THE CITY TRANSDISCIPLINARY APPROACHES IN URBAN SETTINGS (Göteborgs universitet 2013-2021)

Jag är forskningskoordinator för forskningsklustret Curating the City inom Göteborgs Universitets UGOT-satsning Centre for Critical Heritage Studies.

Curating the City leds gemensamt av Henric Benesch, HDK, och mig här på GU, samt Clare Melhuis och Dean Sully på UCL, London. Mer information om verksamhet och forskning hittar du här: http://criticalheritagestudies.gu.se/clusters+and+heritage+academy/cura…

Programförklaring: Heritage is at the core of contemporary urban dynamics and urban conflicts. Indeed, it confronts scholars and policy makers alike with a number of questions and dilemmas about how to deal with tangible-and-intangible aspects of the existing city fabric. This research cluster aims to explore how heritage practitioners and heritage practice ‘curate’ the city’s past, present and future, in terms of defining, preserving and mediating urban heritage in a broad sense. This entails negotiation over aesthetic regimes, intervention in planning, as well as proactive measures in order to understand, develop and conceptualize the urban heritage landscape. It also entails promoting dialogue and participation, navigating the threshold between multiple institutional and non-institutional actors, such as grassroots movements, NGOs, private entrepreneurs and various official bodies.

Forskningsklustret har etablerat ett omfattande internationellt forskarnätverk, har anordnat seminarieserier, residency mm, och ger också ut texter i en egen publikationsserie: Curating the City Publication Series. Se hemsidan för detaljer.

******************

MAINTENANCE MATTERS EXPLORING COMMON CONTEXTS OF HERITAGE (E)VALUATION (Vetenskapsrådet 2017-2020)

Se: https://conservation.gu.se/forskning/Forskningsprojekt+/Betydande-bevar… 

I detta forskningsprojekt vill vi fästa uppmärksamhet på de många sammanhang där människor engagerar sig i staden genom att vilja bevara den som den redan är. Sådan omsorg är verklig - den utgör ett engagemang i en fysisk och materiell verklighet - men är en oftast obeaktad aspekt av kulturarv. Vi menar att detta engagemang behöver studeras med större uppmärksamhet på vilka värden som förhandlas och hur det sker i ett växelspel mellan olika grupper och i verkliga situationer som också rör en specifik materialitet.

Sådana sammanhang av omsorg är nyckelsituationer för långsiktig hållbarhet, en hållbarhet som rör både det sociala och det materiella. Här överförs ’det förflutna’ till framtiden utan egentliga krav på förändring, snarare är det motsatsen som gäller: att göra så lite som möjligt, eller med så lite påverkan som möjligt. Vår forskning skall alltså ge ny kunskap om nyckelsituationer för sociomateriell hållbarhet. Vår forskningsfråga gäller vad som egentligen händer och pågår i sådana sammanhang: vilka värderande handlingar som äger rum. Dessa värderande handlingar skall studeras genom begrepp hämtade från det nya forskningsperspektivet 'valuation and evaluation studies'. Med värderande handlingar menar vi vad som sägs och görs och menas, dvs. vad det gäller och hur man kommer fram till det.

Vi har valt ut ett par nyckelsituationer för omsorg: bebyggelsebevarande och reparation av byggnader. 'Bebyggelsebevarande’ utgörs av de sammanhang där befintlig bebyggelse betraktas och hanteras med omsorg och med avsikt att bevara för framtiden, dvs. sammanhang som är motsatsen till rationell exploatering. Såväl en rad professioner och lekmän, som intresseorganisationer och aktionsgrupper kan vara engagerade i sådana sammanhang: arkitekter, ingenjörer, antikvarier, fastighetsägare, boende och nyttjare samt med aktivister och intresseorganisationer. Den andra nyckelsituationen är ’reparation av byggnader’. Med det menar vi de sammanhang där ett aktivt ändrande av staden som materialitet äger rum, men inte vilket ändrande som helst, utan ett ändrande som bygger på omsorg men också färdigheter. Här hamnar hantverk och hantverkare i fokus. Vi är särskilt intresserade av vilken roll kunskap och färdigheter spelar i sådana sammanhang. Det handlar om likheter och skillnader mellan sorters hantverkares skolning och inriktning inom detta sammanhang, men också om hur exempelvis lekmannen kan hantera sina ambitioner att ta hand om staden genom att laga och reparera. Vi kommer att intervjua hantverkare, entreprenörer och fastighetsägare men också lekmän och återförsäljare av reparationsmaterial för byggnadsvård och tillhandahållare av kunskap inom reparation och lagning av byggnader.

Vi skall i båda delstudier undersöka vilka värderande handlingar som äger rum, och ringa in hur dessa grupper, på olika eller gemensamma sätt, värderar och förstår detta sammanhang: vad de uppfattar som själva frågan, dvs. vad det gäller. Vi kommer därför också att göra studier på plats – det som kallas deltagandeobservation – just där detta blir en giltig och gällande fråga för grupperna ifråga.

Projektets perspektiv skall ses i ljuset av att vi behöver bättre förstå människors omsorgshandlingar. Dessa handlingar ses här som uttryck för hållbarhet och en framtid där det förflutna inte avskiljs och lättvindigt avfärdas som omodernt.

PROJEKTMEDARBETARE: Ingrid Martins Holmberg, PL och forskare & Elena Bogdanova , forskare, Göteborgs universitet.

REFERENSGRUPP: Dr. Gunnar Almevik (Dept of Conservation / Crafts Lab, GU), Dr. Henric Benesch (HDK / Curating the City, CCHS, GU), Prof. Åsa Boholm (GRI, GU), Prof. Martin Gren (LNU), Dr. Christine Hansen (Environmental Humanities Network, GU), Dr. Gabriella Olshammar (Dept of Conservation / Curating the City GU)

Nyhet

https://criticalheritagestudies.gu.se/news/n/?languageId=100001&content…

************* AVSLUTADE FORSKNINGSPROJEKT *************

MINORITETERS HISTORISKA PLATSER I KULTURARVSSEKTORN. EN ÖVERSIKT OCH STRATEGI (Riksantikvarieämbetet 2016).

Det avslutade projektet Rörligare kulturarv (se nedan) följdes under 2016 upp med forskning som ger en översikt över de övriga svenska nationella minoriteterna. Se projektets egen sida http://conservation.gu.se/forskning/forskningsprojekt/minoriteternas-hi…

Inom projektet har boken Att ge plats publicerats.

**********************

RE:HERITAGE. CIRCULATION AND COMMODIFICATION OF THINGS WITH HISTORY (Vetenskapsrådet 2014-2017)

I projektet samarbetar forskare från tre institutioner för att undersöka marknadscirkuleringen av ting med historia. Inom detta projekt har jag ansvar för WP:n “Sites and localities as re:heritage” som fokuserar stadsmiljöer och stråk och deras roll på denna marknad, men också hur cirkuleringen inbegriper byggnaderna själva, på olika skalor.

Sammanfattning: The aim of this project is to study the rapidly expanding second hand-, re-use- and vintage market in which small-scale entrepreneurs transform and re-configure objects with a real or imagined history into marketable goods with heritage value. Building on existing research on second hand culture and consumption, the project takes on a neo-materialist approach to explore how this market, here called the re:heritage market, involves circulation and transformations that renegotiate established understandings of heritage, but that also transcends conventional dichotomies between public and private, tangible and intangible, memory and history. Combining perspectives from anthropology, consumption research, integrated conservation and cultural geography, the project will analyse the real and imaginary sites, the relations, networks and assemblages of things as well as the actors and institutions involved in the re:heritage circulation. The research methodology (qualitative multi-methodology), involves ethnographic fieldwork, text and image analysis and archival studies. The research will be carried out through five work packages with complementary focus: the social and material infrastructure of objects in circulation; the market qualification-valuation processes; the interaction of urban localities and heritagization processes; a comparative study in the UK; theory development as well as co-research in interaction with the public.

The work package “Sites and localities as re:heritage” will depart from the circulation which meet in the reverential activities of rebuilding, restructuring, reconstruction, renovation or restoration of the urban built environment: 1) the reshuffling of spatial meanings: from an original (usually) function-based meaning, into one based on heritage conceptions; 2) the circuit of market values: the real estate property market where heritage aspects of the sales items (predominately homes) have become as a core hub for the presentations and spatial rearrangements; 3) the increasing market for old building details or structures (such as used doors, windows and fittings, authentic paint, original tiles); 4) the know-how, skills and craft necessary for its application.

A short film introducing some of the research results and discussing the theme:

https://www.youtube.com/watch?v=Pk9BVjZMxpc

 

**********************

RÖRLIGARE KULTURARV KULTURARVSSEKTORN OCH DET ROMSKA KULTURARVETS LANDSKAPSDIMENSION (Riksantikvarieämbetet 2012-2014)

Projektet undersöker kulturarvssektorns arbete med spåren efter romernas månghundraåriga svenska historia varit i fokus. Med sina femhundra år i Sverige har minoritetsgruppen romer efterlämnat fysiska och immateriella avtryck i kulturlandskapet som endast i sällsynta fall fått status som kulturarv. Forskningsprojektet Rörligare kulturarv har tagit som sin uppgift att undersöka dels vad ett romskt landskapsbaserat kulturarv kan bestå av, dvs. vilka slag av platser, vilka lämningar, vilka historier mm som det finns kunskap om. Dels i vilken utsträckning som den offentliga kulturarvssektorn har hanterat och beaktat ett romskt landskapsbaserat kulturarv och hur det i dessa fall gått till. Eftersom kulturarv och historia har stor betydelse för både vår gemensamma och individuella självbild, är det mycket viktigt att idag nyansera vår svenska självbild och fästa uppmärksamhet på ett långvarigt osynliggörande av att de svenska minoritetsgruppernas kulturarv.

Forskningsprojektets resultat är att kulturarvssektorns kunskap om och intresset för minoritetsgruppen romers historiska platser har varit stort under senaste decenniet (både inom länsstyrelser och länsmuseer och framförallt inom riktade projekt) och att över hundra platser har kunnat identifieras. Resultatet är emellertid också att frågan om officiella skydd för sådana platser inte har kommit särskilt långt och att det behövs ett helhetsgrepp för att inkluderingen skall få konkret resultat också inom kulturmiljöplaneringen.

Förutom forskningsartiklar, har projektet producerat underlag till Göteborgs Stadsmuseums utställning Rom San, och varit inbjudet på Riksantikvarieämbetets Mångfaldsseminarium på under hösten 2014. Mångfaldsseminariet är för Riksantikvarieämbetets hela personal och syftar till ett gemensamt samtal och erfarenhetsutbyte kring mångfaldsfrågorna i forskning och praktik.

Publikationer

  • Holmberg, I.M. red. (2014) Vägskälens kulturarv - kulturarv vid vägskäl. Curating the City Publication Series, University of Gothenburg, Stockholm och Göteborg: Makadam Förlag.

Fulltext: https://www.academia.edu/10829309/V%C3%A4gsk%C3%A4lens_kulturarv_-_kult…

Press release: http://science.gu.se/aktuellt/nyheter/Nyheter+Detalj//svenska-romers-hi…

  • Holmberg, I. M. (2014) “Travelling into history: the case of Swedish Roma”, Conference paper abstract (P. R) , PECSRL 2014, 8–12 September 2014, Gothenburg and Mariestad, Sweden, p. 193-194. http://www.pecsrl.or /PECSRL_2014_Conference_Book.pdf
  • Holmberg, I. M. (2015) “Challenge from within? On establishing ‘historical places of the Roma’ as a new matter of official heritage institutions” Conference paper abstract (Peer reviewed), in Dahlin & Andersson In the flow – People, Media, Materialities, ACSIS conference 15-17 June 2015, Norrköping, p. 28  http://www.isak.liu.se/acsis/konferenser/in-the-making/1.637834/Program…
  • Hansen, C., & Holmberg, I. M. (2016) “Motion and Flow in Heritage Institutions. Two cases of challenges from within”, Nordisk Museologi, 2016:2.
  • Holmberg, I. M. & E. Persson (2016) “Ephemeral urban topographies of Swedish Roma. On dwelling at the mobile-immobile nexus”. Special issue, Eds. Sybille Frank & Lars Meier “Mobility of dwelling” in Cultural Studies, Volume 30, Issue 2 (2016) http://www.tandfonline.com/eprint/hKI2MNBY8zHrJKgVedK4/full
  • Holmberg, I.M. (2017) ”Kulturarv som ett kritiskt arbete. Exemplet romers historiska platser”, in 100 % kamp - Heterogena kulturarv Eds Eivergård & Furumark, Boréa förlag

Övrig mediering: Sveriges Radio/ Radio Romano (intervju och bokpålysning): http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2122&artikel=6102724

Svenska Dagbladet / Under strecket http://www.svd.se/en-bortstott-bit-av-den-svenska-historien

Recension i Bebyggelsehistorisk tidskrift No 70/2015 pp 109-112, prof. Birgitta Svensson.

Bokpålysning i PLAN 2015 No 2. Föreningen för Samhälls-planering, av Emily Lanemo och Krister Olsson.

Intervju i Hela Hälsingland http://www.helahalsingland.se/halsingland/hudiksvall/de-vill-bevara-det…

Entimmesföreläsning om projektets resultat, inspelad i samband med en sektorskonferens på Hälsninglands museum den 2016-03-17: https://onedrive.live.com/redir?resid=BCF7225F494803AC!3569&authkey=!AN…

Presentation av bok och forskning i Socialpolitik http://www.socialpolitik.com/2016/05/24/fran-talt-till-trerumshus/

Presentation av bok och forskning i Forskning.se http://www.forskning.se/2015/02/24/svenska-romers-historia-lyfts-fram-i…

***********************

STRUKTUROMVANDLING OCH KULTURARVSPROCESSER (Riksantikvarieämbetet)

Inom detta projekt fördjupades avhandlingens frågor och gavs en ny konkretion i studiet av historisering i orterna Malmberget/ Gällivare respektive Gamlestaden, Göteborg. I det senare fallet görs också en teoretisk nyorientering mot ANT. (Avhandlingen presenteras nedan.)

Publikationer: Malmberget: Strukturella förändringar och kulturarvsprocesser - en fallstudie, Riksantikvarieämbetes förlag 2010) Gamlestaden: Strukturella förändringar och kulturarvsprocesser - en fallstudie, Curating the City Publication Series University of Gothenburg 2015.

*********************

PÅ STADENS YTA: OM HISTORISERINGEN AV HAGA Doktorsavhandlingen undersökte omvärderingsprocessen av ordinär äldre stadsbebyggelse från ’gammal-och-ful’ till ’gammal-och-fin’. Materialet omfattade diskursiva utsagor över 150 år som rörde stadsdelen Haga i Göteborg, och genom analyser av detta material kunde fyra distinkta imaginära geografier urskiljas: en attraktionsgeografi, en minnesgeografi, en saneringsgeografi och en bevarandegeografi. Bortsett från bevarandegeografin, var dessa imaginära geografier i princip parallella över tid. Urskiljandet av denna parallellitet har medfört ny kunskap om dynamiken i urban omvärdering: att de viktigaste komponenterna och incitamenten för bebyggelsens betydelseförskjutning utgörs av motsägelser inom olika parallella imaginära geografier. Undersökningen visar därmed dels att omvärderingen av Hagas äldre bebyggelse är sprungen ur redan befintliga moraliska landskap, men dels också att det inom forskningen ofta förekommande gentrifieringsbegreppet endast täcker mindre delar av den karaktär och det förlopp som urban omvärdering har. Ett tredje och centralt resultat var att bevarandegeografin kunde urskiljas som distinkt annorlunda från de övriga imaginära geografierna med avseende på två egenskaper: att anonym äldre nedgången urban bostadsbebyggelse i trähus och i synnerhet om de var av den lokala typen landshövdingehus, framträdde som fina, samt att den viktigaste förutsättningen för omvärderingen av denna slags bebyggelse var den akademiska kunskapsproduktionen. Denna kunskapsproduktion var varken samordnad eller systematisk, och kunde just genom sin bokform och sin disciplinärt spridda förekomst påverka över tid och rum. Avhandlingen bidrar också till teoriutvecklingen kring analyser av objektstillblivelse i foucauldiansk bemärkelse.