Room4Birth
Kort beskrivning
En säker och trygg vårdmiljö är avgörande för optimala hälsoresultat. Det övergripande syftet med Room4Birthprojektet är att öka den evidensbaserade kunskapen om vårdmiljön i samband med förlossning avseende hur den påverkar mor och barn, vårdpersonal och stödjande följeslagare. Projektet drivs både i hög- och låginkomstmiljöer.
Room4Birth – ett multidisciplinärt forskningsprojekt
Room4Birth är ett multidisciplinärt projekt och ett samarbete mellan forskare och aktörer knutna till flera olika institutioner. Huvudansvarig för Room4Birth är Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa vid Göteborgs universitet, och huvudansvarig forskare är Professor Marie Berg. De flesta av studierna och aktiviteterna genomförs i Sverige, men det finns också delprojekt i Demokratiska Republiken Kongo. Förutom forskning innefattar Room4Birth förbättringsprojekt. Resultat presenteras som vetenskapliga artiklar, magister- och masteruppsatser, presentationer vid vetenskaplig och populärvetenskapliga konferenser samt i dagstidningar och annan media. En doktorand är knuten till Room4Birth.
Samarbetspartners
- Centrum för vårdens arkitektur vid Chalmers tekniska högskola, Göteborg
- School of Nursing & Midwifery, Trinity College Dublin, Irland
- Evangelical University in Africa, Bukavu D.R. Kongo
- Borås högskola
- Lantbruksuniversitetet I Uppsala
- Sahlgrenska Universitetssjukhuset
- Panzi sjukhuset, Bukavu, D.R Congo
- Föreningen Birth Rights i Sverige.
Motiv och teoretisk grund
Att föda barn är en central livshändelse och ett minne som blir kvar och följer kvinnan genom livet. Barnafödande är en psykologisk, social, kulturell och fysiologisk process som alltid har varit, och alltid kommer vara förknippad med risk. Däggdjursmödrar, inklusive människor, har instinktivt alltid valt att föda barn i en miljö som uppfattats som trygg, säker och privat.
När en födande kvinna anländer till ett sjukhus för att föda kan rädsla och försvarsfunktioner aktiveras av faktorer såsom högt ljud, starkt ljus eller en främmande, ovänlig miljö. Delar av hjärnan (hjärnbarken och amygdala) kan då signalera fara. Detta ökar också aktiviteten i kroppens stress- och försvarssystem (HPA-axeln). Under sådana omständigheter kan frisättning av oxytocin hämmas och aktiviteten i det sympatiska nervsystemet öka. Detta kan ge starkare och smärtsammare livmodersammandragningar, eller så kan sammandragningarna helt upphöra.
Om den födande tvärtom upplever miljön som säker, ofarlig, vänlig och inbjudande så leder det till fysisk och mental avslappning, och till minskad rädsla och stressreaktion. Oxytocinfrisättningen ökar, liksom aktiviteten i det parasympatiska nervsystemet. Detta leder till effektivare förlossningssammandragningar och till en god blodcirkulation i livmodern, vilket positivt påverkar förlossningens progress, ökar syresättningen av fostret och förhindrar kraftig blödning efter förlossningen. Ett annat hormon, melatonin som frigörs under mörker, främjar förlossningsprocessen genom att minska det sympatiska nervsystemets aktivitet och öka aktiviteten i det parasympatiska nervsystemet. Detta främjar också oxytocininducerade livmodersammandragningar. Beröring, värme och närhet främjar också frisättningen av oxytocin, ökar det parasympatiska nervsystemets funktion och minskar stressnivåerna.
När trygghet råder kan den barnafödande lättare ge sig hän och låta kroppen driva förlossningsprocessen. Födseln kan då vara en upplevelse som stärker. Men födseln kan också lämna negativa avtryck relaterat till känslor av hjälplöshet, förlust av kontroll, osäkerhet, rädsla och objektifiering.
I Sverige föder de flesta kvinnor på sjukhus och valmöjligheterna är små. Målet med vården är en frisk kvinna, ett friskt barn och en, för kvinnan, positiv förlossningsupplevelse. Det är också att eftersträva så få medicinska interventioner i det fysiologiska förlossningsförloppet som möjligt. Tyvärr är trenden den motsatta; fler och fler födslar startas artificiellt, över hälften av alla förstföderskor ges syntetiskt oxytocin på grund av långsam förlossningsprogress och andelen kejsarsnitt ökar, vilket är associerat med ökade hälsorisker för mor och barn. Trenden av ökad andel kejsarsnitt ses även i låg-inkomstländer såsom D.R Kongo.
Det finns vetenskaplig evidens för att vårdmiljön påverkar vård och behandlingsresultat hos patienter på sjukhus. Vårdmiljöns påverkan och innebörd relaterat till vård under förlossning är dock inte tillräckligt studerat. Detta är utgångspunkten för Room4Birth projektet.
Medverkande forskare
Göteborgs universitet
Marie Berg
Lisa Goldkuhl
Hanna Gyllensten
Helle Wijk
Urban Berg
Övriga
Cecily Begley
Göran Lindahl
Christina Nilsson
Kerstin Uvnäs Moberg
Anna-Karin Ringqvist
Anna Andrén
Denis Mukwege Mukengere