Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Ett transporteffektivt samhälle genom jämställdhet i hållbar kommunal transportpolitik

Forskningsprojekt
Pågående forskning
Projekttid
2020 - 2022
Projektägare
Institutionen för globala studier

Kort beskrivning

Ett jämställt transportsystem spelar en viktig roll i att minska utsläpp med en möjlig energieffektivisering på 29%. Maskulina normer dominerar i transportsektorn men vi vet inte exakt hur de påverkar hållbarhet på kommunal nivå. Projektet studerar vad som krävs för att jämställdhet ska bidra till transportsystemets omställning och vill förstå hur och varför jämställdhet och hållbarhet påverkar praktiska beslut på kommunal nivå. Vår tidigare forskning visar att problemet inte ligger i frånvaro av strategier eller policys utan i hur dessa omsätts i praktiken. Därmed undersöker vi processer där beslut om konkreta transportlösningar fattas och studerar spänningar och konflikter mellan olika trafikslag och lösningar. Projektet utvecklar ett processtöd för kommunernas arbete med jämställdhet och hållbarhet för det transporteffektiva samhället.

Bakgrund

Enligt riksdagsbeslutet om ett klimatpolitiskt ramverk ska utsläppen av klimatgaser i Sverige 2045 vara minst 85 procent lägre än 1990. Utsläppen från de svenska inrikestransporterna (exkl. flyg) ska 2030 vara 70 procent lägre än 2010. Till 2030 är det bara 10 år. Ett jämställt transportsystem spelar en central roll i uppnående av dessa mål då skillnader i bara transportbeteende är så stora att om män reste som kvinnor gör, skulle utsläpp och energianvändning från persontransporter minska med cirka en femtedel. Genom att granska 8 kommuner bidrar projektet med bättre förståelse om hur och varför jämställdhet och hållbarhet påverkar praktiska beslut som tas inom transportpolitik samt vad som krävs för att transportsystemet ska kunna reducera utsläppen och samtidigt göra det på ett rättvist och inkluderande sätt.

Vår tidigare forskning visar att problemet inte ligger i frånvaro av strategier eller policys. De finns redan. Det handlar istället om hur de överförs till praktiska beslut och handlingar och därmed om att de tjänstepersoner och politiker som i sin vardag diskuterar och beslutar om trafik- och transportplanering behöver en större förståelse för varför och hur jämställdhet och hållbarhet är viktigt och hänger ihop med varandra. Även om det inte finns några enkla samband mellan jämställdhet och hållbara beslut i transportsystemet så är män klart överrepresenterade i kommunalt transportbeslutfattande och maskulina normer dominerar. Lägst andel kvinnor finns i kommunala nämnder där transportplanering och beslut tas. Närvaron av kvinnliga och manliga kroppar i beslutsfattande kan till viss del kopplas till maskulina och feminina normer samt hållbarhetsnormer och normer påverkar i sin tur hållbarhetsarbetet (Hultman 2016).

Projektets hypotes är att det är i ”görandet”, i urval och beslut om konkreta transportlösningar, som normer kring kön och hållbarhet uttrycks och maktrelationer utspelar sig och uttrycks som spänningar och konflikter mellan olika trafikslag och lösningar. En förståelse för hur frågor om jämställdhet är tätt kopplade till hållbara beslut inom sektorn kan bidra till att förändra de normer som styr beslutsfattande i Sveriges kommuner mot ett mer jämställt och hållbart transportsystem.

Syfte

Syftet med projektet är att undersöka hur könade- och hållbarhetsnormer är relaterade till transportbeslutsfattande och utveckla ett processtöd för kommunernas arbete med jämställdhet och hållbarhet för det transporteffektiva samhället.

Projektets tre arbetspaket

Projektgruppen är tvärvetenskaplig och transdisciplinär och projektet är uppdelat i tre arbetspaket: Arbetspaket I arbetar med kvalitativ analys för att utröna görandet/processen kring transportpolitik i förhållande till hållbarhet och jämställdhet; Arbetspaket II är kvantitativt och gör skattningar av energieffektiviseringspotentialen (KWh och kg Co2 ekvivalenter/capita) av hållbara/jämställda transportlösningar för olika kontexter för att bättre förstå deras förändringspotential; Arbetspaket III är utåtriktat och kommunicerar projektets olika resultat med kommuner, andra beslutsfattare och till den akademiska forskningen.

Mål

Projektets mål är att: 

  • bättre förstå vilka beslut som behöver fattas på lokal nivå för att realisera energieffektiviseringspotentialen (- 29%) av ett jämställt transportsystem.
  • bättre förstå hur och varför jämställdhet och hållbarhet påverkar praktiska beslut som tas inom transportpolitik.
  • öka kunskapen om de processer och handlingar som påverkar hur transportlösningar tar form i transportrelaterade nämnder i ett urval av 8 kommuner.

Kunskapen från projektet knyter an till nationella miljömål och bidrar där till begränsad miljöpåverkan genom en potentiell minskning av utsläpp genom ett mer jämställt transportsystem.  

Deltagare

Annica Kronsell   

Merritt Polk 

Olga Stepanova 

Jonna Håkansson 
 
Lena Winslott Hiselius
Institutionen för Teknik och samhälle vid Lunds tekniska högskola, Lunds universitet

Christian Dymén
Trivector

Lena Smidfelt Rosqvist
Trivector

 

Publikationer

Annica Kronsell, Christian Dymén, Lena Smidfelt Rosqvist & Lena Winslott Hiselius (2020): ’Masculinities and femininities in sustainable transport policy: a focus on Swedish municipalities’ NORMA, Open access: https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/18902138.2020.1714315

Winslott Hiselius, Smidfelt, Kronsell and Dymén (2019) ‘Investigating the link between transport sustainability and the representation of women in Swedish local committees’ Sustainability, 11(17), 4728; https://doi.org/10.3390/su11174728

Lena Winslott Hiselius, Lena Smidfelt Rosqvist, Annica Kronsell and Christian Dymén, Jämställdhetens betydelse för transportsystemets utveckling, K2 OUTREACH 2019:3, available online: http://www.k2centrum.se/jamstalldhetens-betydelse-transportsystemets-utveckling