Undervisning behöver anpassas för nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund
Nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund behöver få en undervisning som är anpassad efter deras individuella behov på gymnasieskolans språkintroduktion. Förutom att lära sig svenska och vårt skriftspråk måste de till exempel förstå hur de ska förhålla sig till normer som kan vara nya för dem. Läraren spelar en viktig roll i det arbetet visar en avhandling i svenska som andraspråk.
Elever som immigrerar till Sverige som tonåringar, och som inte tidigare har gått i skolan, påbörjar ofta sin skolgång i så kallade alfabetiseringsklasser på gymnasieskolans språkintroduktion. Här erbjuds de undervisning för att lära sig svenska, att läsa och skriva med det latinska alfabetet och att utveckla grundläggande kunskaper i olika skolämnen. Det här är en undervisningskontext som sällan undersöks inom flerspråkighetsforskningen men som utgör fokus för en ny avhandling vid Göteborgs universitet.
Anna Winlund har följt undervisningen för en grupp elever med kort skolbakgrund under ett läsårs språkintroduktion. Tidigare forskning om ungdomar som lär sig att läsa och skriva på ett andraspråk har ofta fokus på individers utmaningar i mötet med det nya skriftspråket, inte minst för att urskilja dess minsta beståndsdelar. I de här studierna undersöks istället elevernas deltagande i skolans aktiviteter.
– På så vis fokuserar jag inte bara på elevernas brister, vilket är vanligt i andra studier, utan kan också undersöka deras olika resurser för att utveckla skriftspråklighet, säger Anna Winlund.
Läraren har en viktig roll
Avhandlingen består av fyra olika delstudier som behandlar olika sidor av den här undervisningen. I en studie undersöktes exempelvis hur elevernas läs-, skriv- och språkutveckling kunde stöttas genom att läraren särskilt med hjälp av den somalisktalande studiehandledaren utgick från elevernas tidigare erfarenheter, kunskaper och språk och även använde konkreta exempel, teater eller dans för att förklara innehållet. I det här sammanhanget var det tydligt att läraren spelade en viktig roll för att eleverna skulle motiveras att arbeta hårt. Hon skapade nära och vänskapliga relationer till eleverna men ställde också höga krav på dem, vilket flera elever uttryckte att de uppskattade.
– Att läraren spelar en stor roll för undervisningens kvalitet är ingen nyhet men jag tyckte att det var intressant att undersöka på vilket sätt hon kunde växla mellan olika roller för att både inspirera och utmana eleverna, vilket kan vara nödvändigt i mötet med nästan vuxna elever som för första gången ska lära sig skolans speciella arbetssätt. Det var också tydligt att studiehandledaren hade stor betydelse bland annat för att guida eleverna in i det nya språket och kulturen, säger Anna Winlund.
Samtal om normer
I en annan delstudie undersöktes hur samtal om normer som kan upplevas som främmande eller tabu för eleverna, till exempel när det gäller samkönade relationer, kunde genomföras för att eleverna skulle få möjlighet att lära sig om dessa ämnen och utveckla ett nytt ordförråd.
– Flera av eleverna framhöll att det var viktigt för dem att lära sig om främmande ämnen för att förstå samhället som de nu lever i och för att inte göra fel på olika sätt, säger Anna Winlund.
Viktigt att delta i sociala sammanhang
Ytterligare en studie visade hur eleverna fick lära sig olika regler för hur man förväntas bete sig i skolan. Elever som inte har tidigare skolgång och som lär sig att läsa och skriva som tonåringar skiljer sig på vissa sätt från andra skolungdomar, men har också mycket gemensamt med dem.
– Det är viktigt att poängtera att det inte rör sig om en homogen grupp. Liksom andra elever har de olika förutsättningar och ställs inför olika svårigheter i mötet med skolans praktiker.
En sak som Anna Winlund vill lyfta fram är att det är viktigt för dessa elever att få delta i sociala sammanhang med andra svensktalande elever, inte minst för att ge dem tillfällen att höra och tala svenska. Men det är också viktigt att de får en strukturerad och tydlig undervisning för att förstå hur skriftspråk används i och utanför skolan.
Inspiration till undervisningsmetoder
Anna Winlund påpekar att när man bedriver så kallade etnografiska fältstudier är det ofta en mindre grupp som observeras under en längre tid för att möjliggöra en djupare förståelse för kontexten. Det går därför inte att dra några generella slutsatser av studien om hur det är för alla nyanlända ungdomar utan skolbakgrund. Förhoppningen är dock att avhandlingen ska bidra till samhällets och skolans kunskaper om den här elevgruppen och deras villkor för lärande, samt ge inspiration till lärares undervisningsmetoder.
– Jag tycker också att det är viktigt att fundera över vilka begrepp som används för att beskriva och tala om elevgruppen. ”Analfabeter” är till exempel inte alltid ett så rättvisande begrepp eftersom många av eleverna faktiskt redan använder skriftspråk på olika sätt, inte minst genom sina mobiler, trots att de aldrig lärt sig att läsa och skriva genom formell skolgång, säger Anna Winlund.
Avhandlingen Inte för räddhågsna. Undervisning i grundläggande litteracitet och svenska som andraspråk på gymnasieskolans språkintroduktion försvarades vid en disputation den 10 september.
Länk till avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/68710
Kontakt:
Anna Winlund, tel: 031-786 39 03, 070-2308539, e-post: anna.winlund@gu.se
