Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

Projekt om terrorism och hällristningar får miljoner i forskningsmedel

Publicerad

Centrum för digital humaniora medverkar i två av fem projekt som har beviljats forskningsmedel av Digarv. Ett projekt om hällristningar får 18 miljoner och forskning om terrorismens historia beviljas 22 miljoner kronor.

Projektet Terrorism i svensk politik (SweTerror): En multimodal studie av terrorismens konfigurering i parlamentarisk debatt, lagstiftning och politiska nätverk i Sverige 1968–2018 involverar forskare från Centrum för digital humaniora (CDH), Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Institutionen för språk och litteraturer, Institutionen för svenska sråket, samt SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Mats Fridlund och Cecilia Lindhé vid CDH leder projektet tillsammans med Jens Edlund från SpråkbankenTal, Kungliga Tekniska Högskolan.

Förbisedd kulturarvssamling

Trots att terrorismen har haft en framträdande plats i svensk samhällsdebatt sedan 1970-talet, har forskare i begränsad omfattning beskrivit den politiska diskussionen kring terrorism. En handfull studier har fokuserat på terrorlagstiftning och hotbilder. SweTerror analyserar den politiska debatten om terrorism från sent 1960-tal till nutid. Sedan dess har vi i Sverige erfarit flygkapningsdramat på Bulltofta, gisslandramat vid västtyska ambassaden, Sveriges deltagande i kriget i Afghanistan, FRA-lagen och nu senast terrordådet i Stockholm 2017.

I projektet analyseras allt digitaliserat textmaterial i Sveriges parlamentariska arkiv, men framför allt studeras en förbisedd kulturarvssamling: ljudinspelningarna av debatterna i riksdagens plenisal. Hittills har forskare studerat varken exakta transkriptioner eller ljudband från debatterna, som är centrala för förståelsen av inte bara vad som sagts om terrorism och av vem, utan även hur det sagts.

– Detta har stor betydelse för hur vi ska förstå hur terrorismen växte fram och etablerades som en omstridd och mångfacetterad form av politiskt våld under det kalla kriget och hur dess förändrade meningar och innebörder påverkade politikers och allmänhets tolkning av dramatiska händelser som Telubaffären, Palmemordet, lasermannen och synen på militanta motståndsrörelser i Sydamerika, Sydafrika och Palestina, säger forskaren Mats Fridlund som leder projektet.

Terrorismens betydelse för svensk politik

Projektet undersöker terrorismens betydelse för Sveriges politik, men analyserar även mönster för vilka personer, organisationer och nationaliteter som förknippas med terrorism, i vilken utsträckning terrorism beskrivs som ett ”utländskt” eller ”svenskt” fenomen, samt hur partitillhörighet, könsstrukturer och gemensamma intressen påverkat tolkningen och etableringen av terrorismen som en permanent hotbild i Sverige. Datan möjliggör även studier av känslors betydelse i debatten om terrorismen och lagstiftningen på lång sikt.

– Projektet fokuserar på centrala humanistiska frågeställningar som känslors roll i vårt handlande och hur ideologier och värderingar har influerat vad som betraktas som acceptabelt, rörande individers och statens våldsutövning, och till och med vad som ses som gott och som ont. Detta kan ge oss en bättre insikt i politikens praktik, inte bara i dess innebörder utan också hur den utövas offentligt för att påverka med moraliska och emotionella uttryck, någonting vars dagsaktuella betydelse illustreras just nu bland amerikanska, franska och österrikiska politiker, säger Mats Fridlund.

Projektet förenar forskare inom idéhistoria, mediehistoria, statsvetenskap, lingvistik, digital humaniora, språkteknologi och talteknologi. De sofistikerade digitala metoderna kommer göra det möjligt att presentera statistiska resultat över hur begreppet terrorism har ändrats över tid och frilägga underliggande mönster, som sociala kopplingar mellan inflytelserika politiker, tjänstemän, sakkunniga och andra opinionsbildande aktörer. En forskningsportal kommer att utvecklas som gör materialet tillgängligt för alla. Portalen är tänkt som en prototyp för framtida projekt där forskare med liknande metoder kan studera andra laddade politiska frågor, som löntagarfonder, ubåtar eller pandemier.

Ristningar från bronsåldern studeras

Forskningsprojektet ”Vem ristade på granithällarna i Bohuslän?” är ett samarbetsprojekt mellan arkeologer från institutionen för historiska studier, forskare som håller på med datavetenskap och artificiell intelligens vid Centrum för digital humaniora, samt geologer från institutionen för geovetenskaper.

– Projektet syftar till att identifiera enskilda ristare eller grupper av ristare som gjort hällristningar från bronsålder. De senaste årens utveckling inom digital dokumentation, artificiell intelligens och annan datadriven forskning gör det möjligt att identifiera ristningstekniker från olika tidsperioder och ristningsplatser i landskapet, och att ställa hypoteser om enskilda ”ristare”, eller grupper av ristare, och ristningstraditioner från bronsåldern, säger Johan Ling, professor i arkeologi.

Digarv stödjer forskning inom digitalisering och tillgängliggörande av kulturarvssamlingar för forskningsändamål och är finansierat av Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond och Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.

Text: Katarina Wignell