Isabelle Mulkerrins masterarbete innebar att intervjua förskollärare vid öppna förskolor i Angered samt experter inom kost, folkhälsa och tandvård som samverkat med öppna förskolor.
— Resultaten visar att öppna förskolan är en plats där föräldrar ofta diskuterar och ställer frågor om mat och hälsa. Det kan handla om allt från amning, introduktion av mat till barn och att skapa lugna familjemåltider till frågor om modedieter och tips om recept för vuxna.
Öppna förskolan beskrivs som välkomnande och stöttande vilket inbjuder till delaktighet. Eftersom miljön kännetecknas av trygghet och tillit så vågar föräldrarna ofta ställa frågor. Dessutom är det vanligt att mat äts, och ibland även lagas, tillsammans vid öppna förskolan. Det stimulerar till samtal om mat och måltider samt möjliggör lärande.
Dietister, tandhygienister och andra experter som bjuds in till öppna förskolan kan lära sig om familjers matvanor, vilka frågor de har och vad de önskar för stöd. Föräldrar och förskollärare kan i sin tur lära av experterna. Christina Berg, en av forskarna i studien menar att sådana möten är nödvändiga för att stödja människor i att navigera bland budskap och utbud om mat.
— För att främja hälsa och förebygga sjukdom behöver vi utveckla dessa naturliga mötesplatser kring mat och måltider. Det är komplext att arbeta hälsofrämjande kring kost och kosten är samtidigt en av de allra viktigaste faktorerna för hälsan. På samma sätt som det idag finns många insatser och arenor för att främja fysisk aktivitet är det därför nödvändigt att fokusera på matvanor.
En länk till experter
Som nybliven förälder finns ofta ett ökat intresse av matens betydelse för hälsa och välmående. Det innebär en situation där nya kunskaper om mat och näring behövs. Öppna förskolor kan då vara en länk till dietister och andra kostvetare. De är också ofta en del av familjecentraler där de samverkar med barnhälsovård, barnmorskemottagning och socialtjänst. Isabelle Mulkerrins beskriver att stöd kan vara extra betydelsefullt för dem som flyttat till Sverige från ett annat land.
— En person som varit trygg och säker med sina kunskaper om mat, samhälle och hälsa i hemlandet kan känna att den saknar kunskaper och förmågor som krävs i en ny kontext. Det kan gälla såväl att veta hur kontakt tas med sjukvård och tandvård som att hitta rätt livsmedel i affären.
Kommunikationen viktig
Hälften av de som bor i nordöstra Göteborg är födda i ett annat land. Därför nämndes att språkbarriärer kunde vara ett hinder för kommunikation men att det också finns större möjlighet att övervinna dem vid personliga möten. Betydelsen av kommunikation och att samhälleliga aktörer underlättar tillitsfulla möten har visat sig tidigare i ett projekt där Göteborgs universitet samverkade med Angereds närsjukhus och Folktandvården i Västra Götaland. De bedriver båda ett lokalt folkhälsoarbete i Nordost med uppsökande verksamhet. Christina Berg berättar att det var anledningen till intresset för öppna förskolan i Angered.
— Det var resultaten av detta delaktighetsprojekt i ett bostadsområde i Angered som ledde till att den här studien genomfördes. Det som de boende själva lyfte som viktigast för hälsa och gott liv var mötesplatser och bättre kommunikation. Därför ville vi gå vidare och undersöka öppna förskolan som är en väl inarbetad mötesplats för familjer.
Sammanfattningsvis visar resultaten av studien att öppna förskolan kan fungera som en arena för hälsofrämjande arbete kring kost. Önskvärt vore att nå ännu fler familjer och att engagera fler pappor. Erfarenheter från såväl förskolelärare som samverkanspartners inom folkhälsa, kost och tandvård visar på många exempel på fruktbara möten, aktiviteter och samtal kring mat och måltider.
