Konflikter om varg: Att optimera socio-ekologisk hållbarhet i rovdjursförvaltningen
Kort beskrivning
Trots försök att inkludera berörda intressenter i rovdjursförvaltningen, och trots ambitioner att minska konflikter och öka acceptansen för rovdjur fortsätter rovdjurens närvaro att vara kontroversiell för många av dem som lever och verkar i rovdjurstäta områden. Genom att nära studera rovdjursförvaltningen i tre svenska län med skilda förutsättningar och historia av att hantera rovdjur syftar det här projektet till att generera kunskaper om vad som bidrar till en ekologiskt och socialt hållbar rovdjursförvaltning. Det teoretiska perspektivet hämtar inspiration från forskning om kollaborativa förvaltningsmetoder och miljökommunikation. Forskningsprojektet tillämpar blandade metoder för datainsamling vilket inkluderar innehållsanalys av policydokument relevanta för viltförvaltningen och förvaltningsplaner för stora rovdjur, samt intervjuer
Bakgrund
Förvaltningen av stora rovdjur i Sverige är omgärdad av konflikter mellan olika intressen och intressenter i det svenska samhället. Även om rovdjurspopulationerna ökar i antal och breder ut sig geografiskt finns det fortsatt ett stort missnöje bland dem som påverkas negativt av stora rovdjur genom exempelvis att få sina tamdjur och sina jakthundar dödade. Denna konflikt sträcker sig långt tillbaka i tiden men har aktualiserats genom att organisationer som representerar jaktintresset har initierat nya kampanjer för minska antalet vargar i landet. Miljöorganisationer som exempelvis Världsnaturfonden menar samtidigt att vargpopulationen är fortsatt för låg. Trots att det finns en generellt hög acceptans för stora rovdjur bland den svenska befolkningen är acceptansen bland dem som lever bland stora rovdjur i regel låg. De känner sig överkörda av vad de uppfattar vara en urban elit som fattar beslut utan tanke på konsekvenserna för landsbygdsbefolkningen. Polariseringen och det bristande förtroendet för staten innebär problem för rovdjursförvaltningen men är förlängningen även ett större samhällsproblem. En utgångspunkt för viltförvaltningen är att den ska verka för decentralisering och deltagande i beslutsprocesser för att förbättra beslut och för att verka för en större inkludering. Forskningsprojektet kommer därför intressera sig både för förvaltningsorgan som är centrala i frågan så som Naturvårdsverket och länsstyrelserna, samt intresseorganisationer och andra aktörer som på olika sätt är inblandade och engagerade i förvaltningen.
Syfte
Genom att nära studera rovdjursförvaltningen i tre svenska län med skilda förutsättningar och historia av att hantera rovdjur syftar det här projektet till att generera kunskaper om vad som bidrar till en ekologiskt och socialt hållbar rovdjursförvaltning.
Forskningsfrågor
- Vad ligger till grund för beslut inom rovdjursförvaltningen, hur fattas beslut och hur kommuniceras beslut mellan aktörer?
- Hur kan en jämförelse mellan regioner skapa ett kunskapsunderlag för bästa praxis för en ekologiskt och socialt hållbar rovdjursförvaltning i Sverige?
Metod
Den huvudsakliga data som analyseras inom ramarna för detta projektet kommer samlas in genom intervjuer med relevanta intressenter och deltagande observationer vid beslutsfattande möten inom den regionala och nationella rovdjursförvaltningen. Forskningsprojektet inkluderar också en innehållsanalys av policydokument relevanta för viltförvaltningen och förvaltningsplaner för stora rovdjur. Den metodologiska tyngdvikten ligger dock på en närstudie av praktiker i förvaltningen genom deltagande observationer. Deltagande observation är relevant för att se hur förvaltningen fungerar i praktiken och hur information och beslut kommuniceras inom förvaltningen.
