Beviljade forskningsprojekt

Huvudsökande: Olle Widhe, professor i litteraturvetenskap och didaktik, LIR, Göteborgs universitet i samverkan med Göteborgs stad.

Stadie: 4-6 

Kommuner: Göteborg

Vår ansökan avser ett samverkansprojekt mellan en kommunal grundskola i Göteborg och institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet. Forskargruppen kommer att arbeta i nära dialog med lärarnas praktik och bidra med en vetenskaplig grund för undervisningen.

Projektet har utformats utifrån de behov som lärarna själva har identifierat i förberedande fokusgruppsamtal och ett pilotprojekt som genomfördes 2024, framför allt vad gäller elevernas steg från avkodning till litteraturförståelse. Projektets syfte är att undersöka hur ett kreativt och gestaltande litteraturarbete kan stödja och förbättra litteraturundervisningen för mellanstadieelever med svenska som andraspråk. Lärarna uttrycker behov av undervisningsmetoder som kombinerar struktur med läslust och litteratursamtal.

Projektet bygger vidare på tidigare nordiska forskningsprogram (KiDM, Quale, Quint) och är en interventionsstudie i två klasser där svenska som andraspråk utgör en central del. Genom observationer, intervjuer och elevproduktioner utforskas hur ett kreativt och gestaltande litteraturarbete kan stärka elevernas litteraturförståelse och engagemang.

Projektet förväntas generera praktiknära kunskap om undervisning för elever med svenska som andraspråk och bidra med forskningsbaserade metoder för att öka tillgängligheten i litteraturundervisning. Det långsiktiga målet med projektet är att utveckla och pröva nya metoder för kreativt och gestaltande litteraturarbete (creative art methodologies), vilket innebär en litteraturundervisning med estetiska inslag som stimulerar ett öppet och undersökande förhållningssätt hos eleverna samtidigt som det stärker deras läsupplevelse och litteraturförståelse.

Huvudsökande: Elin Ericsson Fil dr. i Tillämpad IT med inriktning mot Utbildningsvetenskap. Utvecklingsledare och lektor i Göteborgs Stad, adjungerad till Institutionen för tillämpad IT, Göteborgs universitet i samverkan med Göteborgs stad.

Kommuner: Göteborg

AI Speak: Integrering av dialogsystem för stärkt muntlig språkfärdighet och professionsutveckling

I Sverige läser elever engelska och väljer från åk 6 modernt språk (franska, spanska eller tyska). Att tala målspråket i vardagsnära situationer rapporteras vara en brist i undervisningen, trots att det är centralt för språkinlärning. Många elever upplever talängslan och att tala på målspråket är kognitivt, socialt och emotionellt utmanande. Lärare har svårt att ge återkoppling på grund av talets flyktiga natur och begränsad lektionstid.

Detta samverkansforskningsprojekt bygger på tidigare forskning och vår pilotstudie som bekräftar dessa utmaningar men också lyfter AI-baserade dialogsystem som en effektiv metod för elevers muntliga träning och stärkt trygghet i att tala målspråket. Syftet är att undersöka hur konversations-AI kan integreras för att stärka och synliggöra muntlig språkfärdighet i moderna språk, samt att bidra till professionsutveckling.

Den centrala frågan är hur AI-baserade dialogsystem kan användas och integreras i språklärarpraktiken för att erbjuda elever muntlig interaktion, återkoppling och bedömning av muntlig språkfärdighet. Projektet fokuserar på språklärarnas professionella utveckling genom kollegialt lärande utifrån systematisk reflektion kring lärandeaktiviteten.

Resultatet blir en modell över identifierade kompetenser som krävs för att effektivt integrera konversations-AI. I takt med AI-utvecklingen ökar behovet av kompetensutveckling och genom detta projekt ges språklärare möjlighet att utveckla sin förståelse för språklärande principer och dialogsystem, samtidigt som deras erfarenheter och insikter bidrar till kunskapsspridning.

Forskningsresultaten kommer att spridas genom vetenskapliga publikationer, rapporter, praktiknära konferenser, och lärarnätverk, och kan därmed gynna språklärare, skolledare, lärarutbildare samt systemutvecklare.

Huvudsökande: Wilhelm Kardemark, docent, LIR, Göteborgs universitet

Syftet med detta projekt är att utveckla modeller för religionskunskapsundervisning som stödjer gymnasielärare i arbetet med att stärka elevers religiösa litteracitet. Modellerna ska kombinera faktabaserad kunskapsförmedling med undervisningsformer som främjar kritiskt tänkande och en reflekterande förståelse av religion.

Projektet bygger på samverkan mellan forskare och lärare och utgår från aktuell forskning inom religiös litteracitet, levd religion och religionsdidaktik. Projektet undersöker vilka religionsdidaktiska utmaningar lärare möter i sin undervisning och vilka strategier de använder för att hantera dessa. Vidare analyseras hur lärare implementerar religionsvetenskapliga perspektiv i undervisningen och hur eleverna uppfattar dessa perspektiv.

En central fråga är hur erfarenheterna från förändrade undervisningspraktiker kan omvandlas till generella och överföringsbara strategier för religionsundervisning. Forskningsfrågorna besvaras genom ett nära samarbete med gymnasielärare inom två fokusområden: Den levda religionens platser och kroppar samt RE-searchers som en väg till religiös litteracitet.

Perspektiven utgår från teorier om religion som en dynamisk och kontextbunden företeelse, där undervisningen integrerar materiella, kroppsliga och rituella aspekter. Projektet tillämpar en forskningsansats med en cyklisk arbetsprocess där undervisningspraktiker utvecklas genom återkommande faser av planering, genomförande, utvärdering och revidering.

Lektionsobservationer, lärarsamtal och elevfeedback analyseras för att identifiera mönster och didaktiska strategier. Projektet genererar därmed empiriskt förankrade modeller för religionsundervisning som är forskningsbaserade, praktiskt tillämpbara och anpassade till gymnasieskolans behov.

Huvudsökande: Clara Palm, Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi  Göteborgs universitet
Stadie: Vuxenutbildning
Medverkande skolenheter: ABF Vux, Göteborg
Kommuner: Göteborg

Projektet syftar till att i samverkan mellan forskare och verksamma lärare undersöka och utveckla modeller för att stödja språkutveckling i ämnesundervisningen inom komvux. För att kunna utveckla sådana modeller för språkstöttande undervisning i flera ämnen skapar projektet möjligheter för samarbeten över ämnesgränser.

Totalt sett är 97 procent av eleverna på grundläggande nivå inom komvux födda utomlands, och på gymnasial nivå är motsvarande siffra nära 50 procent. Några av de mest studerade kurserna är svenska som andraspråk, följt av engelska och matematik. Endast 52 procent av kursdeltagarna på gymnasial nivå uppnår dock ett godkänt betyg i teoretiska kurser, vilket delvis (sannolikt) kan förklaras av språkliga utmaningar.

I nära samverkan med en vuxenutbildningsenhet involveras lärare och rektorer från både teoretiska och praktiska utbildningar på sfi, grundläggande och gymnasial nivå. Genom projektet analyseras och kartläggs först nuvarande undervisningspraktiker i dialog med lärare. Därefter utarbetas gemensamt ett språkstöttande arbetssätt som anpassas till utbildningens förutsättningar, vilket följs och utvärderas med hjälp av intervjuer och observationer.

För lärarprofessionen kommer projektet att kunna erbjuda konkreta modeller för hur språkstöttande arbetssätt kan införas och anpassas till olika behov inom vuxenutbildningen. Vetenskapligt bidrar projektet till ny kunskap om didaktik inom vuxnas språk- och ämnesundervisning – ett område med begränsat med tidigare kunskap. Genom att stärka samverkan mellan universitet och vuxenutbildning lägger projektet också grunden för långsiktig utveckling och erfarenhetsutbyte med en skolform som har varit mindre representerad i forskning och i lärarutbildning.

Huvudsökande: Stina Jerdborg, lektor i pedagogik, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, IPS, Göteborgs universitet

Stadie: Förskola & Grundskola
Medverkande skolenheter: Kvalitet & Utveckling, Förvaltningen för Förskola & Grundskola
Kommuner: Kungsbacka kommun

Samverkansmodell för systematisk undervisningsutveckling och kollektivt kapacitetsskapande 

Forskning om undervisningsutveckling ger inga patentlösningar utan visar på vikten av att lärare, rektorer och förvaltningspersoner uppövar skicklighet i att arbeta systematiskt för att utveckla yrkesskicklighet och pedagogiskt tänkande i praktik, med stöd i vetenskaplig kunskap.

I fokus för detta samverkansprojekt står systematiskt förbättringsarbete i undervisning med stöd i rektors och mellanledares ledarskap samt kollegiala lärande. Det övergripande syftet är att etablera och vidmakthålla strukturerad systematisk undervisningsförbättring. Projektet avser bidra till kapacitetsuppbyggnad och nyttjar en modell för sammanlänkade lärandegemenskaper där lokala behov fokuseras och vikten av delat kunnande genom styrkedjan betonas.

Formande av aktioner i gränszoner görs för att skapa överlapp som stödjer undervisningsutveckling genom främjande av rörelse för lärande. Projektet genomförs i samverkan med en kommun där samtliga skolor och förskolor ingår genom att vara del av gemensamma träffar som leds, handleds och följs av forskarna. Utöver detta följer forskarna ett urval (n=4) av skolor och förskolor närmare, genom kontinuerlig handledning av mellanledare och rektorer i undervisningsutvecklande arbete.

Genom samverkan stödjer forskarna rektorschefer och medarbetare inom huvudmannens organisation i syfte att bidra till lärande. Projektet söker svar på hur lokalt identifierade undervisningsutmaningar kan utgöra grund för lärares, rektorers och huvudmannarepresentanters professionella lärande i sammanlänkade gemenskaper, hur formande av aktioner i gränszoner kan främja rörelse av lärande och kunnande så att undervisningsutveckling stöds samt vad som möjliggör och begränsar utveckling av lokal förbättringskapacitet i ömsesidig samverkan mellan yrkesverksamma och forskare.

Huvudsökande: Agneta Pihl, lektor, Göteborgs stads förskoleförvaltning
Stadie: Förskola
Kommuner: Göteborg

Förskolan som arena för berättande och barns och vuxnas lärande (FABeL) 

Föreliggande samverkansforskning undersöker hur muntligt traderade berättelser kan användas som en resurs i planering, genomförande och analys av undervisning i förskolan. Studien tar sin utgångspunkt i identifierat behov av stöd för analys av undervisning.

Förskolor med strukturella utmaningar såsom outbildad personal och personal med begränsade kunskaper i svenska språket har identifierats lokalt och nationellt (SOU, 2020). Samtidigt besitter denna personal ofta betydelsefulla språkliga och kulturella resurser, exempelvis traditioner av muntligt berättande, vilket är starkt kopplat till identitet och meningsskapande.

Projektet svarar upp mot kunskapsluckor i forskning om förskollärares didaktiska val och hur undervisning kan stärkas genom muntligt berättande. Särskilt saknas studier där forskare och förskollärare tillsammans prövar språkutvecklande arbetssätt i förskolor där få barn och pedagoger har svenska som modersmål.

Berättelser ger barn möjlighet att göra sin röst hörd och stödjer både barns och pedagogers lärande i och om språk, vilket är centralt ur ett demokratiskt perspektiv. Videodokumenterade analysmöten utgör forskningsdata med intresse för hur förskollärares respons på barns berättande och återberättande utvecklas när de får stöd i att tillägna sig teoretiska begrepp för att analysera kommunikation.

Forskningsprocessen bygger på samverkan mellan forskare och förskollärare, där kunskap produceras och sprids gemensamt. Projektet är knutet till Göteborgs stads vetenskapliga arena och Göteborgs universitets lärarutbildningar vilket möjliggör en bred spridning av resultaten. Därigenom bidrar studien till det utbildningsvetenskapliga fältet med ny kunskap om hur muntligt traderade berättelser kan stärka undervisningen i en flerspråkig förskolekontext.

Lärare uppmuntras att genomföra formativa bedömningar för att regelbundet bedöma elevernas utveckling och anpassa undervisningen för att främja elevernas lärande och läsförmåga.

Skolor i Göteborgs stad och Mölndals kommun använder sedan en tid tillbaka ny ögonrörelsemätningsteknologi för screening av elevers läsning. Tekniken, som tack vare framsteg inom AI och maskininlärning blivit tillgänglig utanför laboratorier, synliggör elevernas läs- och avkodningsstrategier och erbjuder även datavisualiseringar och andra läsresurser för lärares systematiska arbete med läsning. Lärare upplever att de idag utmanas i sin datadrivna bedömarkompetens och val av relevanta läsåtgärder och undervisningsmetoder för att stötta svaga läsare, flerspråkiga elever och för att stimulera goda läsare.

Projektet syftar därför till att tillsammans med lärare på tre skolor utforska didaktisk utveckling genom datadrivna metoder för att stärka elevers läsförmåga i de tidiga skolåren. Projektet tillämpar design-baserade metoder för att systematiskt och i nära samverkan med lärarna studera förändring och utveckling av datadriven läsfrämjande bedömningspraktik och undervisning över tid.

Metodologin involverar praktisk utveckling och teoretisk förståelse som genomförs i tre formativa interventioner utifrån en initial förståelse för problemet (explorativ fas), kollaborativ design för undervisning och implementering i klassrummet (konstruktionsfas), kollaborativ reflektion och redesign av undervisning (evalueringsfas).

Huvudsökande
Sylvana Sofkova Hashemi, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande (IPKL), Göteborgs universitet

Stadie
F-9

Medverkande skolenheter
Två F-9-skolor och en F-6-skola

Kommuner
Göteborgs stad och Mölndals kommun

Projektet LABBFYS syftar till att utveckla gymnasieelevers förståelse för begreppet energi inom hållbar energianvändning genom förbättrade fysiklaborationer.
Genom designbaserad forskning och ett samarbete mellan lärare och forskare, kartläggs nuvarande laborationspraxis och utvecklas nya laborativa metoder.

Syftet är att analysera och förbättra de nuvarande laborationsmetoderna, med ett specifikt fokus på hållbar energianvändning.
Studien genomförs på två gymnasieskolor med olika socioekonomiska bakgrunder för att säkerställa en mångfald av perspektiv och erfarenheter. Ytterligare ett syfte är att lärarna involverade i studien ska lära sig metodologi inom praktiknära forskning. Tillvägagångssättet innebär att laborationer kan testas, analyseras och förbättras i iterativa cykler för att uppnå optimal pedagogisk effektivitet.

Genom denna forskning strävar LABBFYS efter att både förbättra elevernas förståelse för begreppet energi, och att koppla detta till hållbar utveckling och klimatfrågor. Detta bidrar till att stärka deras vetenskapliga kompetens och öka deras medvetenhet och engagemang i samhällsfrågor.

Resultaten från denna forskning förväntas spridas inom ämneslärarutbildningen via VFU-kurser i samarbete med övningsskolor och inom ämneskurser. Både metod och resultat ger goda möjligheter till bred påverkan på undervisning och möjlighet till fortsatt praktiknära forskning på gymnasieskolor.

Huvudsökande
Jonas Enger, Institutionen för fysik , Göteborgs universitet

Stadie
F-9

Medverkande skolenheter
Två gymnasieskolor

Kommuner
Göteborgs stad

Praktikförankrade samtal utgör grunden för projektets arbete med att utveckla undervisning kring kontroversiella frågor inom de samhällsorienterande ämnena. Redan har ett samarbete etablerats med tretton lärare på tre gymnasieskolor i områden av olika socio-ekonomisk karaktär och deltagarna har diskuterat vetenskapliga texter kring kontroversiella frågor i undervisningen.
Under projektet kommer dessa lärare, forskare och lärarstudenter i KPU i samarbete utveckla och utvärdera lektionsupplägg och undervisningsmaterial kring skilda teman, som erfarenhetsmässigt kan orsaka konflikt och/eller starka känslor i klassrummet. Projektet utvecklar en perspektivtagande strategi för undervisning och uppmärksammar att kontroversiella frågor har aspekter av faktakunskaper, värderingar och emotioner.

Forskning visar att vad som är kontroversiellt i ett klassrum i en skola kan gå obemärkt förbi i en annan, och den kontextuella aspekten uppmärksammas särskilt i projektet. De skapade lektionerna prövas i olika skolor för att bidra till kunskap om kontroversiella frågors kontextberoende.

Projektet leder fram till ökad kunskap om olika aspekter av kontroversiella frågor i undervisningen och till väl beprövade lektionsupplägg och undervisningsmaterial. I projektets avslutande fas samlas och presenteras dessa i ett läromedel i form av en lärobok eller digitalt läromedel, som riktar sig till lärarutbildningen och till yrkesverksamma lärare.

Huvudsökande
Olof Franck, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession (IDPP), Göteborgs universitet

Medverkande skolenheter
Övningsskolor

Kommuner
Göteborgsregionen

Forskning visar ett behov av att utbildningssystem anpassas till den språkliga mångfald som finns hos barn, för att värna barns likvärdiga möjligheter till deltagande och språklärande liksom social rättvisa.

På initiativ av kommunen har ett samarbete redan etablerats och flerspråkande lekresponsiv undervisning för barns begreppsbildning har implementerats i tre av kommunens förskolor.

Forskning visar att de positiva effekterna av barns förskoleutbildning riskerar att planas ut i grundskolan om det inte finns en tydlig kontinuitet från det som byggts upp i förskolan. Forskning pekar därför på att samarbete och samsyn mellan lärare och förskollärare gynnar barnens inträde i den obligatoriska skolan. Mot denna bakgrund riktas blicken i SAMSPRÅKA mot samsyn i flerspråkande och lek i undervisning både inom förskolans olika avdelningar för yngre och äldre barn, och mellan förskolor och förskoleklass.

Syftet med SAMSPRÅKA är å ena sidan att verka för utvecklingen av kontinuitet i flerspråkande lekresponsiv undervisning för språklärande genom kompetensutveckling för personal i förskola och förskoleklass och å andra sidan att analysera hur syn på lek och flerspråkande i undervisning skapas hos personal inom och mellan skolformerna.

I studien genomförs dokumenterade aktiviteter och kollegiala samtal, vilka analyseras. Analysen och diskussionen leder till utveckling av undervisningen som sedan åter analyseras och diskuteras kollegialt.

Huvudsökande
Anne Kultti, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande (IPKL), Göteborgs universitet

Medverkande skolenheter
Förskola och förskoleklass

Kommuner
Härryda kommun

För att öka elevers närvaro i skolan lyfts samverkan fram som den enskilt viktigaste faktorn i allt fler studier. Samverkan är i fokus för regeringssatsningen “Skolsociala team”, vars uppgifter handlar om aktörers samverkan runt frånvarande elever. I föreliggande projekt undersöks de samverkansytor som uppstår mellan skolors och de skolsociala teamens arbete med frånvarande elever.

Utifrån resultaten från ett tidigare ULF-projekt intresserar vi oss särskilt för de utmaningar, problem och möjligheter som uppstår i relationen mellan aktörer på elevernas skolor och de skolsociala teamen.

Projektet genomförs som ett samverkansprojekt mellan två forskare från Göteborgs universitet och verksamma lärare, specialpedagoger, socialpedagoger och socionomer, samt verksamhetsansvariga i tre kommuner i Göteborgsregionen. Skillnader mellan kommunernas villkor och organisering möjliggör jämförelser av olika praktiker av samverkan utifrån de förutsättningar teamen och skolorna ges.

Syftet med projektet är att kartlägga, analysera och utvärdera, samt därmed bidra till utveckling och hållbarhet gällande de samverkansytor som uppstår i arbetet med frånvarande elever. Eftersom projektet rör hur olika aktörer arbetar med frånvaro och samverkar över olika förvaltningar och professioner samlas data in genom en etnografiskt inspirerad form. Projektets teoretiska ansats utgår från nyinstitutionell teori, som kan förklara relativt stabila mönster för sociala handlingar baserade på aktörers, gruppers eller samhällets normer, samt hur institutionella logiker villkorar olika handlingar.

Huvudsökande
Martin Harling, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession (IDPP), Göteborgs universitet

Medverkande skolenheter
Olika skolformer

Kommuner
Mölndals kommun, Kungälvs kommun, Partille kommun

Elevers ökande användning av generativa språkmodeller (GSM), såsom ChatGPT, utgör en betydande utmaning för skolans kärnverksamhet. Skolor ställs inför den akuta uppgiften att utveckla strategier för att säkerställa rättvisa och likvärdighet i undervisning och examination. Det finns ett påtagligt behov av mer kunskap och stöd för yrkesverksamma angående hanteringen av elevers GSM-användning, vilket är grunden för projektet.

Forskningsprojektet syftar till att undersöka hur GSM påverkar skolors undervisning och examination, och hur yrkesverksamma kan hantera denna förändring genom en samarbetsbaserad professionsutveckling. I samverkan med 13 skolenheter, bidrar projektet med kunskap för att möta det efterfrågade behovet på skolorna. Projektet involverar lärare, rektorer, specialpedagoger och verksamhetsutvecklare från olika skolformer.

Genom att tillämpa verksamhetsteori undersöker projektet de systematiska förändringar som GSM medför för skolor. Forskningen, som drivs genom en interventionsprocess, använder utmaningarna som drivkrafter för att stärka de yrkesverksammas förmåga att utveckla strategier för att balansera dessa aspekter av GSM.
För yrkespraktiken erbjuder forskningen evidensbaserade rekommendationer för att stärka deras förmåga att hantera de nya behoven. Vetenskapligt bidrar forskningen till förståelse om hur tillgången till GSM kan anpassas inom skolvärlden - en kunskap som för närvarande är bristfällig.

Huvudsökande
Johan Lundin, Institutionen för tillämpad IT, Göteborgs universitet

Medverkande skolenheter
Grundskola, gymnasiet och anpassad gymnasieskola.

Kommuner
Göteborgs stad, Kungsbacka kommun, Kungälvs kommun, Lerums kommun och Partille kommun

Syftet med studien är att genom samverkan mellan lärare i åk F-3, forskare och en poet utforska och utveckla lärares förmåga att göra didaktiska val i samband med läs- och skrivutvecklande arbete, och i samband med detta utnyttja poesi som resurs för elevernas lärande. Poesi uppfattas då som ett estetiskt uttryck som kan förbindas med andra estetiska uttryck, som bild och musik. Antologin En bro av poesi, inklusive lärarhandledningar, kommer att användas (red. Boglind & Nordlund, 2021).

Studien kommer att ske i två skolor som skiljer sig åt genom elevernas socioekonomiska bakgrund och språkliga kompetens. Metoder som kommer att användas är aktionsforskning och praktikorienterad läromedelsanalys. Det empiriska materialet samlas in genom mötesanteckningar från forskningscirklar, fokusgruppsintervjuer och klassrumsobservationer.

Följande forskningsfrågor är aktuella men kan komma att förändras under projektets gång, beroende på hur projektet utvecklas:

1. Hur kan dikterna i antologin, inklusive illustrationer, filmer och didaktiska frågor, få betydelse för elevers läs- och skrivutveckling?

2. Vad spelar utformningen av antologin för roll för lärarnas arbete och elevernas möjligheter till utveckling?

3. Hur kan elevers språkliga förmågor tillvaratas och utvecklas genom arbete med poesi?

Huvudsökande
Anna Lyngfeldt, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession (IDPP), Göteborgs universitet

Medverkande skolenheter
F-3

Kommuner
Göteborgs stad

Ansökan gäller ett samverkansprojekt mellan Angeredsgymnasiet i Göteborgs kommun, Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi och IInstitutionen för didaktik och pedagogisk profession (IDPP) vid Göteborgs universitet.
Projektet har utformats utifrån utmaningar på språkintroduktion (IMS) vad gäller elever med långsam progression. IMS ska möjliggöra för ungdomar i gymnasieåldern som nyss har kommit till Sverige att komma vidare i utbildningssystemet.
Utbildningen ska utformas individuellt utifrån en kartläggning av elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper. Detta innebär att flera aktörer involveras runt eleverna i en komplex skolform präglad av högt ställda mål.

Projektets syfte är att studera vilka utbildningsbanor en lokal IMS praktiker möjliggör och begränsar för elever med långsam progression under och efter utbildningen, och därigenom identifiera förändringspotentialer i IMS utformning och villkor.
1) Vilka utbildningsbanor möjliggörs och begränsas av IMS praktiker för elever med långsam progression?
2) Vilka aktiviteter, förståelser och relationer är centrala för hur elevers utbildningsbanor möjliggörs och begränsas i IMS praktiker?
3) Vilka spänningsfält och samverkansformer uppstår mellan olika aktörer som involveras i elevernas utbildningsbanor?

Studien designas som en fallstudie där lärare och forskare kartlägger elevers utbildningsbanor under och efter programmet. En begreppsapparat som bygger på teorin om praktikarkitekturer kommer att användas för att analysera hur IMS praktiker möjliggör och begränsar utbildningsbanor. Utifrån analyserna kan rekommendationer formuleras för hur IMS kan anpassas med följsamhet mot dess komplexa kompensatoriska uppdrag.
 

Huvudsökande
Anna Winlund, Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi , Göteborgs universitet

Medverkande skolenheter
Gymnasiet

Kommuner
Göteborgs stad

Detta projekt syftar till att utveckla och utvärdera en pedagogisk modell som lärare kan använda för att stödja elever att skapa verktyg för att hantera frågor som rör ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet och utöka förmågan att se flera perspektiv på möjliga framtider. Den pedagogiska modellen vi föreslår är en kombination av storylinearbete och eget utopiskrivande. Vi sammanför metoderna för att utveckla elevers föreställningsförmågor, och skapa, futures literacy, dvs förmågan att kunna se alternativa framtidscenarios och förstå sin egen roll i dessa. Vill vill med det bidra till att utveckla elevers känsla av agens och tilltro till framtiden.

I detta projekt avser vi att bidra till tidigare forskning om berättelsebaserade metoder genom att göra en samverkande interventionsstudie där forskare i litteraturvetenskap och didaktik samarbetar inbördes men också tillsammans med lärare samt dennes elever från en gymnasieklass, en från årskurs 6 och en årskurs 9, i syfte att utveckla och utvärdera konkreta undervisningsmetoder med fokus på framtidsberedskap, vilka ska kunna användas i ämnesintegrerande undervisning inom svenska, bild och undervisning kring hållbar utveckling i olika årskurser.

Huvudsökande
Camilla Brudin Borg, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet

Medverkande skolenheter
Åk 6, 9 och gymnasiet

Kommuner
 

LITA-projektet syftar till att utveckla vetenskapligt grundade kunskaper om medielitteracitet i förskolan.

Tidigare forskning om medielitteracitet rör främst barn i åldrarna 8 år och uppåt. Den vetenskapliga grunden i ligger till grund för empiriskt prövade metoder och material för undervisning i medielitteracitet för barn mellan ett och fem år.

Projektet bidrar med synliggörande av det arbete som pedagoger redan gör i förskolan och klargöranden om hur det kan utvecklas, samt med ett ramverk av vetenskapliga begrepp för att ge pedagoger i förskolan en vetenskaplig och teoretisk grund för sitt arbete. En särskilt viktig aspekt av LITA-projektet är att sätta barnens perspektiv på medier och information i centrum. Den negativt inramade diskursen om barn och medier, särskilt digitala medier har bidragit till ett starkt fokus på begränsningar av barns mediekonsumtion, inte minst i termer av det negativt laddade begreppet ”skärmtid”. I detta projekt undersöks barns kritiska förståelse och värdering av information med stöd av de teoretiska begreppen källkritik med källtillit, för att möjliggöra en diskussion om vad barnen kan lita på och hur de kan utveckla förmågan att själva värdera såväl negativa som positiva aspekter av medieanvändning och informationsinhämtning.

Huvudsökande
Malin Nielsen, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande , Göteborgs universitet

Medverkande skolenheter
Förskola

Kommuner
Göteborgs stad

Strukturell utgångspunkt i elevers lärande av subtraktion och addition och med flersiffriga tal (SUSA) - en studie som bygger på tidigare forskning och är unik i sitt kunskapsanspråk.

Syftet med studien är att kunna identifiera elevers svårigheter med addition och subtraktion med flersiffriga tal och hur man kan överkomma dem. Studien är en intervention som genomförs tillsammans med lärare, och syftar till att pröva hur undervisning som bygger på elevernas erfarande av struktur inom högre talområden med flersiffriga tal utvecklar elevernas lärande.  Projektet förväntas identifiera kritiska aspekter som elever i årskurs 2 behöver urskilja för att kunna lösa additions och subtraktionsuppgifter med flersiffriga tal med effektiva räknestrategier. Projektet kommer att resultera i utprövade aktiviteter där de kritiska aspekterna kan synliggöras i undervisningen vilket innebär en direkt användbarhet även för andra lärare.

Huvudsökande
Angelika Kullberg, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession

Stadie
Grundskola

Medverkande skolenheter
Oxledskolan, Vallhamraskolan, Partille kommun

Kommuner
Partille

Syftet med projektet är att i samverkan med förskollärare och forskare vid högskola utveckla vetenskapligt grundad förskolepedagogik i miljöer med språklig mångfald, med transspråkande som teoretisk bas och där barns/vårdnadshavares och förskollärares erfarenheter och flerspråkiga kompetenser nyttjas.

Forskningsprojektet förväntas bidra med kunskap om hur förskolan kan tillvarata barns och vårdnadshavares erfarenheter och språkliga mångfald i undervisning, bland annat genom att använda sig av flerspråkiga förskollärares kompetenser. Kunskapen är både praktiknära, utifrån verksammas genuina frågeställningar och vetenskaplig, när kunskapsproduktionen dokumenteras, analyseras och beskrivs vetenskapligt i samarbete med förskoleforskare.

Huvudsökande
Annika Åkerblom, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande

Stadie
Förskola

Medverkande skolenheter
Bergsgårdsgärdet, Göteborgs stad

Kommuner
Göteborgs stad

Syftet med studien är att säkerställa rätten till bildning för elever med svår intellektuell funktionsnedsättning i kombination med neuropsykiatriska och/eller fysiska funktionsnedsättningar som läser ämnesområde. Studien är unik med hänsyn till att denna frågeställning för denna målgrupp aldrig har tagits upp i ett svenskt utbildningssammanhang. Forskningsprojektet har potential att stärka samverkan på flera olika nivåer: 1. Mellan universitet och grundsärskola 2. Mellan olika yrkeskategorier inom grundsärskolan 3. Mellan yttre aktörer såsom habiliteringen. 4. Mellan vårdnadshavare, skola och habilitering. Grundsärskola är ett eftersatt forskningsfält och genom att studera dess specifika utmaningar, med flera olika personalgrupper, kring frågor som är väl kända bland de som arbetar inom skolformen men inte beforskad, finns goda möjligheter för att skapa viktig och användbar kunskap. Studien förväntas bidra till ett förbättrat arbete mot den specifika elevgruppen och säkerställa dessa elevers rätt till det lärande och den bildning som gör att eleverna når sin fulla potential.

Huvudsökande
Thomas Barow, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Stadie
Grundsärskola

Medverkande skolenheter
Lerums grundsärskola, Lerum

Kommuner
Lerum

En intressant studie med syfte att undersöka den relativt nya inkluderingen av biomimicry som ett ämne i grundskolan. Genom ett samarbete mellan forskare, lärare och science centerpedagoger utvecklas kunskap om biomimik som förhållningssätt och metod(er) för utveckling av hållbara tekniska system i staden, samt att använda olika lärmiljöer såsom skogen, staden och Universeum för att genom biomimik stärka lärares undervisningsskicklighet i och om hållbar utveckling. Ett ytterligare syfte är att stärka innehållet i de teknikens och naturvetenskapens didaktik i lärarutbildningen. Samverkansaspekten i projektet är stark liksom planen för samverkan mellan aktörerna. Lärarna som medforskare i projektet använder och utprovar själva modeller vilket borgar för professionsutveckling. Projektets fokus på biomimik kopplat till designprocessen är innovativ och projektet är verkligen tvärdisciplinärt. Biomimik blir en brygga mellan kunskaper i och om skogens ekosystem och utveckling av hållbara system i staden.

Huvudsökande
Alexina Thorén Williams, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession

Stadie
Grundskola F-3

Medverkande skolenheter
Talldungeskolan, Gärdsmosseskolan F-3

Kommuner
Göteborgs stad

Projektet utgörs av en fallstudie med syfte att kartlägga och analysera skolans arbete med problematisk frånvaro och, därigenom, utarbeta hållbara strategier för hur även andra skolor kan arbeta med problemet.

Ett angeläget projekt, då relativt lite forskning har ägnats åt skolors arbete och betydelse vid skolfrånvaro. Detta är ett väl beskrivet likvärdighetsprojekt, strategiskt, långsiktigt och hållbart. Gedigen ansökan där fallstudien genom sin design trots sin småskalighet har stor potential att bidra till en skola på vetenskaplig grund.

Väl planerad samverkan med medsökande aktörer inom och utanför skolan, samt med en vetenskaplig referensgrupp och ett pågående doktorandprojekt. Lärarstudenter knyts till projektet och deltar i datainsamling och analys genom examensarbeten och verksamhetsförlagd utbildning, och projektets resultat används i undervisning på olika lärarutbildningars kärnkurser.

Projektet är genomfört - läs mer om resultatet här.

Huvudsökande
Ola Strandler, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet

Stadie
åk 7 – 9

Medverkande skolenheter
Partille kommun, Barn- och elevhälsan, Partille kommun

Kommuner
Partille

Projektet förväntas ge kunskap om genrepedagogikens potential att stötta flerspråkiga elevers kunskapsutveckling med särskilt fokus på grundskoleelevers förmåga att tolka och skriva ämnesrelaterade texter i samhälls- och naturorienterande ämnen samt svenska.

Eftersom god förmåga att tolka och skriva ämnesrelevanta texter är nödvändig för skolframgång är det av likvärdighetsskäl angeläget att undersöka hur skolans undervisning kan utvecklas för att stärka ämneslitteraciteten bland dessa elever.

Projektet genomförs i flerspråkig skolmiljö på stark teoretisk grund med väl beskrivna analysverktyg. Hög praktisk användbarhet i undervisning i flera ämnen. Forskningsfrågornas tydlighet och framskriven metod och avgränsningar indikerar hög genomförbarhet. Projektets resultat kommer att bidra till förståelse, förstärkning och utveckling av en genrepedagogisk undervisningsmodell på en vetenskaplig och evidensbaserad grund, vilket kan komma många skolor till godo och bidra till att likvärdigheten i svensk skola stärks. Projektet kommer också att kunna användas som en modell för samverkan mellan universitet och skola.

Projektet är genomfört - läs mer om resultatet här.

Huvudsökande
Charlotta Olvegård, Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet

Stadie
åk 6-7

Medverkande skolenheter
Center för skolutveckling, Göteborgs stad

Kommuner
Göteborg

I detta praktiknära forskningsprojekt används modellen, Early Educational Language Support Activities (ELSA), för forskningsbaserade språkstödjande aktiviteter i förskolan.

Syftet med projektet är att i samverkan med personal implementera ett språkstödjande arbetssätt, samt utvärdera hur strukturerat språkstöd kan påverka barnens lärande och språkutveckling.

ELSA-modellen prövas i samverkan med förskolepersonal i två kommuner för ökad medvetenhet avseende barnens språkutveckling och lärande. Ett projekt inriktat såväl mot kollegial samverkan som mot förskolans språkstimulerande arbete. Inriktningen mot professionsutveckling ger stor potential till skolutveckling. Välförankrat i teori, metod och samverkan.

Projektet är genomfört - läs mer om resultatet här.

Huvudsökande
Ann Nordberg, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet

Stadie
Förskola

Medverkande skolenheter
Lilla Edets kommun, Förskola, Bildningsförvaltningen och Lerums kommun, Förskola, Sektor lärande

Kommuner
Lilla Edet, Lerum

Originellt projekt inriktat mot förskola, förskoleklass och årskurs 1,  som syftar till att utveckla modell för läsaktiviteter kring bokens naturvetenskapliga innehåll.

Syftet är att ta fram en samverkansmodell för att kvalitetssäkra undervisning med naturvetenskapligt innehåll mot ökad måluppfyllelse i förskolan och grundskolans lägre åldrar och realisering av läroplansmål genom läsning av barnböcker, bidrar projektet direkt till skolutveckling. Detta är ett angeläget forskningsområde, och metodologiskt innefattar samverkansstudien och dess generering av forskningsdata även utveckling av systematiskt kvalitetsarbete.

Tvär- och flervetenskaplig ansats där det finns hög forskarkompetens och väl beskrivna faser. Designens tydlighet ger stor potential att projektet bidrar till ökad måluppfyllelse.

Projektet är genomfört - läs mer om resultatet här.

Huvudsökande
Jonna Larsson Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet

Stadie
Förskola, förskoleklass och åk 1

Medverkande skolenheter
Grundskoleförvaltningen, Göteborg stad, Förskoleförvaltningen, Göteborg stad

Kommuner
Göteborg

Projektet fokuserar på att utveckla undervisningsformer som stärker nyanländas, och alla flerspråkiga elevers möjligheter att lära, utveckla och visa kunskaper. Projektet tar avstamp i ett tidigare pilotprojekt. 


Syftet är att fortsatt utveckla kunskap om och identifiera undervisningsprocesser, som med TL som grund, bidrar till att öka undervisningens kvalitet och utbildningens likvärdighet. En kollaborativ forskningsdesign, där forskningen ger ökad förståelse för elevernas alla språkliga resurser, kan bidra till att åstadkomma didaktisk inkludering och kunskapsutveckling. 


Projektet är inriktat mot såväl fritidshem som F-6 och är starkt vad gäller social likvärdighet och samverkan. Betydelsen för praktiken kan vara stor då syftet är inriktat mot praktikutveckling

Projektet är genomfört - läs mer om resultatet här..

Huvudsökande
Catarina Schmidt, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet

Stadie
F-6 och fritidshem

Medverkande skolenheter
Grundskoleförvaltningen, Center för skolutveckling, Göteborg,
Utbildningsförvaltningen, Göteborg

Kommuner
Göteborg

Detta projekt är baserat i en nybyggd skola som eftersträvar pedagogiskt nytänkande i utformningen av den fysiska lärmiljön i kombination med en hög grad av digitalisering. Syftet är att studera hur flexibla rumsliga och digitala ramar och resurser påverkar undervisningen och dess potential att stärka alla elevers literacyutveckling.

Kraven på literacy och textkompetens är höga i samhället, vilket även återspeglas i skolans styrdokument. Med fysiska och digitala rum som resurser kommer även frågor om social och didaktisk inkludering att studeras ur såväl lärares som elevers perspektiv. Utmärkt samverkansforskning för ömsesidig kunskapsutveckling genom designbaserad forskningsmetod. Nytänkande i kombinationen av rumslighet, digitalisering och literacy. God forskarkompetens, samt god överensstämmelse mellan teori och metod.

Projektet är genomfört - läs mer om resultatet här.

Huvudsökande
Sylvana Sofkova Hashemi, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet

Stadie
F-9

Medverkande skolenheter
Center för skolutveckling, Göteborgs stad, Högskolan Väst

Kommuner
Göteborg

Syftet med detta projekt är att, i ett nära samarbete mellan undervisande matematiklärare på grundskolan, skolledare och forskare, förbättra matematikundervisningen med stöd av moderna digitala läromedel som använder artificiell intelligens (AI).

Nya undervisningssätt som framgångsrikt använder dessa verktyg för elevers lärande kommer att utvecklas. Detta är ett outforskat område där ansökan bygger på tidigare forskning.

AI är ett område med stor potential att komma till användning i undervisning. Tvärvetenskapligt anslag. Kollegialt lärande som metod, bra samverkan. Tydlig plan för hur resultat ska spridas, lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Fakta

Huvudsökande

Johan Lundin, Institutionen för tillämpad IT, Göteborgs universitet

Skola/skolor

Enheten utveckling, Kungsbacka kommun

Stadium

Grundskola

Projektet syftar till att tillsammans med lärare planera och undersöka i vilken utsträckning och under vilka förutsättningar en i samverkan utformad skönlitteraturbaserad etikundervisning kan utveckla 11-åringars etiska förmåga, samt vilka svårigheter som kan identifieras.

Då Skolforskningsinstitutet (Skolfi) beviljat projektgruppen medel för samarbete med lärare och elever i årskurs 8 skulle ett i det närmaste identiskt projekt med fokus på år 5 möjliggöra kunskap om undervisningens förutsättningar i olika åldrar och relevant progression i utbildningen.

Hög potential att stärka likvärdighet då skolor med låg respektive hög andel elever med utländsk bakgrund ingår i studien. Den övergripande tanken är att ökade kunskaper i etik leder till ökad likvärdighet. Tydligt exempel på praktiknära forskning även med konkret spridningsplan.

Fakta

Huvudsökande

Annika Lilja, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet

Stadium

Åk 5

Det övergripande syftet med projektet är att gemensamt i lärarlag formulera kvaliteter i relation till ett gestaltande arbete. Kvaliteterna blir användbara i planeringen av undervisning och som en konsekvens till bedömning.

Projektet tar utgångspunkt i tidigare forskning som har visat att kunnande som tar sig gestaltande uttryck kan vara svårt att artikulera på grund av dess tysta dimensioner och på grund av att delar av kunskaperna tas för givna. Tydlig frågeställning och bra koppling till tidigare forskning.

Syftet är angeläget och innovativt och påvisar en kunskapslucka i gymnasiets undervisningspraktik. Konkret och trovärdig plan för spridning. Lärarstudenter involveras.

Fakta

Huvudsökande

Pernilla Ahlstrand, Högskolan för scen och musik, Göteborgs universitet

Stadium

Gymnasieskola

Det övergripande syftet med det föreslagna forskningsprojektet är att bidra till forskningen kring den pågående implementeringen av programmering i gymnasieskolans matematik, genom att undersöka på vilka sätt programmering kan erbjuda möjligheter för lärande i matematik jämfört med en mer traditionell undervisning.

Stort behov och stor nytta. Angeläget med programmering, utmanar traditionell undervisning. Samverkan med lärarutbildningen. Genomtänkt organisation och arbetsplan.

Fakta

Huvudsökande

Johanna Pejlare, Matematiska vetenskaper, Göteborgs universitet

Stadium

Gymnasieskola

Ett praktiknära och designbaserade pilotprojektet, som tar avstamp i det starka fokus på skolans digitalisering såsom det kommer till uttryck i policydokument och reviderade läroplaner.

Målsättningen med projektet är att i nära samverkan med lärare i förskoleklass utveckla, implementera och utvärdera en modell för fortbildning som handlar om lärarnas professionella digitala kompetens. Modellen i detta projekt innebär att förskollärare och forskare i samverkan designar och utvärderar digitalt stödda undervisningsaktiviteter såsom makerspace som verktyg för lärande.

Forskningsprojektet är nytänkande och aktuellt, inpaketerad i gedigen forskningmodell. Projektet beforskar medaktörskap och har en tydlig plan för spridning vilket även framgår i budget.

Fakta

Huvudsökande

Annika Lantz-Andersson, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet

Stadium

Förskoleklass

Detta samverkansprojekt syftar till att undersöka möjligheter och utmaningar i språk-och ämnesintegrerad undervisning (content and language integrated learning, CLIL) med engelska som målspråk, det vill säga ämnesundervisningen bedrivs delvis på engelska, vid sidan av svenska.

Dels undersöks konsekvenserna av sådan undervisning för elevernas språkutveckling i svenska och engelska, dels kartläggs metoder och arbetssätt för att bedriva CLIL-undervisning. Detta är ett relevant och välmotiverat forskningsområde med en angelägen målgrupp.

Studien handlar om undervisning där lärare följs från planering till resultat. Forskningsprojektet är vetenskapligt väl beskrivet och har en styrka i samverkan.

Fakta

Huvudsökande

Liss Kerstin Sylvén, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet

Stadium

Åk 6 och 7

Syftet med detta projekt är att utveckla en praktiknära forskningmodell med fokus på språkets betydelse för undervisning av teknik i förskolan, samt hur undervisningen i förskolan kan planeras och genomföras så att barns möjligheter att lära teknik samverkar med användningen av tekniska begrepp.

Med målet att bidra till barns kunnande och lärande, förväntas modellen stötta verksamma förskollärares utveckling av didaktiska och innehållsliga kunskaper om språk och teknik, bidra till utveckling och kunskaper i förskollärarprogrammets kurser om språk och teknik samt utveckla det barn-och förskolepedagogiska och didaktiska forskningsfältet.

Projektet beskriver ett identifierat forskningsområde där utveckling bör ske. Kombinerar teknik och språk. VFU-handledare finns med och bra idé för spridning där övningsförskolorna har en roll. Arbetsmodellen är en styrka då den ger lärarna ett sätt att stärka sin verksamhet.

Fakta

Huvudsökande

Maria Svensson, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet

Stadium

Förskola

Läs mer om projektet Kunskap Undervisning Språk och Teknik (KUST)

Projektets syfte är att utveckla ämnesdidaktiska modeller, användbara för undervisning inom förskolan och de naturorienterande ämnena i grundskolan.

Modellerna ska kunna vara till hjälp vid överväganden, val och diskussioner av undervisning, och kunna användas vid planering, genomförande och utvärdering av naturorienterande lektioner och områden. Projektet har en hög potential att utveckla ämnesdidaktiska modeller i NO som sedan prövas i undervisningen, samt analyseras och revideras.

Forskare och praktiker formulerar undervisningsproblem gemensamt. Systematik i kunskapsutvecklingen i förskolan. Likvärdighetsaspekten angelägen.

Fakta

Huvudsökande

Miranda Rocksén, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet

Stadium

Förskola och grundskola