Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet

Svensk ordbok

Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (SO) är en stor nusvensk definitionsordbok. Den utgör en ingående beskrivning av det allmänna ordförrådet i modern svenska. Tyngdpunkten ligger på ordens betydelse och användning i kombination med historiska uppgifter.

SO utkom i bokform år 2009, med professor Sven-Göran Malmgren som huvudredaktör. Under hösten 2015 gavs den ut som app för iOS och Android. Ansvarig för appen vid institutionens ordboksredaktion är docent Emma Sköldberg. Ordboken bygger på den lexikaliska databas som utarbetats och vidareutvecklas vid Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet.

Ordbokens innehåll och målgrupp

Ordboken innehåller bland annat:

  • 65 000 uppslagsord med ingående betydelsebeskrivningar
  • 100 000 språkliga exempel och 5 000 idiom
  • uttalsuppgifter samt inläst uttal
  • uppgifter om ordklass och böjning, ordled och ordbildning
  • upplysningar om ordens stil och bruklighet
  • särskilda konstruktionsuppgifter
  • dateringar av mer än 70 000 ord och betydelser (från före 1000-talet till 2000-talet)
  • etymologier för cirka 28 000 ord och betydelser
  • välkända citat i anslutning till enskilda artiklar
  • stilrutor, det vill säga kommentarer om språkriktighet.

Ordboksappen tillhandahåller dessutom inläst uttal. Man kan därmed höra hur uppslagsorden uttalas, om man är uppkopplad mot internet.

I första hand vänder sig SO sig till personer med svenska som modersmål och svenskinlärare på avancerad nivå. Tanken är att verket ska fungera som ett hjälpmedel för att förstå orden i en text, för att skriva en löpande text och för att få upplysning om ordens härkomst.

Kortare beskrivningar av ordboksartiklarna innehåll finns under Mer om SO:s innehåll. Utförligare information om SO:s innehåll finns framför allt i den tryckta ordbokens förord. Ordboksappen presenteras mer ingående under SO som app.

SO som app för iOS och Android

Ordboksappen speglar innehållet i Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien som kom ut i tryckt format år 2009. Appen bygger på den lexikaliska databas som utarbetats och vidareutvecklas vid Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. Den innehåller bland annat:

Funktioner i appen

  • I appen kan du söka på ordens grundformer och på ett stort antal böjningsformer (till exempel fot, fötter respektive lång, längre, längst).
  • Med appens stavningshjälp kan du hitta rätt uppslagsord även om du matar in ett felstavat ord i sökrutan. Råkar du till exempel skriva sjornalist får du frågan om du menade uppslagsordet journalist.
  • Du kan söka på delar av uppslagsord. Det är också möjligt att söka på flerordsuttryck, till exempel kasta in handduken (’ge upp’). Från länkar i ordboksartiklarna kan du också navigera i ordboken och komma från en artikel till en annan. Avslutningsvis kan du höra hur uppslagsorden uttalas, om du är uppkopplad mot internet.
  • Man kan söka på delar av uppslagsord med hjälp av antingen en asterisk (*) eller punkt (.). Skriver du in *boll i sökfältet och trycker på "Sök" på tangentbordet får du träff på bland annat fotboll. Söker du på boll* och *boll* får du träff på bland annat bollhav och snöbollseffekt. Ett frågetecken (?) motsvarar en utelämnad bokstav. En sökning på l?n resulterar alltså i träffar som len, lin, lån, län och lön.
  • Du kan också söka på flerordsuttryck. Ett idiom (ett fast uttryck) som kasta in handduken visar betydelsen ’ge upp’ (under uppslagsordet handduk). Men du får också träff på ett annat ställe i ordboken (under substantivet sekond) där ordkombinationen finns med bland en rad språkexempel.
  • Avslutningsvis kan du också höra hur uppslagsorden uttalas, om du är uppkopplad mot internet.

Appen är utgiven av Svenska Akademien och den är utvecklad av Isolve AB i samarbete med ordboksredaktionen vid Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. Stavningshjälpen är baserad på algoritmer från Oribi AB. Ansvarig för appen vid institutionens ordboksredaktion är docent Emma Sköldberg.

Mer om SO:s innehåll

SO fokuserar på ord som tillhör ett modernt språkbruk, det vill säga svenskans ordförråd som det ter sig i nutida användning. Bland uppslagsorden påträffas många ord som är relativt nya, till exempel bergvärme, blogga, falafel, klimatsmart, mingla, sockerbomb och vinterkräksjuka.

Uppslagsorden är ordnade alfabetiskt efter grundformens stavning. Vissa ord har mer än en stavning (jfr sjal och schal) och alternativen presenteras då efter varandra inom en artikel. Den vanligaste eller rekommenderade formen anges först. Om den rekommenderade stavningen är mer använd anges "äv." före den alternativa stavningen (som i exemplet "sjal äv. schal"). Om varianterna däremot är nästan likvärdiga anges "el."(som i "reflexion el. reflektion"). Samma konvention tillämpas vid angivelse av böjnings- och uttalsvariation.

So innehåller uttalsupplysningar. Ordboksanvändaren förutsätts dock känna till vissa allmänna uttalsregler när det gäller svenska språket. Ordboksappen tillhandahåller också inläst uttal av samtliga uppslagsord.

Uppgift om ordklasstillhörighet ges vid alla uppslagsord, till exempel barn (substantiv), generös (adjektiv) och skratta (verb). När en och samma grundform tillhör två eller flera olika ordklasser markeras detta med små upphöjda siffror: 1dricka (substantiv) och 2dricka (verb).

För alla ord i ordklasserna substantiv, adjektiv, verb samt vissa pronomen och räkneord, ges uppgifter om ordets böjning.

Nästan alla ord vars grundform består av två eller fler ordled är försedda med ordledsgränser. I sammansatta ord finns det en särskilt viktig ordledsgräns, som markeras med ett vertikalt streck: arbetsnarkoman arbets|narko•man•en.

Själva betydelsebeskrivningen föregås av en ifylld punkt (eller siffra om uppslagsordet har flera huvudbetydelser). En huvudbetydelse kan dessutom ha flera specialiserade eller utvidgade användningar. Huvudbetydelser av substantiv och verb definieras med hjälp av överbegrepp och bestämningar: ”örn substantiv /…/ • typ av stor rovfågel med långa breda vingar, kraftig näbb och grova klor” respektive ”docera verb /…/ • tala omständligt och i undervisande ton”. Definitionen kompletteras ofta med ett definitionstillägg i mindre stil.

Betydelsebeskrivningen föregås ibland av en kommentar som pekar på obalanser i uppslagsordets böjningsmönster. En formell kommentar gäller partikelverb som ofta uppträder som ett eller två ord, till exempel avfira/fira av. Många gånger är den ena varianten vanligare och då anges detta med ett ”ofta”: avfira /…/ • (ofta lös förb., se fira av) respektive fira av /…/ • (äv. fast sammansättn., se avfira)

Ibland kan det finnas anledning att markera ett ords stilvalör. Upplysningar om detta ges inom vinkelparentes efter definitionen. Exempelvis är verbet dissa försett med kommentaren <vard.> (”vardagligt”) och verbet befläcka med kommentaren <högt.> (”högtidligt”).

Synonymer och antonymer (motsatsord) till ett uppslagsord anges på följande sätt: utvandra /…/ SYN. emigrera och glad adjektiv /…/ MOTS. ledsen. När det rör sig om lägre grad av synonymi, som mellan barn och tonåring, används oftast JFR (”jämför”). Detsamma gäller vid andra typer av betydelserelationer, som mellan syster och bror.

I SO ges exempel som ska illustrera och stödja definitioner samt ge information om uppslagsordens fraseologi. Det finns två huvudtyper av exempel, dels sammansättningar där uppslagsordet ingår som förled eller efterled (se armband och högerarm i artikeln arm), dels mer eller mindre fasta fraser och hela satser. I artikeln argument finns därmed fraser som goda och hållbara argument samt satsen ett starkt argument mot kärnkraft är risken för en stor olycka.

Idiom är en särskild typ av fraser. De kännetecknas av att deras betydelse inte kan härledas från de ingående ordens betydelser. Ett standardexempel är kasta yxan i sjön, där betydelsen ’ge upp’ inte har något med yxor och sjöar att göra. Just detta idiom behandlas under uppslagsordet yxa.

Några andra exempel ur ordboken är:

sand subst. /…/ rinna ut i sanden inte leda till ngt: /…/ det på förhand så lovande projektet rann ut i sanden

ö`ga subst. /…/ kasta ett öga på ngt flyktigt granska ngt <urspr. bibl.>: hon kastade ett öga på poststämpeln och såg att brevet kom från Brasilien

Under rubriken KONSTR. anges bland annat vilka typer av objekt verben konstrueras med. Ett exempel är verbet tillrättavisa som följs av angivelsen att ordet måste ha ett objekt som betecknar en person. Under denna rubrik visas också vilka prepositioner som hör till verb, adjektiv och substantiv (jfr lita på någon, stolt över någon och kusin till någon).

Alla uppslagsord är försedda med uppgift om tiden för deras första kända förekomst i svenska språket. Vid riktigt gamla ord är det fråga om ungefärliga tidsangivelser. En stor andel uppslags-ord har dessutom etymologiska uppgifter, där historien om deras vandringar kortfattat berättas. För nyare ord ges i allmänhet ingen källhänvisning, men den intresserade kan ofta hitta sådana uppgifter i Svenska Akademiens ordbok, SAOB.

I etymologierna spelar valet av preposition framför långivande språk en nyckelroll. Det starkaste påståendet görs med prepositionen av, som innebär att uppslagsordet har lånats direkt från språket i fråga, exempelvis paraply, av franskans parapluie med samma betydelse. Om ordet däremot ytterst härstammar från ett äldre språk och kommit in i svenska språket via andra (modernare) språk, används prepositionen ur. Vid översättningslån används ofta prepositionen efter. Också verbet jämför (jfr) kan användas när lånordsstatusen är mer osäker. Och slutligen, när ordet uppstått ur ett namn, används vanligen prepositionen till.

sön´dag subst. /…/
HIST.: sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-lagen); fornsv. sunnodagher; bildn. till det västgerm. ordet för 'sol', ty. Sonne, eng. sun; tidig germ. översättning av lat. di´es so´lis 'solens dag'

sky`skrapa subst. /…/
HIST.: sedan 1894; av eng. skyscraper med samma bet.; till sky 'himmel', jfr 1sky, och scrape '(att) skrapa'

Ordboken ger också upplysningar om verb som kan bli substantiv genom tillägg av olika suffix, såsom -ing, -ning, -ande eller -ende. Exempel är verbet tävla med de besläktade substantiven tävlande, tävling och tävlan

Många uppslagsord är kopplade till välkända citat. De flesta av dessa har karaktär av bevingade ord och är inte sällan hämtade från den svenska litteraturens klassiker.

bere´da verb /…/
Bereden väg för Herran!/
Berg, sjunken, djup, stån opp!
Psalmboken 103:1 (Frans Michael Franzén 1817)

löntagarfond subst. /…/
Löntagarfonder är ett jävla skit
Men nu har vi baxat dem ända hit.

Ur ett skaldestycke av finansminister Kjell-Olof Feldt (1983), nedskrivet när löntagarfonderna röstades igenom i riksdagen

I samband med vissa artiklar uppträder en stilruta. I dessa diskuteras framför allt aktuella eller klassiska språkvårdsfrågor med anknytning till uppslagsordet, och ofta ges det även rekommendationer.

I SO finns stilrutor där bl.a. aktuella eller klassiska språkvårdsfrågor kopplade till uppslagsorden diskuteras. I ett flertal fall ges också rekommendationer.

afton subst. /…/ Ordet afton är numera inte så vanligt som beteckning på dagens sista del. Det vanliga ordet är i stället kväll, och afton kan kännas en aning högtidligt (utom när man tänker på en aktivitet, t.ex. i visafton). Ännu vid mitten av 1800-talet var det tvärtom; då var afton det vanliga ordet och kväll mer ovanligt.

hårdra verb /…/ Stavningen *hårddra är frestande men felaktig – ordet har ingenting med hård att göra utan är sammansatt av hår och dra.