Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Unga tånggråsuggor i akvarium,
Unga tånggråsuggor föddes upp i akvarier med olika salthalter för att undersöka effekter av klimatförändring.
Foto: Luca Rugiu
Länkstig

Minskad salthalt gör framtiden osäker för tånggråsuggan i Östersjön

Publicerad

Den vanliga tånggråsuggan är en viktig del av Östersjöns näringsväv. Framtidens klimat med sötare vatten kan bli en stor utmaning för denna nyckelart. Det visar en ny experimentell studie från Göteborgs universitet. Att vissa individer bär på ärftliga egenskaper som gör dem mer tåliga kan göra det möjligt för arten att anpassa sig och överleva.

Bild
Tånggråsugga på blåstång.
Tånggråsuggan lever i kustnära grunda vatten där den betar tång och fintrådiga alger. Den finns både i Östersjön och på svenska västkusten.
Foto: Luca Rugiu

– Tånggråsuggan är den vanligaste betaren i inre Östersjön. Den äter blåstång och ålgräs, men betar också de fintrådiga småalger som växer på dessa. På så vis håller tånggråsuggan växter och tång rena, vilket anses väldigt bra. Den är också mat för många kustfiskar, så tånggråsuggan har en mycket viktig roll i Östersjöns näringsväv, säger Luca Rugiu, forskare vid Tjärnö marina laboratorium.

Tuff miljö för många arter

Det naturligt bräckta vattnet i Östersjön gör det redan idag svårt för djur och växter att leva där, det gäller både saltvattensarter och insjöarter. Bara en handfull arter har lyckats anpassa sig. Den marina tånggråsuggan Idotea balthica är en av dem, och om dess förekomst eller utbredning förändras skulle det kunna påverka Östersjöns kustekosystem kraftigt.

– Vår studie indikerar att en framtida sänkning av salthalten i norra Östersjön är tydligt negativ för arten, eftersom de unga stadierna överlever dåligt, säger Luca Rugiu.

Studien undersökte inte hur Östersjöns näringsväv påverkas. Men förlust av en så vanlig och talrik art i denna artfattiga miljö kan göra stor skillnad.

– Många riskerar att få svälta, konstaterar Luca Rugiu.

Bild
Luca Rugiu.
Luca Rugiu är forskare på Tjärnö marina laboratorium.
Foto: Susanne Liljenström

Genetisk variation ger hopp

Ett intressant resultat är att tånggråsuggorna reagerade så olika i den låga salthalten. Individer från vissa familjer och populationer klarade sig bättre. Det tyder på att det finns en genetisk variation inom arten där vissa har ärftliga egenskaper för att tåla lägre salthalter.

– Det innebär att vissa individer kommer att överleva och potentiellt få ungar som också kommer att klara sig. Förhoppningsvis kan det hjälpa bestånden att anpassa sig till framtida förhållanden i Östersjön efter många generationer, säger Luca Rugiu.

Blåstång är en annan nyckelart med marint ursprung i Östersjön. Tången bildar skogar där smådjur som tånggråsuggan hittar mat och skydd, och där även torsk och andra fiskar håller till. Forskning har visat att även blåstången kan få det svårt när vattnet blir mindre salt. Men precis som hos tånggråsuggorna finns en genetisk variation inom arten som gör vissa individer och populationer mer tåliga än andra.

– Min uppfattning är att genetisk variation är ett verktyg som kan användas för att bedöma klimatförändringarnas inverkan på marina arter. Genom att övervaka genetisk variation inom arter skulle det bli möjligt att identifiera särskilt känsliga populationer, men också mer toleranta populationer som kan föra arten in i framtiden, säger Luca Rugiu.

Text: Susanne Liljenström

Fakta om tånggråsuggan

Tånggråsuggan Idotea balthica lever bland alger och växter i grunda vatten på både väst- och östkusten. Den äter vattenväxterna och även trådformiga alger som växer på dessa. Arten kan förekomma i mycket stora antal, och kan då beta ner hela tångbälten. Tånggråsuggan är viktig föda för kustlevande fiskar.

Läs artikeln
Studien Climate change driven hyposalinity as a selective agent in the littoral mesoherbivore Idotea balthica, är gjord i ett samarbete mellan Göteborgs universitet och Åbo Universitet. Författare är Luca Rugiu och Pierre de Wit från Göteborgs universitet, samt IIita Kostian och Veijo Jormalainen från Åbo universitet. Den är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Marine Environmental Research.