Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Flöjtur
I portalen finns 17 stycken av de flöjtur som Pehr Strand byggde med information om byggår, nuvarande plats med mera. Det går även att lyssna på några av styckena som flöjturen spelade.
Länkstig

Flöjturens historia skildras i ny webbpublikation

Publicerad

Flöjturet ser ut som ett gammaldags golvur, men är en självspelande musikmaskin som var populär för omkring tvåhundra år sedan. Nu finns möjlighet att lära sig mer om flöjturen, deras uppbyggnad och historia och samtidigt lyssna på musiken – tack vare ett helt nytt sätt att publicera vetenskap.

Projektet Stiftvalsen som musikarkiv fokuserar på Pehr Strand som var den främste byggaren av flöjtur under dess storhetstid på 1800-talet. Projektledare och forskningsansvarig för projektet är Johan Norrback vid Högskolan för scen och musik som länge har forskat om äldre musik och instrumentbygge.

– Det här var väldigt dyra saker, lyxprodukter. Det var bara det ledande skiktet i landet som hade råd med dem. Men Strand byggde också andra små enklare instrument, en del vevades för hand, säger Johan Norrback.

Intresset för flöjtur i dag är blandat och på auktioner kan de säljas för allt ifrån 30 000 kronor till 300 000. De flesta flöjtur finns på museer, men det finns några som ägs av privatpersoner.

– Det är människor med ett historiskt intresse som köper dem. De är lite vanligare nere på kontinenten, där det finns även museer som är specialiserade på flöjtur.

Bild
Johan Norrback
Johan Norrback

För både allmänhet och nördar

Idén till en webbpublikation föddes i dialog med Centrum för digital humaniora (CDH).

– Jag hade ingen färdig idé, utan fick upp ögonen för nya möjligheter efter att jag sett Aroseniusprojektets portal. Utifrån det har jag pratat med CDH och tillsammans har vi utvecklat och kommit fram till hur vi kan göra.

I stället för en tryckt publikation, som är det klassiska sättet att redovisa vetenskap, blev det en digital publikation.

– Eftersom vi har så mycket data kan vi inte skriva om det. Gränssnittet skapar en designad ingång, en presentation, men om man går till avancerad sökning så kommer man pang på rätt in i databasen, bakom kulisserna. Här kan den nördiga forskaren få specifik information, säger Johan Norrback.

Han har också hämtat inspiration från andra projekt som CDH medverkat i, som kartfunktionen i Kartläggning av religion i vardagenMedeltida helgonkulter i Sverige och Finland.

– Där finns en karta för att kunna placera ut var objekten och platserna finns. Digital humaniora-projekten skapar de här möjligheterna. Just för att det finns andra projekt och lösningar kommer man på hur man kan göra. Förutsättningen för detta är den forskarmiljö som Centrum för digital humaniora skapat. För mig är det jätteinspirerande att det finns en sådan tvärvetenskaplig miljö, så ska forskning fungera.

Fler möjligheter med ny teknologi

Jonathan Westin är forskningssamordnare vid Centrum för digital humaniora. Han har tillsammans med forskningsingenjören Arild Matsson varit med och byggt publikationen, som förklarar den avancerade tekniken med 3D-modeller, animationer och bilder. Det går att vrida modellen, zooma in på olika detaljer och lyssna på stycken. Här finns också traditionell text med referenser, precis som man kan förvänta sig av en vetenskaplig publikation. Skillnaden är att man kan ta del av hela källmaterialet, det går att utforska hela databasen och det krävs inga speciella läsare eller inställningar.

Bild
Jonathan Westin
Jonathan Westin

– Det är ett nytt sätt att publicera vetenskap som frigör oss från många av de begränsningar en bok eller tryckt publikation innebär. Det finns ett värde i att översätta förnimmelser till ord, men att kunna erbjuda läsaren att ta del av det som beskrivs innebär ett nytt förhållningssätt till vad en vetenskaplig publikation kan vara, säger Jonathan Westin.

Detta är första gången CDH hjälper en forskare att publicera sitt material i det här formatet, men tankarna har funnits länge, att testa vilka möjligheter som finns med dagens teknologi.

– Vi vill hjälpa forskare som vill publicera sig på nya sätt. En del har material som inte alltid lämpar sig i tryck utan kräver mer aktivitet och är mer multisensoriskt, säger Jonathan Westin.

Av: Katarina Wignell

Gå till webbpublikationen, se alla flöjtur och lyssna på musiken

Stiftvalsen som musikarkiv

Projektet Stiftvalsen som musikarkiv har pågått under 2018–2021 och är finansierat av Riksbankens jubileumsfond. Värd och anslagsförvaltare är Föreningen för Göteborgs internationella orgelakademi. Projektet har genomförts tillsammans med en lång rad museer, arkiv och konsulter.

Pehr Strand levde omkring 1758–1826 och var orgel- och flöjtursbyggare i Stockholm kring sekelskiftet 1800. Strand fick privilegium att bygga spelur 1791, och lämnade 1824 över sin verkstad till sonen Pehr Zacharias Strand (1797–1844).

Flöjtur är en klocka med ett mekaniskt spelverk som kan spela musikstycken programmerade på en stiftvals, metallstift och bryggor på en träcylinder. När valsen roterar läser armar av musiken på stiftvalsen och spelar den med hjälp av en orgel i miniatyr. Termen flöjtur brukar på svenska användas för de spelverk som byggts in i större golvur och där tonen alstras med hjälp av pipor liknande dem man finner i traditionella piporglar. Flöjturet hör till en grupp instrument som brukar benämnas självspelande instrument eller spelautomater.