Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

USES - En undersökning av skillnader och likheter i engelsk språkfärdighet ur svenskt och europeiskt perspektiv

Forskningsprojekt
Avslutad forskning
Projekttid
2006 - 2008
Projektägare
Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet

Finansiär
Vetenskapsrådet

Kort beskrivning

Projektet USES syftar till en fördjupad analys av data från en internationell studie av kunskaper i och attityder till engelska bland elever i grundskolans av gångs klasser i åtta europeiska länder - Assessment of English.

I fyra delstudier analyseras variabiliteten i språkfärdighet och attityder utifrån såväl svenska som europeiska data, performansinriktade analyser görs av det svenska materialet och trender fokuseras i någon mån, i relation till en mindre liknande studie genomförd 1996 i tre av de åtta länderna. I arbetet används en bred metodarsenal, med såväl multivariata flernivåanalyser som statistisk deskription och kvalitativ, lingvistisk analys, delvis av kontrastiv karaktär.

Om projektet och dess syfte

Det finns få nyheter inom utbildningsområdet som röner så stor uppmärksamhet som jämförande studier mellan länder. Har våra svenska elever tillräckligt goda kunskaper? Hur står de sig i jämförelse med barn och ungdomar från andra länder? Ett antal undersökningar har genom åren gjorts av läsning, matematik och naturvetenskap, medan studier av främmande språk länge lyste med sin frånvaro.

USES-projektets övergripande syfte var en fördjupad analys av resultaten från en studie av engelska i slutet av den obligatoriska skolan i åtta europeiska länder (Danmark, Finland, Frankrike, Nederländerna, Norge, Spanien, Sverige och, till viss del, Tyskland). I undersökningen, som genomfördes 2002, deltog ca 1 500 elever per land och deras lärare. Eleverna besvarade olika typer av provuppgifter och skattade samtidigt hur svåra uppgifterna var. Dessutom gjorde de en allmän bedömning av sina kunskaper i engelska och besvarade en omfattande enkät om bakgrund, fritidsvanor och åsikter om engelska som språk och som skolämne. Deras lärare besvarade en motsvarande enkät. Sammanlagt deltog närmare 12 000 ungdomar i 15–16-årsåldern och 561 lärare. Följaktligen fanns ett mycket stort och tämligen unikt material, som tidigare bara analyserats i mycket begränsad omfattning. Att det finns ytterst få internationella studier av engelska som främmande språk understryker ytterligare vikten av att projektet utnyttjade det befintliga materialet på bästa sätt.

Delstudiernas fokus

De olika delstudierna var inriktade mot tre nivåer (den individuella, den skolrelaterade och den samhälleliga) och hade främst följande fokus:

(a) skillnader och likheter i de svenska elevernas resultat och attityder, mot bakgrund av skolans kursplaner samt olika typer av individuell bakgrundsinformation,

(b) de svenska resultaten i relation till övriga deltagarländer – skillnader och likheter samt

(c) djupanalys av vad vissa undergrupper av elever presterar och ger uttryck för, bland annat i relation till modersmål, samt analys av de provuppgifter som användes i studien, bland annat ur ett flerspråkigt perspektiv.

Delstudierna genomfördes med olika metoder, allt från enkla statistiska beräkningar till avancerade multivariata ansatser och lingvistiska djupanalyser av det elever konkret svarat och skrivit. I arbetet deltog forskare från olika discipliner – pedagogik, ämnesdidaktik och engelska – alla med ett gemensamt intresse för lärande, undervisning och lärarutbildning. Denna kollektiva ansats för att belysa forskningsfrågorna utifrån olika infallsvinklar visade sig synnerligen gynnsam, då lingvistisk och didaktisk performansanalys användes sida vid sida med avancerade statistiska analyser genomförda med strukturell ekvationsmodellering. Projektet bedöms vara intressant i både grund- och påbyggnadsutbildningen, inom ett område som ofta anses vara eftersatt i utbildningen av lärare, nämligen bedömning. Kunskaper i engelska är en förutsättning för delaktighet i vårt allt mer globaliserade samhälle. Att bättre förstå hur lärandet går till och hur olika kunskapsprofiler ser ut, framstår därför som en fråga med implikationer långt utöver de rent pedagogiska.

Resultat

Resultaten visade att de svenska ungdomarna allmänt sett presterade goda resultat och var mycket positiva både till språket som sådant och till skolämnet engelska. Det är givetvis glädjande, men det vore ytterst beklagligt att slå sig till ro med detta konstaterande. Våra analyser visade exempelvis även att influenser från olika språklig bakgrund har betydelse för språkfärdigheten i engelska och att den strategiska kompetensen ser annorlunda ut mellan hög- och lågpresterande elever. I en skola för alla, som den svenska, är det av ytterst vikt att försöka skapa så goda möjligheter som möjligt för samtliga elever att förbättra sitt kunnande – både de som kan mycket litet och de som kan väldigt mycket. Detta har ytterst sett att göra med likvärdighet och rättvisa – värden som betonas både i skollagen och läroplanerna. För att kunna skapa förutsättningar att stimulera alla elever på bästa sätt, måste man så väl som möjligt förstå hur kunskaper och attityder ter sig i olika grupper av elever och hur olika kategorier av elever tror att de lär sig och faktiskt lär sig.

 

Referenser

Bonnet, G. (Ed.) (2004). The assessment of pupils’ skills in English in eight European countries 2002.

Erickson, G. (2005). English - Here and There and Everywhere: A study of competencies and attitudes in eight European countries. I Granath, S., Miliander, J. & Wennö, E. (eds.), The Power of Words. Studies in Honour of Moira Linnarud (s. 45–54). Karlstad: Karlstads Universitet.

Erickson, G., Åberg-Bengtsson, L. & Gustafsson, J-E. (2015). Dimensions of test performance in English as a foreign language in different European settings: a two-level confirmatory factor analytical approach. Educational Research and Evaluation, 21(3), 188-208.

Ohlander, S. (2009). Swedish vs. Non-Swedish: Immigrant background and cross-linguistic influence in the learning of English as a foreign language. Moderna Språk 103(1), 12-43.

Skolverket (2004). Engelska i åtta europeiska länder - en undersökning av ungdomars kunskaper och uppfattningar. (Rapport 242). Författare: Gudrun Erickson.

Velling Pedersen, D. (2009). Trying to get it right. I Språk och lärande. Rapport från ASLA:s höstsymposium, Stockholm, 7-8 november, 2008. Stockholm: Association Suédoise de Linguistique Appliquée (ASLA).

Åberg-Bengtsson, L. (2008). Patterns in English Language Proficiency: Some Differences and Similarities between Seven European Countries. Paper presented at European Conference on Educational Research, ECER 2008, Gothenburg, Sweden.

Åberg-Bengtsson, L., Erickson, G., Gustafsson, J-E., Ohlander, S. & Velling Pedersen, D. (2008). Similarities and differences in EFL proficiency – a multifaceted analytic approach. Presentation at the 5th Annual Conference of EALTA (European Association for Language Testing and Assessment); Athens, Greece.
 

Projektmedlemmar