Augmented Reality (AR) innebär att digital information läggs ovanpå den verkliga miljön. Tekniken används redan i många sammanhang, till exempel i mobilspel som Pokémon Go, i bilar där hastigheten projiceras i vindrutan och i appar där man kan testa hur möbler ser ut i sitt eget hem.
I ett forskningsprojekt som leds av Pether Jildenstål och Per Enlöf används AR inom anestesisjukvården för att förstärka den kliniska arbetsmiljön.
Smarta glasögon ger information i realtid
I projektet används så kallade smarta glasögon. De visar information som är direkt kopplad till den patient vårdpersonalen arbetar med, till exempel EKG, puls, syresättning, blodtryck och koldioxidnivåer.
Glasögonen har ett litet prisma som visar data i realtid i användarens synfält. Informationen kan placeras där den passar bäst och anpassas efter behov.
– På så sätt kan man följa patientens vitala funktioner utan att hela tiden behöva titta på en separat skärm, till exempel när man blandar läkemedel eller kommunicerar med kollegor, säger Per Enlöf.
Glasögonen gör att användaren alltid har tillgång till viktig information, oavsett vad man gör för stunden. Det kan förbättra kommunikationen i teamet och bidra till snabbare beslut när något oväntat inträffar
Tekniken gör det också möjligt att dela det användaren ser med kollegor på andra platser. En anestesisjuksköterska kan till exempel trådlöst överföra information till en anestesiläkare som befinner sig någon annanstans.
– Där glasögonen tittar kan andra personer också se. Det kan handla om att visa hur en åtgärd utförs eller att dela en situation som kräver en medicinsk bedömning. Man får en mer komplett bild av vad som händer, säger Pether Jildenstål.
Glasögonen kan även styras med röstkommandon och användas för att kommunicera direkt med andra användare.
– De fungerar lite som en telefon. Man kan prata i dem, streama video och dela det man ser. En stor fördel är att man har händerna fria samtidigt som man får tillgång till data i realtid, säger Per Enlöf.
Potential att förbättra både vård och arbetsmiljö
Forskarna ser flera möjliga fördelar med tekniken. En är bättre övervakning av patienter.
– Glasögonen gör att användaren alltid har tillgång till viktig information, oavsett vad man gör för stunden. Det kan förbättra kommunikationen i teamet och bidra till snabbare beslut när något oväntat inträffar, säger Per Enlöf.
Snabbare och mer välgrundade beslut kan i sin tur bidra till ökad patientsäkerhet och ett mer effektivt utnyttjande av vårdens resurser.
– Jag tror också att tekniken kan leda till nya arbetssätt, säger Pether Jildenstål.
Till exempel kan sammansättningen av team förändras, eftersom experter kan bidra på distans. Samtidigt kan behovet av viss övervakningsutrustning minska.
Forskarna ser även andra möjliga effekter.
– Om man inte behöver röra utrustningen lika mycket kan det också minska risken för smittspridning. Även små förbättringar kan göra skillnad, både för personalens sjukfrånvaro och för patienternas säkerhet, säger Per Enlöf.
Hur mycket information är lagom?
En central fråga i projektet är hur mycket information användaren bör få.
– Det finns alltid en risk att för mycket information leder till överbelastning. Därför undersöker vi olika typer av glasögon och hur informationen presenteras, säger Pether Jildenstål.
Forskargruppen studerar både vilken mängd information som är mest användbar och hur den bör placeras i synfältet.
– Är det bäst att visa så mycket som möjligt eller är det bättre med ett mer avskalat informationsflöde? Det är en viktig fråga att besvara.
En teknisk utmaning har varit att få mjukvara och hårdvara att fungera optimalt tillsammans.
– Det har krävts en del utvecklingsarbete för att få systemen att fungera som vi vill. Nu börjar vi komma dit där vi kan samla in mer data, säger Per Enlöf.
En av forskningspublikationerna från projektet handlar om hur personal upplever att arbeta med tekniken.
– Resultaten visar att tekniken har stor potential, men också att vi behöver arbeta vidare med hur informationen presenteras och var den ligger i synfältet. Användarvänlighet är avgörande.
Samarbete mellan vård och teknik
Projektet innebär ett nära samarbete mellan kliniker och teknikutvecklare.
– Det är både spännande och utvecklande att arbeta så nära IT-sidan. Vi har fått nya perspektiv och behövt tänka på nya sätt, säger Per Enlöf.
– När man diskuterar med utvecklarna öppnar sig ofta nya lösningar. Det skapar en väldigt positiv energi att föra samman våra olika kompetenser, säger Pether Jildenstål.
En teknik med många möjliga användningsområden
Forskarna ser flera möjliga användningsområden för tekniken i framtiden.
– Den skulle kunna användas i många delar av hälso- och sjukvården, till exempel i traumarum där snabba beslut är avgörande eller vid komplicerade operationer, säger Per Enlöf.
Tekniken kan också få stor betydelse inom utbildning.
– En kirurg skulle till exempel kunna livestreama sitt arbete till studenter som följer operationen i realtid.
För Pether Jildenstål är utvecklingen en del av en större förändring.
– När ny teknik introduceras tar det tid innan man känner sig trygg med den. Men jag är övertygad om att detta är ett viktigt steg. Att kunna fatta beslut i rätt tid är centralt i vården.
– Trådlös överföring av information är en del av framtiden. I någon form kommer den här typen av lösningar att bli en naturlig del av sjukvården, säger Per Enlöf.
