Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Bild
RA4
Länkstig

Ansvarig forskare

Seniorprofessor Björn Thrandur Björnsson, Institutionen för biologi och miljövetenskap (BioEnv)

Utmaningar

Vattenbruksfoder som används i öppna system bidrar till organisk förorening och är fortfarande i stor utsträckning baserade på råvaror från fångstfiske, vilket därmed potentiellt bidrar till överfiske av vilda bestånd. Nuvarande alternativa ingredienser är huvudsakligen från växtriket och konkurrerar därför om både sötvatten- och markresurser, samt också direkt med marknader för konsumtion eller djurhållning. Följaktligen utsätts vattenbruket för stora variationer i tillgång och pris på foderingredienser. Detta bidrar till sektorns ekonomiska sårbarhet, då foder står för över 50 procent av produktionskostnaden. Ur ett biologiskt perspektiv är vattenbruksfoder ofta dåligt skräddarsydda för att möta arters specifika näringsbehov, vilket medför risk för nedsatt tillväxteffektivitet, hälsa och välfärd.

Mål

• Identifiera nya marina råvaror för cirkulära produktionssystem, speciellt alternativ som är baserade på organismer från lägre trofiska nivåer (RA3), samt alternativ från underutnyttjade biprodukter.

Utveckla metoder för utvinning av högkvalitativa näringsämnen från dessa råmaterial.

Använda dessa näringsämnen för utveckling av nya vattenbruksfoder som är skräddarsydda enligt specifika näringsbehov hos vattenbruksarter och/eller deras livsstadier.

Utvärdera arters livsstadiespecifika krav på vattenbruksfoder när det gäller tillväxteffektivitet och främjande av hälsa och välfärd.

Förbättra vattenbrukets ekonomi, styrka och miljöprestanda genom att skapa mångsidiga foderingredienser som kan användas som resurs- och tillväxteffektiva foder.

Resultat

Utnyttjande och utveckling av pH-shift metoden för att återvinna protein från fiskerinäringens biprodukter.
Detta är en del av forskningsarbetet som har fokus på att hitta nya vägar att ta vara på underutnyttjade biprodukter från fiskförädlingsindustrin. Arbetet har presenterats i forskningartikeln
"Aquafeed ingredient production from herring (Clupea harengus) by-products using pH-shift processing: Effect from by-product combinations, protein solubilization-pH and centrifugation force”, som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Animal Feed Science and Technology (2019; 247: 273-284).

Arbetet är ett resultat av ett samarbete mellan forskare från BioEnv och Chalmers Tekniska Högskola (CTH) och författarna är James Hinchcliffe, Nils Gunnar Carlsson, Elisabeth Jönsson, Kristina Sundell, och Ingrid Undeland.

Arbetet lyfter fram följande huvudpunkter:

  • Den testade pH-shift metoden föreslås som ett nytt alternativ till klassiska produktionsmetoder för fiskmjöl
  • Denna metod ses som speciellt effektiv för fiskmjölsproduktion från råvaror som innehåller stor andel ben och liten andel muskelvävnad, som restprodukter från fiskeriets förädlingsindustri
  • Mängden återvunnet protein påverkas av övrig behandling under pH-shift processen.
  • Sammansättningen av det återvunna proteinet påverkas också av behandlingen under pH-shift processen   
  • Artikeln kan nås via länken https://doi.org/10.1016/j.anifeedsci.2018.07.014

Utveckling av hållbara foder för hummerlarver i odling.
En del av forskningsarbetet som har fokus på utveckling av nya vattenbruksfoder, skräddarsydda för nya odlingsarter och livsstadier, har riktat in sig på hållbara foder för den Europeiska hummerns larvstadier. Arbetet har presenterats i forskningartikeln “Comparative survival and growth performance of European lobster Homarus gammarus postlarva reared on novel feeds”, som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Aquaculture Research (2020; 51: 102-113).

Forskningen är ett samarbete mellan forskare från BioEnv och CTH. Författare är James Hinchcliffe,  Adam Powell,  Markus Langeland,  Aleksandar Vidakovic,  Ingrid Undeland,  Kristina Sundell  och Susanne P. Eriksson.

Arbetet lyfter fram följande huvudpunkter:

  • Även om det finns fördelar med att testa nya foder genom korttidsförsök, rekommenderas längre (flera månader) foderförsök för att hitta bra foder för hummerns tidiga livsstadier.
  • Sammansättning av hummerfoder presenteras samt metod för att producera fungerande torrfoder.
  • Fast det fortfarande är utmanande att förstå hummerlarvernas ekologiska och näringsmässiga behov, visar forskningen att en diet som innehåller en del räkor återvunna från den lokala industrins biprodukter, kan utgöra ett bra och hållbart foder för en gryende hummerodlingsindustri.
  • Artikeln kan nås via länken https://doi.org/10.1111/are.14351

Utveckling av alternative proteinkällor för utveckling av hållbara foder för laxfiskar och havskatter.
Flera olika forskningsinsatser genomförs inom detta område. En större studie har redan avslutats genom internationell publicering av resultaten och fyra andra forskningsprojekt pågår.

I ett samarbete mellan BioEnv och Nord universitetet i Bodö, Norge, har användningen av växtproteiner och mikroalger i odlingsfoder för fläckig havskatt studerats och publicerats internationellt, i den vetenskapliga tidskriften Aquaculture (2019; 506, 212-223). Artikeln ”Fish welfare, fast muscle cellularity, fatty acid and body-composition of juvenile spotted wolffish (Anarhichas minor) fed a combination of plant proteins and microalgae (Nannochloropsis oceanica) är författad av HR Knutsen, IH Johnsen, S Keizera, M Sørensen, JAC.Roques, IHedén, K Sundell och Ø.Hagen.

I artikeln konstateras att:

  • Foder innehållande mikroalger ökar halterna av omega-3 fettsyran EPA i fläckig havskatt
  • Sådant foder påverkar varken tillväxt, muskelns cellularitet eller stress.
  • Försöken visar att fläckig havskatt kan tåla uppåt 15% andel mikroalger i odlingsfodret
  • Artikeln kan nås via länken https://doi.org/10.1016/j.aquaculture.2019.03.043

Studier som pågår under 2020:

  • Användning av musselmjöl (biprodukt från musselindustrin) som foderingrediens för grå havskatt
  • Användning av proteiner extraherade från räkindustrins processvatten som aptithöjande ingrediens i foder för Atlantlax och regnbåge
  • Användning av marina jästsvampar i regnbågsfoder
  • Användning av fisk-biprodukter från konserveringsindustrin i regnbågsfoder

Deltagande forskare

Prof Thrandur Björnsson, Inst. för biologi och miljövetenskap
Prof Kristina Sundell, Inst. för biologi och miljövetenskap
Dr Elisabeth Jönsson Bergman, Inst. för biologi och miljövetenskap
Dr Henrik Sundh, Inst. för biologi och miljövetenskap
Dr Jonathan Roques, Inst. för biologi och miljövetenskap
Dr Markus Langeland, Dept Biol Env Sci & Dept Anim Nutr Man, SLU
Doktorand Ida Hedén, Inst. för biologi och miljövetenskap
Doktorand Niklas Warwas, Inst. för biologi och miljövetenskap
Postdoc James Hinchcliffe, Inst. för biologi och miljövetenskap
Forskningsing Dr Linda Frank Hasselberg, Inst. för biologi och miljövetenskap

Projekt inom forskningsområdet